Studie om exempel på kostnader för ekosystemtjänster

Är det dyrare att ta hänsyn till ekosystemtjänster i byggandet? Vilka faktorer är det i så fall som påverkar? Boverket har låtit göra en mindre studie för att undersöka detta. På den här sidan finns några slutsatser från studien.

Om studien

På Boverkets uppdrag gjordes en intervju- och typfallsstudie om kostnader för att anlägga och förvalta ekosystemtjänster. Syftet med studien var att visa hur nyttan av ekosystemtjänster värderas i de olika byggskedena, vem som fattar beslut och vilka faktorer som kan vara avgörande när ekosystemtjänster antingen bevaras eller rationaliseras bort. Utgångspunkten var två olika landskapsuppdrag, som konsulten tidigare hade arbetat med. Intervjuer gjordes med tre entreprenörer som deltagit i byggprojekten.

Avgörande faktorer

Enligt studien är det följande faktorer som avgör om ekosystemtjänster bevaras och anläggs:

• Tillgången till ytor, även utanför tomten.
• Tidplanen.
• Krav i styrande dokument, till exempel detaljplanen.
• Byggherrens inställning.

De tre första av dessa faktorer kan vara kostnadsdrivande.

Verktygen finns redan men används inte

Byggherrar har redan idag möjlighet att ställa krav som rör ekosystemtjänster i samband med upphandling av exempelvis en entreprenör. Kraven kan handla om till exempel att ekosystemtjänsterna på en tomt som ska bebyggas ska inventeras, värderas och skyddas. Men om projektet inte ska miljöcertifieras, är det sällan sådana krav ställs. Anledningen är enligt intervjusvaren att man anser att det skulle fördyra projektet, att kompetens saknas, men också att det saknas regler, riktlinjer och rutiner för att hantera ekosystemtjänster.

För att de entreprenörer som räknar in merkostnader för att spara befintliga träd inte ska konkurreras ut av de entreprenörer som inte gör det, och därmed lämnar ett fördelaktigare pris, behöver förutsättningarna förtydligas redan i projekteringen och förfrågningsunderlagen inför anbud.

Korta tidplaner hotar bevarandebeslut för träd

Korta tidplaner i byggprojekt minskar viljan att bevara träd. Med tidplanen som skäl går det att upphäva bevarandebeslut för träd. Det är svårt att ange några generella kostnader för den tid det tar att köra runt ett träd som står i ett kritiskt läge och som anses göra det svårare att bedriva ett effektivt bygge.

Om trädet inte står i ett kritiskt läge är kostnaden för att skydda det under byggtiden ungefär densamma som för att fälla och transportera bort samma träd. Kostnaden för att återplantera träd är flera gånger högre än kostnaden för att spara det, om det inte står i ett kritiskt läge. Att flytta träd från kritiska lägen inom eller utanför tomten, permanent eller tillfälligt, kan vara ett bra alternativ både ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett ekosystemperspektiv.

Dagvatten

Dagvattenhantering är en fråga där samhällets bebyggelsestruktur och övergripande planer ger förutsättningarna för att antingen lösa dagvattenfrågor på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt, eller inte. Höjdsättning och placering av befintliga byggnader och topografi och markförhållanden på platsen är avgörande för hur man kan hantera dagvatten i olika områden.

I studien ges exempel på avrinning före och efter exploatering och jämförelser görs mellan kostnader för öppet dagvattenmagasin, dagvattenmagasin under asfalt och ledningar av två olika dimensioner. Det är dock svårt att dra generella slutsatser om kostnaderna, eftersom de i stor utsträckning är beroende av lokala förutsättningar, och därför skiljer sig mycket åt mellan olika projekt.

Kostnader för att förvalta ekosystemtjänster

Många olika faktorer är kostnadsdrivande i förvaltning av gröna och blå ytor. Det kan handla om:

• geografiskt läge,
• hinder på ytor,
• komplexitet i strukturen och
• vilken slags skötsel som ska utföras.

Därför går det inte att få ett generellt kvadratmeterpris för olika ytor och insatser. Där skötseln av gröna och blåa ytor är god och utförs av kvalificerade yrkespersoner ökar nyttan och värdet av ekosystemtjänster över tid även för strukturer som inte ökar i volym, till exempel blomsterängar och perennrabatter. Träd som sköts på ett fackmässigt sätt får en längre livslängd än träd som till exempel har beskurits felaktigt. En god, kontinuerlig förvaltning leder med andra ord till stor nytta för annars täta hårdgjorda områden.

Ta del av hela studien under rubriken "Dokument" i "Relaterad information".