Undantag i PBL för kommunala ankomstboenden för vissa utlänningar

Granskad: 16 juni 2023

Med anledning av flyktingsituationen har regeringen beslutat om en förordning med undantag från plan- och bygglagstiftningen. Förordningen gäller för ankomstboenden för vissa utlänningar. De nya reglerna gäller för åtgärder som vidtagits från och med den 15 mars 2022.

Vad innehåller förordningen?

Förordningen innehåller bland annat regler om undantag från:

  • krav på bygglov och anmälan för att helt eller delvis ta i anspråk eller inreda en byggnad för ett ankomstboende för vissa utlänningar,
  • krav på att hänsyn ska tas till vissa allmänna intressen,
  • vissa utformningskrav och tekniska egenskapskrav samt möjlighet att göra avsteg från och anpassa de utformningskrav och vissa tekniska egenskapskrav som inte undantagits, och
  • undantag från kravet på planenlighet. 

Vad är ett ankomstboende för vissa utlänningar?

Ett ankomstboende för vissa utlänningar är ett boende som kommunen under en begränsad tid anordnar i en befintlig byggnad som ägs av kommunen eller någon annan för att ta emot personer som avser att ansöka om asyl eller om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

3 §
  Med ankomstboende för vissa utlänningar avses ett sådant boende som kommunen med stöd av denna förordning under en begränsad tid anordnar i en befintlig byggnad som ägs av kommunen eller någon annan för att ta emot personer som avser att ansöka om asyl eller om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

Personer som avser att ansöka om asyl eller om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd

För att det ska vara ett ankomstboende för vissa utlänningar ska boendet vara till för personer som avser att söka asyl eller om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Sådana boenden kallas ibland evakueringsboenden.

3 §
  Med ankomstboende för vissa utlänningar avses ett sådant boende som kommunen med stöd av denna förordning under en begränsad tid anordnar i en befintlig byggnad som ägs av kommunen eller någon annan för att ta emot personer som avser att ansöka om asyl eller om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

Det innebär att boendet är till för att tillfälligt kunna ge tak över huvudet till den som avser söka asyl eller uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, innan personen haft möjlighet att göra detta och kunnat beredas plats på något av Migrationsverkets så kallade anläggningsboenden. En person som avser söka om asyl eller uppehållstillstånd med tillfälligt skydd vistas vanligtvis i ett ankomstboende endast något eller några enstaka dygn. När den personens ansökan har registrerats flyttas den vidare till ett anläggningsboende i väntan på utredning och beslut om uppehållstillstånd.

Boende som kommunen anordnar

Att kommunen ska vara den som anordnar boendet innebär att kommunen ska vara huvudman för boendet. Kommunen behöver inte vara byggherre. Det innebär att kommunen inte behöver vara den som utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten som behövs för att ändra en befintlig byggnad till ett sådant boende. Utan en fastighetsägare kan ändra sin byggnad till ett sådant boende för att sedan upplåta byggnaden till kommunen för att anordna och ansvara för själva boendet.

3 §
  Med ankomstboende för vissa utlänningar avses ett sådant boende som kommunen med stöd av denna förordning under en begränsad tid anordnar i en befintlig byggnad som ägs av kommunen eller någon annan för att ta emot personer som avser att ansöka om asyl eller om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Befintlig byggnad som ägs av kommunen eller någon annan

För att det ska vara ett ankomstboende för vissa utlänningar enligt förordningen ska boendet anordnas i en befintlig byggnad. Kommunen måste inte äga byggnaden, utan ett ankomstboende för vissa utlänningar kan anordnas i byggnader som ägs av någon annan än kommunen. Det kan till exempel vara i ett befintligt flerbostadshus, en idrottshall eller någon annan lokal.

3 §
  Med ankomstboende för vissa utlänningar avses ett sådant boende som kommunen med stöd av denna förordning under en begränsad tid anordnar i en befintlig byggnad som ägs av kommunen eller någon annan för att ta emot personer som avser att ansöka om asyl eller om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

I plan- och bygglagen, PBL, definieras vad som menas med byggnad. I definitionen finns ett antal förutsättningar som samtliga ska uppfyllas för att en konstruktion ska vara en byggnad. De förutsättningar som ska vara uppfyllda är följande.

  • Det ska vara en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar.
  • Konstruktionen ska vara varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller vara varaktigt placerad på en viss plats i vatten.
  • Konstruktionen ska vara avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Att byggnaden ska vara befintlig innebär att det inte är ett ankomstboende för vissa utlänningar enligt den nya förordningen om en ny byggnad uppförs för ett sådant boende.

