Säkerställ ekosystemtjänster i översiktsplanen

På den här sidan kan du läsa om hur ekosystemtjänster kan säkerställas i översiktsplanen och redovisas enligt ÖP-modellens utvecklingsinriktning, mark- och vattenanvändning.

Att säkerställa ekosystemtjänster i översiktsplanen

Översiktsplanen ska ge vägledning hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Därför behöver den innehålla tydliga uppföljningsbara målsättningar för grönstrukturen och konkreta ställningstaganden som underlättar beaktandet av ekosystemtjänster i senare planeringsskeden. Detta kan vara strategier på en övergripande nivå och områdesvisa ställningstaganden för bevarande, skapande eller utvecklande av ekosystemtjänster, som till exempel målsättningar för biologisk mångfald, grönytefaktor samt invånarnas tillgång till grönstruktur.

Utformningen av kartunderlagen och ställningstaganden för översiktsplanens utvecklingsinriktning, framtida mark- och vattenanvändning och intressen ser olika ut från kommun till kommun. Här visas hur ekosystemtjänster kan redovisas i översiktsplanen enligt Boverkets förslag till ÖP-modell.

ÖP-modellen

ÖP-modellens tre delar

Boverkets ÖP-modell är ett förslag på utformning av översiktsplanens karta och delas in i tre aspekter:

• den långsiktiga och övergripande utvecklingsinriktningen
• mark- och vattenanvändning med områdesvisa ställningstaganden
• riksintressen, landsbygdsutveckling i strandnära läge samt andra värden enligt miljöbalken.

Beaktandet av ekosystemtjänster är relevant för modellens alla tre delar. Ekosystemtjänster kan utgöra viktiga delar av kommunens utvecklingsinriktning, till exempel genom att utveckla och skapa grönstruktur för klimatanpassning, biologisk mångfald, folkhälsa och attraktiva boendemiljöer. Kommunen kan med hjälp av områdesvisa ställningstaganden ange hur ekosystemtjänster behöver beaktas i den framtida mark- och vattenanvändningen. I den sista delen redovisar kommunen hur den avser att ta hänsyn till områden med intressen enligt 3 och 4 kap. i miljöbalken. Här ska även LIS-områden redovisas. Hänsynstaganden som ska bevara områdenas värden, men också ger förståelse om deras bidrag, funktion och samband för ekosystemtjänster utifrån en helhetssyn.

Ekosystemtjänster i utvecklingsinriktningen

I utvecklingsinriktningen illustreras den långsiktiga inriktningen för kommunens rumsliga utveckling. Här kan ekosystemtjänsternas roll visas i en framtidsbild av en hållbar kommun. Till exempel vilka övergripande rumsliga samband som är viktiga att bevara eller utveckla. Dessa kan vara områden, platser och stråk med värden för ekosystemtjänster som till exempel rekreationsområden, områden som kan fördröja vatten inom ett avrinningsområde, artrika områden, spridningskorridorer, med mera. I utvecklingsinriktningen redovisas också viktiga regionala och mellankommunala samband för till exempel grön infrastruktur.

Ekosystemtjänster på kartan för utvecklingsinriktning

Utvecklingsinriktningen kan illustreras med hjälp av strukturella kartor som visar den framtida utvecklingen av bebyggelse, infrastruktur och grönblå struktur. I den grönblå strukturen ingår övergripande ställningstaganden angående ekosystemtjänsters nyttor och värden för:

• biologisk mångfald och grön infrastruktur
• folkhälsa och rekreation
• friluftsliv
• stads- och landskapsbild och platsens identitet
• klimatanpassning
• ökad miljökvalitet som tysta miljöer, god vattenstatus, och renare luft
• areella näringar som jordbruk, skogsbruk, vattenbruk och rennäring.

Områdestyperna kan vara ytobjekt, visa samband eller punktobjekt enligt tabellen nedan.

I beskrivningen är det viktigt att förtydliga vilka ekosystemtjänster som avses och ekosystemtjänsternas värden i ett större sammanhang, så som viktiga områden för vattenfördröjning som minskar risk för översvämningar, viktiga områden för lokalklimat, artspridning, rekreation med mera.

Tabell över objekttyper relevanta för ekosystemtjänster i översiktsplanens utvecklingsinriktning.

