Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Teman / Ekosystemtjänster i den byggda miljön / Metod - planering & lov / Ekosystemtjänster detaljplaneläggning / Säkerställ / Planbestämmelser på allmän platsmark
Säkerställ

Planbestämmelser för ekosystemtjänster på allmän plats

Granskad: 14 juli 2021

Här listas lämpliga planbestämmelser för att säkerställa förutsättningar för ekosystemtjänster på allmän plats. Med allmän plats avses ett område som i en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. En lämplig markanvändning på allmän plats för att säkerställa ekosystemtjänster kan till exempel vara naturmark eller park.

Genomförandedel 5 av 6

Om reglering av allmän plats och ekosystemtjänster

Viktiga områden för ekosystemtjänster behöver avsättas som allmän plats. Allmän plats avsätts för gemensamma behov, som även omfattar behoven av ekosystemtjänster. Syftet och standarden på den allmänna platsen, till exempel vilka behov och krav som kan uppfyllas med ekosystemtjänster, ska kunna utläsas i plankartan. Detta sker med hjälp av preciseringar för markanvändningen och egenskapsbestämmelser. Bakomliggande syften för plan- och egenskapsbestämmelserna motiveras och illustreras i planbeskrivningen med genomförandedel. Planbeskrivningen är ett viktigt underlag för utformning av framtida anläggningar, skötsel och förvaltning av allmän platsmark.

5 §
   I en detaljplan ska kommunen
   1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
   2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
   3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

8 §
   I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och
   2. hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas. Lag (2014:900) .

30 §
   En detaljplan ska bestå av en karta över det område som planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som behövs. Av plankartan ska det framgå hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

Om det behövs för att planen ska bli tydlig, får reglering av frågor som avses i 18 § andra stycket redovisas på en särskild plankarta. Lag (2015:668) .

Användning och utformning av allmän plats

Användning och utformning av en allmän plats där kommunen är huvudman ska alltid redovisas. Dels har allmänheten rätt att få veta vilken miljö som planen garanterar. Dels behöver planen ge information om vilka syften som ska uppnås på platsen, till exempel vilka allmänna intressen som ska tillgodoses med hjälp av ekosystemtjänster. Detta är viktigt för projektering av eventuella åtgärder. Informationen är också viktig för framtida förvaltning och skötsel av platsen. De allmänna platsernas standard kan ytterligare preciseras med egenskapsbestämmelser och förtydligas i planbeskrivningen.
(jfr prop. 1985/86:1 sid. 563-564)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

För de allmänna platser där kommunen inte är huvudman får det i planen anges hur platsen ska användas och utformas. På platser med enskilt huvudmannaskap, normalt en samfällighetsförening, är det huvudmannen och som avgör hur den allmänna platsen ordnas, upplåts och underhålls. Här är det den enskilde huvudmannen själv som avgör i vilken takt och på vilket sätt detta ska göras.

5 §
   I en detaljplan ska kommunen
   1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
   2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
   3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

8 §
   I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och
   2. hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas. Lag (2014:900) .

Naturmark - NATUR

NATUR kan vara olika naturmiljöer som till exempel skogsdungar, naturliga ängar, eller gröna stråk som ska sparas som spridningskorridorer. Det kan också vara naturnära frilufts-, rekreations- eller lekmiljöer mellan kvartersmark. Ifall naturmark ska innehålla en viss struktur för att uppfylla kraven genom att leverera en eller flera ekosystemtjänster, behöver detta anges som en egenskapsbestämmelse för utformning av allmän plats, till exempel om naturmarken är avsedd för omhändertagande av dagvatten med hjälp av dammar, utjämningsmagasin eller våtmarker.

Planbestämmelsen NATUR – gäller inte enbart befintliga naturmiljöer utan även anläggandet av nya naturmiljöer till exempel som kompensation eller för att skapa viktiga ekosystemtjänster. I de fallen måste syftena med naturmarken motiveras med hjälp av egenskapsbestämmelser på plankartan och utformningen illustreras tydligt i planbeskrivningen samt genomförandetiden av planen anpassas till etableringstiden av naturmiljön.

5 §
   I en detaljplan ska kommunen
   1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
   2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
   3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

8 §
   I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och
   2. hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas. Lag (2014:900) .

21 §
   I detaljplanen ska kommunen ange en genomförandetid. Tiden ska bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, men tiden får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år.

Tiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Om någon del av planen får genomföras tidigare på grund av ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket, räknas tiden från den dag då genomförandet får påbörjas. Detta gäller dock inte om kommunen i planen har bestämt att tiden ska räknas från en senare tidpunkt eller bestämt olika tider för skilda områden av planen.

30 §
   En detaljplan ska bestå av en karta över det område som planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som behövs. Av plankartan ska det framgå hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

Om det behövs för att planen ska bli tydlig, får reglering av frågor som avses i 18 § andra stycket redovisas på en särskild plankarta. Lag (2015:668) .

Natur

8 §    Användningen natur ska tillämpas för områden för friväxande grönområden som inte sköts mer än enligt skötselplan eller genom visst begränsat underhåll. Även mindre park-, vatten- och friluftsanläggningar och andra komplement till naturområdets användning ingår.

Tabell 4.13 Natur

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Tabell 4.14 Precisering av bestämmelsen natur

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

4.8 NaturAllmänt rådAnvändningen natur kan betecknas NATUR och kan vid färgläggning ges ljusgrön färg.

Parkmark - PARK

PARK – används för grönområden som helt eller till viss del är anlagda och som förutsätter kontinuerligt underhåll/skötsel. Ifall det krävs en viss struktur eller naturbaserade anläggningar i parken för att leverera ekosystemtjänster, kan detta anges med hjälp av egenskapsbestämmelser som till exempel utjämningsmagasin, vegetation som skydd mot buller, odling, naturlek, med mera. Parkens syften förtydligas i planbeskrivningen.

5 §
   I en detaljplan ska kommunen
   1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
   2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
   3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

8 §
   I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och
   2. hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas. Lag (2014:900) .

30 §
   En detaljplan ska bestå av en karta över det område som planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som behövs. Av plankartan ska det framgå hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

Om det behövs för att planen ska bli tydlig, får reglering av frågor som avses i 18 § andra stycket redovisas på en särskild plankarta. Lag (2015:668) .

Park

7 §    Användningen park ska tillämpas för områden för grönområden som kräver skötsel och som helt eller till viss del är anlagda. I användningen ingår även komplement till parkens användning.

Tabell 4.11 Park

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Tabell 4.12 Precisering av bestämmelsen park

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

4.7 ParkAllmänt rådAnvändningen park kan betecknas PARK och kan vid färgläggning ges ljusgrön färg.

Skydd - SKYDD

SKYDD – används för områden som rymmer anordningar och åtgärder som ska skydda mot störning, markförorening, olyckor, översvämning och erosion. Detta kan även omfatta naturbaserade lösningar i form av planteringar eller bevarandet av befintlig vegetation. Eventuella naturbaserade lösningar måste vara utredda angående förutsättningar och dimensionering för ett effektivt och tillräckligt bra skydd. Syftet och förutsättningar för skyddet behöver säkerställas med hjälp av egenskapsbestämmelser.

5 §
   I en detaljplan ska kommunen
   1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
   2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
   3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

8 §
   I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och
   2. hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas. Lag (2014:900) .

30 §
   En detaljplan ska bestå av en karta över det område som planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som behövs. Av plankartan ska det framgå hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

Om det behövs för att planen ska bli tydlig, får reglering av frågor som avses i 18 § andra stycket redovisas på en särskild plankarta. Lag (2015:668) .

Skydd

9 §    Användningen skydd ska tillämpas för områden för åtgärder som skyddar mot störning, markförorening, olyckor, översvämning och erosion. I användningen ingår även komplement som behövs för skyddets funktion.

Tabell 4.15 Skydd

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Tabell 4.16 Precisering av bestämmelsen skydd

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

4.9 SkyddAllmänt rådAnvändningen skydd kan betecknas SKYDD och kan vid färgläggning ges ljusgrön färg.

Egenskapsbestämmelser för allmän plats

Syftet och standarden eller utformningen av den allmänna platsen preciseras med egenskapsbestämmelser. Generellt bör egenskapsbestämmelser enbart tillämpas för att uppnå planens syften. Inom samma avgränsade område kan flera egenskapsbestämmelser gälla. De kan gälla för hela användningsområdet eller delar av området. Med egenskapsbestämmelser kan kommunen bland annat reglera hur platsen ska vara anordnad, nyttjas eller skyddas för att bevara, utveckla eller skapa ekosystemtjänster. Bestämmelserna ska tydliggöra vilken miljö och vilka funktioner detaljplanen garanterar. De kan också vara underlag för skötselplaner eller kostnadsberäkningar för anläggande och drift.