3 §
  Med ankomstboende för vissa utlänningar avses ett sådant boende som kommunen med stöd av denna förordning under en begränsad tid anordnar i en befintlig byggnad som ägs av kommunen eller någon annan för att ta emot personer som avser att ansöka om asyl eller om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

För att byggnaden ska anses vara befintlig måste den ha fått ett interimistiskt slutbesked eller ett slutbesked om den är uppförd med stöd av PBL. Det innebär att det inte är möjligt att ändra en byggnad till ett ankomstboende för vissa utlänningar om den inte har fått ett interimistiskt slutbesked eller ett slutbesked. (jfr MÖD 2019-11-25 mål nr P 7395-18/2019:28 och MÖD 2021-05-18 mål nr P 5554-20/2021:16)

Mål: P 7395-18/MÖD 2019:28 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 5554-20/MÖD 2021:16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Behövs under begränsad tid

För att det ska vara ett ankomstboende för vissa utlänningar ska behovet av boendet endast finnas under en begränsad tid. Det innebär att syftet är att boendet ska tas bort i ett senare skede. Om det finns ett permanent behov av boendet, så är det alltså inte ett ankomstboende för vissa utlänningar i plan- och bygglagstiftningens mening.

3 §
  Med ankomstboende för vissa utlänningar avses ett sådant boende som kommunen med stöd av denna förordning under en begränsad tid anordnar i en befintlig byggnad som ägs av kommunen eller någon annan för att ta emot personer som avser att ansöka om asyl eller om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

Vilka åtgärder är undantagna från krav på bygglov?

Det krävs inte bygglov för att ändra en byggnad så att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett ankomstboende för vissa utlänningar. För att ändringen ska vara undantagen från krav på bygglov måste dock vissa förutsättningar vara uppfyllda.

4 §
  Trots 9 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen
(2010:900) krävs det inte bygglov för annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett ankomstboende för vissa utlänningar.

Det krävs inte heller bygglov för att återställa utformningen av en byggnad som har använts för ett sådant boende eller för att återgå till den tidigare användningen.

Följande förutsättningar måste vara uppfyllda:

  • byggnadens utformning återställs och användning återgår till den tidigare senast den 30 juni 2023,
  • ankomstboendet för vissa utlänningar inte anordnas i en byggnad som är särskilt värdefull, och
  • om åtgärden ska vidtas inom eller i anslutning till ett område som är av riksintresse för totalförsvaret, ska det finnas ett skriftligt medgivande från den myndighet som har beslutat om riksintresseanspråket. 

5 §
  Undantaget från kravet på bygglov i 4 § gäller endast om byggnadens utformning återställs och användningen återgår till den tidigare senast vid utgången av juni 2023.

6 §
  För åtgärder som ska vidtas inom eller i anslutning till ett område som är av riksintresse för totalförsvaret enligt
3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken gäller undantaget från kravet på bygglov i 4 § endast om det finns ett skriftligt medgivande till åtgärden från den myndighet som har beslutat om riksintresseanspråket enligt 2 § andra stycket 12 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden.

7 §
  Undantaget från kravet på bygglov i 4 § gäller inte om ankomstboendet för vissa utlänningar ska anordnas i en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt och som enligt 8 kap.
13 § plan- och bygglagen (2010:900) inte får förvanskas.

Att uppföra en ny byggnad som ska användas för ett boende för personer som avser söka asyl eller uppehållstillstånd med tillfälligt skydd är inte undantaget från krav på bygglov. Inte heller tillbyggnader för sådana boenden är undantagna från krav på bygglov.

Byggnadens utformning återställs och användning återgår till den tidigare senast den 30 juni 2023

För att det inte ska kräva bygglov för att helt eller delvis ta i anspråk eller inreda en byggnad för ett ankomstboende för vissa utlänningar måste byggnadens utformning återställas och användningen återgå till den tidigare senast den 30 juni 2023. Det innebär att om byggnadens utformning inte återställts och användningen återgått till den tidigare den 30 juni 2023, blir åtgärden olovlig.

5 §
  Undantaget från kravet på bygglov i 4 § gäller endast om byggnadens utformning återställs och användningen återgår till den tidigare senast vid utgången av juni 2023.

Ankomstboendet för vissa utlänningar kan inte anordnas i en byggnad som är särskilt värdefull

Bygglovsbefrielsen för ankomstboenden för vissa utlänningar gäller inte i byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

7 §
  Undantaget från kravet på bygglov i 4 § gäller inte om ankomstboendet för vissa utlänningar ska anordnas i en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt och som enligt 8 kap.
13 § plan- och bygglagen (2010:900) inte får förvanskas.