Ekosystemtjänster i markanvändningen

Översiktsplanen visar grunddragen för mark- och vattenanvändningen samt den byggda miljön. Med målet att planera för en mark- och vattenanvändning med ekologiskt fungerande grönstruktur som ger goda förutsättningar för ekosystemtjänster, är det angeläget att kommunen redovisar olika områdens potential och värden för ekosystemtjänster. Kommunens tydliga ställningstagande främjar en ändamålsenlig och god hushållning av mark- och vattenområden.

Markanvändningskarta

Säkerställanden sker genom att peka ut viktiga områden, platser och stråk för ekosystemtjänster. Detta kan göras i en egen tematisk karta för grönstruktur eller på översiktsplanens övergripande karta för mark- och vattenanvändning.

Vägledning eller ställningstaganden

Områdesvisa ställningstaganden angående ekosystemtjänster kan i princip göras för alla typer och kategorier av markanvändning. Ställningstaganden kan vara preciseringar angående vilka ekosystemtjänster som ska tillhandahållas, vilka naturmiljöer som ska bevaras, gröna områden som behöver säkras eller utvecklas för klimatanpassning eller ställningstaganden angående invånarnas tillgång till grönska i olika områden. Kommunen kan också anta målsättningar om grönytefaktor som ska uppnås inom ett visst område och kan lyftas i efterföljande detaljplanering. 

Ekosystemtjänster i redovisning av riksintressen, LIS och andra värden

Här redovisas hur kommunen avser att ta hänsyn till intressen enligt 3, 4, 5 och 7 kap kapitlet i miljöbalken vid beslut om mark- och vattenanvändning. Här är det viktigt att integrera exempelvis skyddade områden enligt EU:s habitat- eller artskyddsdirektivet, vattenskyddsområden, stora opåverkade områden eller ekologiskt särskilt känsliga områden i den övergripande gröna infrastrukturen för att visa viktiga funktionella samband för ekosystemtjänster. 

Exempel där ekosystemtjänster tas upp i planstrategin för mark- och vattenanvändning och hur de ska beaktas som allmänna intressen

Täby stadskärna 2050 - Fördjupning av översiktsplan

Översiktsplanen har ett strategiskt mål att gröna värden ska tillskapas på såväl kvartersmark som allmän plats med hänsyn till sociala värden, biologisk mångfald och klimatanpassning. Den har flera tematiska kartor som visar viktiga områden för ekosystemtjänster, grönstruktur och klimatanpassning. Markanvändningen enligt de tematiska kartorna preciseras sedan med delområdesvisa ställningstaganden angående tillgång till grönstruktur, utveckling av parker och ekosystemtjänster.

Läs mer på Täby kommuns webbplats under "Relaterad information".

Upplands Väsby – Väsby stad

Här ses värnandet och utvecklandet av naturvärden och tillgång till naturen, samtidigt som kommunen växer och förtätas, som en utmaning som man vill klara med flera planeringsinriktningar för natur. Bland annat ska viktiga spridningssamband bevaras och förstärkas, naturvärden kompenseras för när oexploaterad mark tas i anspråk och viktiga strukturer för ekosystemtjänster bevaras, anläggas och utvecklas vid nyexploatering. Planen innehåller en övergripande markanvändningskarta och flera tematiska kartor. De områdesvisa stadsdelsbeskrivningarna innehåller även övergripande ställningstaganden för grönstruktur per område.

Läs mer på Upplands Väsby kommuns webbplats under "Relaterad information".

Sundbyberg

Sundbybergs översiktsplan har en tydlig målbild för grönska och vatten av god kvalitet som preciseras med olika strategier, bland annat för ekosystemtjänster. En av strategierna handlar om att Sundbybergs stadsmodell för grönytefaktor ska tillämpas vid planläggning och bygglovsprövning.

Läs mer på Sundbybergs stads webbplats under "Relaterad information".

Helsingborg

Helsingborg är ett exempel på en digitaliserad plan, där man kan klicka fram områdesvisa ställningstaganden, bland annat på en tematisk grönstrukturkarta där det presenteras olika målområden för bland annat naturområden, gröna stråk och stadsodling med egna markanvändningskartor.

Läs mer på Helsingborgs stads webbplats under "Relaterad information".