Egenskapsbestämmelserna betecknas oftast i klartext. Bestämmelserna angående utformningen av biologiska strukturer ska vara tydliga och uppföljningsbara. Egenskapsbestämmelser behöver motiveras i planbeskrivningen. I tabellen nedan finns förslag på beteckningar och bestämmelseformuleringar:

Beteckning Bestämmelseformulering
äng ängsmark med extensiv skötsel som klipps årligen
gräs marken ska vara gräsbevuxen
skog befintlig skog bevaras
våtmark anlagd våtmark för rening av dagvatten
dike dike för avledning av dagvatten
beläggning marken ska vara genomsläpplig för vatten
träd trädet får endast fällas om den utgör en säkerhetsrisk
häck befintlig häck ska bevaras i sin karaktär och utformning

5 §
   I en detaljplan ska kommunen
   1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
   2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
   3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

8 §
   I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och
   2. hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas. Lag (2014:900) .

30 §
   En detaljplan ska bestå av en karta över det område som planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som behövs. Av plankartan ska det framgå hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

Om det behövs för att planen ska bli tydlig, får reglering av frågor som avses i 18 § andra stycket redovisas på en särskild plankarta. Lag (2015:668) .

Utformning av allmän plats

2 §    Bestämmelser om utformning av allmän plats ska tillämpas för att reglera utformning på allmän plats.

Tabell 7.1 Utformning av allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

7.1 EgenskapsbestämmelserAllmänt rådEgenskapsbestämmelser kan betecknas med fristående gemen bokstav, ord i klartext eller förkortningar skrivna med gemener enligt detta avsnitt. Egenskapsbestämmelser kan även betecknas med symboler, punkter, raster och linjer enligt detta avsnitt.

Utformningen av andra allmänna platser

GATA, TORG, P-PLATS, G-C-VÄG, VÄG har för det mesta hårdgjorda ytor, men även här kan det läggas till bestämmelser för utformningen till exempel gatuträd eller ifall en viss del av torget/gatan ska vara genomsläpplig för dagvatten, biofilter, växtbäddar eller utjämningsmagasin. Om det ska vara träd längs gatan måste bredden av gatan anpassas för att skapa goda förutsättningar för gatuträd.

5 §
   I en detaljplan ska kommunen
   1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
   2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
   3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

8 §
   I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och
   2. hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas. Lag (2014:900) .

30 §
   En detaljplan ska bestå av en karta över det område som planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som behövs. Av plankartan ska det framgå hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

Om det behövs för att planen ska bli tydlig, får reglering av frågor som avses i 18 § andra stycket redovisas på en särskild plankarta. Lag (2015:668) .

Utformning av allmän plats

2 §    Bestämmelser om utformning av allmän plats ska tillämpas för att reglera utformning på allmän plats.

Tabell 7.1 Utformning av allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

7.2 Utformning av allmän platsAllmänt rådBestämmelser om utformning av allmän plats kan betecknas med utformningen uttryckt med gemener i klartext eller som förkortning. Bestämmelser om marknivåer kan även betecknas + 0,0 där plustecknet anger den punkt där marknivån regleras. Bestämmelser om största lutning kan även betecknas med lutningsförhållanden tillsammans med pil som på plankartan pekar åt det håll som marken stiger uppåt:

Marklov

I detaljplan kan det införas bestämmelser om marklov för att ta bort befintlig rumsskapande vegetationsstruktur, till exempel att fälla enstaka träd. Utökad marklovplikt kan också införas för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet och därmed markens förutsättningar för att hantera dagvatten. Krav på marklov anges som en egenskapsbestämmelse (a) i detaljplan.

Observera att schaktning och fyllning utöver de i detaljplanen angivna mark- och höjdnivåer alltid kräver marklov på både tomtmark och allmän plats.

16 §
   I en detaljplan får kommunen
   1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
   2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .

13 §
   En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

Ändrad lovplikt

23 §    Bestämmelser om ändrad lovplikt ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att minska eller öka omfattningen av kraven på bygg-, rivnings- eller marklov. Bestämmelser om ändrad lovplikt ska alltid preciseras med vad som avses.

Tabell 7.32 Ändrad lovplikt, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Tabell 7.33 Ändrad lovplikt, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

7.23 Ändrad lovpliktAllmänt rådBestämmelser om ändrad lovplikt kan betecknas a.

Ekosystemtjänster vid marklov

Marklov

Boverket (2021). Planbestämmelser på allmän platsmark. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/ekosystemtjanster/metod_planering/dp/sakerstall-dp/platsmark-dp/ Hämtad 2024-12-21