Det är byggnadens värden som avgör om den är särskilt värdefull. Det behövs alltså inget utpekande i förväg, utan en bedömning om en viss byggnad är särskilt värdefullt måste göras i varje enskilt fall.

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

Om det av en planbestämmelse i detaljplanen framgår att en byggnad är särskilt värdefullt så får frågan anses vara avgjord. Det gäller exempelvis om en byggnad omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse.

16 §
  I en detaljplan får kommunen
   1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
   2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .

När en sådan planbestämmelse inte finns kan kommun som underlag för sin bedömning använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. En bedömning om ett visst område är särskilt värdefullt måste dock göras i varje enskilt fall.

Du kan läsa mer om vilka byggnader som är särskilt värdefulla på sidan Förvanskningsförbudet.

Förvanskningsförbudet - PBL kunskapsbanken

Medgivande inom riksintressen för totalförsvaret

Om en byggnad som helt eller delvis ska tas i anspråk eller inredas för ett ankomstboende för vissa utlänningar är placerad inom eller i anslutning till ett område som är av riksintresse för totalförsvaret, krävs ett skriftligt medgivande från den myndighet som har beslutat om riksintresseanspråket för att åtgärden ska vara undantagen från krav på bygglov enligt den nya förordningen.

6 §
  För åtgärder som ska vidtas inom eller i anslutning till ett område som är av riksintresse för totalförsvaret enligt
3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken gäller undantaget från kravet på bygglov i 4 § endast om det finns ett skriftligt medgivande till åtgärden från den myndighet som har beslutat om riksintresseanspråket enligt 2 § andra stycket 12 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden.

Det är Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som beslutar om riksintressen för totalförsvaret. Vilken av dessa myndigheter som ska lämna skriftligt medgivande, beror på vem av dem som beslutat om det aktuella riksintresseanspråket.

2 §
  Myndigheterna ska enligt den fördelning som anges i 2 a § lämna uppgifter i skriftlig form till länsstyrelserna om områden som myndigheterna bedömer vara av riksintresse enligt
3 kap. miljöbalken.

Myndigheterna ska se till att bedömningen är aktuell och ska lämna uppdaterade uppgifter till länsstyrelserna vid behov eller åtminstone vart åttonde år. Innan uppgifterna lämnas ska myndigheten ha gett Boverket samt de länsstyrelser och andra myndigheter som anges i 2 a § och är berörda tillfälle att yttra sig.

För ett område som omfattas av en beslutad havsplan enligt
4 kap. 10 § miljöbalken ska uppgifterna också lämnas till Havs- och vattenmyndigheten. Förordning (2023:51).

2 a §
  De uppgifter som avses i 2 § ska i fråga om områden
   1. av riksintresse för rennäringen (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Sametinget,
   2. av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten,
   3. av riksintresse för naturvården och friluftslivet
(3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom sina ansvarsområden,
   4. av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Riksantikvarieämbetet,
   5. som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse (3 kap. 7 § miljöbalken) lämnas av Sveriges geologiska undersökning,
   6. av riksintresse för anläggningar för industriell produktion
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Tillväxtverket,
   7. av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och energidistribution (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Statens energimyndighet,
   8. av riksintresse för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Strålsäkerhetsmyndigheten,
   9. av riksintresse för anläggningar för kommunikationer
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Trafikverket och Post- och telestyrelsen inom sina verksamhetsområden,
   10. av riksintresse för anläggningar för avfallshantering
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket,
   11. av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten, och
   12. av riksintresse för totalförsvarets anläggningar
(3 kap. 9 § miljöbalken) lämnas av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inom sina ansvarsområden. Förordning (2023:51).

På sidan Kartor riksintressen hittar du Boverkets webkarta som visar vilka områden som är av riksintresse för totalförsvaret.

Kartor riksintressen - PBL kunskapsbanken

Undantag från krav på anmälan

För åtgärder som inte kräver lov krävs det i vissa fall att byggherren gör en anmälan till byggnadsnämnden. För att ta i anspråk eller inreda en befintlig byggnad som ett ankomstboende för vissa utlänningar krävs det dock aldrig någon anmälan.

5 §
  För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
   2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
   3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
   4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
   5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
   6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
   7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
   8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
   9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
   12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
   13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
   14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).

8 §
  Det krävs inte någon anmälan enligt 6 kap. 5 § plan- och byggförordningen (2011:338) för att ta i anspråk eller inreda en befintlig byggnad för ett ankomstboende för vissa utlänningar.

Det krävs inte heller någon anmälan för att återställa utformningen av en byggnad som har använts för ett sådant boende eller för att återgå till den tidigare användningen.

Det innebär till exempel att det inte krävs någon anmälan om byggnadens planlösning påverkas avsevärt i samband med att en byggnad helt eller delvis tas i anspråk eller inreds som ett ankomstboende för vissa utlänningar. Det kan till exempel vara om det i en idrottshall sätts upp innerväggar för att skapa bättre förutsättningar för att byggnaden ska kunna användas som ett ankomstboende. Det krävs inte heller någon anmälan om byggnadens brandskydd påverkas när den tas i anspråk eller inreds som ett ankomstboende för vissa utlänningar.

Skyldighet att underrätta byggnadsnämnden

En byggherre som ska vidta en åtgärd avseende ett ankomstboende för vissa utlänningar som är undantaget från krav på lov eller anmälan enligt den nya förordningen, ska underrätta byggnadsnämnden om detta innan åtgärden vidtas.

Underrättelsen ska innehålla:

  • kontaktuppgifter till byggherren,
  • beteckningen på den fastighet som berörs av åtgärden,
  • kontaktuppgifter till fastighetsägaren, om byggnaden ägs av någon annan än kommunen, och
  • en översiktlig beskrivning av vilken åtgärd som ska vidtas.

13 §
  En byggherre som avser att vidta en åtgärd som är undantagen från kravet på bygglov enligt 4 § eller kravet på anmälan enligt 8 § ska innan åtgärden vidtas underrätta byggnadsnämnden om detta. Underrättelsen ska innehålla
   1. kontaktuppgifter till byggherren,
   2. beteckningen på den fastighet som berörs av åtgärden,
   3. kontaktuppgifter till fastighetsägaren, om byggnaden ägs av någon annan än kommunen, och
   4. en översiktlig beskrivning av vilken åtgärd som ska vidtas.

Om behovet av åtgärden medför att det inte är möjligt att underrätta byggnadsnämnden innan åtgärden vidtas, får underrättelsen göras i efterhand.

Byggnadsnämnden ska även underrättas så snart som möjligt efter det att byggnaden återställts.

Om behovet av åtgärden medför att det inte är möjligt att underrätta byggnadsnämnden innan åtgärden vidas, får underrättelsen göras i efterhand.

13 §
  En byggherre som avser att vidta en åtgärd som är undantagen från kravet på bygglov enligt 4 § eller kravet på anmälan enligt 8 § ska innan åtgärden vidtas underrätta byggnadsnämnden om detta. Underrättelsen ska innehålla
   1. kontaktuppgifter till byggherren,
   2. beteckningen på den fastighet som berörs av åtgärden,
   3. kontaktuppgifter till fastighetsägaren, om byggnaden ägs av någon annan än kommunen, och
   4. en översiktlig beskrivning av vilken åtgärd som ska vidtas.

Om behovet av åtgärden medför att det inte är möjligt att underrätta byggnadsnämnden innan åtgärden vidtas, får underrättelsen göras i efterhand.

Byggnadsnämnden ska även underrättas så snart som möjligt efter det att byggnaden återställts.

Skyldigheten att underrätta är ingen förutsättning för att åtgärden ska få vidtas utan lov eller anmälan. Nämnden ska inte heller göra någon prövning av åtgärden och behöver inte godkänna åtgärden för att den ska få vidtas. Syftet med underrättelsen är att byggnadsnämnden ska få kännedom att åtgärden har vidtagits eller kommer att vidtas. Nämnden får därmed lättare att bedöma om det har skett någon överträdelse i förhållande till bestämmelserna i plan- och bygglagen, PBL, om någon gör en tillsynsanmälan avseende ett för vissa utlänningar.

Det finns inga krav på hur underrättelsen ska göras. Det innebär att underrättelsen kan ske antingen skriftligt eller muntligt. Den kan alltså exempelvis ske via telefon, e-post eller brev.

Byggnadsnämnden ska även underrättas så snart som möjligt efter det att platsen återställts.

13 §
  En byggherre som avser att vidta en åtgärd som är undantagen från kravet på bygglov enligt 4 § eller kravet på anmälan enligt 8 § ska innan åtgärden vidtas underrätta byggnadsnämnden om detta. Underrättelsen ska innehålla
   1. kontaktuppgifter till byggherren,
   2. beteckningen på den fastighet som berörs av åtgärden,
   3. kontaktuppgifter till fastighetsägaren, om byggnaden ägs av någon annan än kommunen, och
   4. en översiktlig beskrivning av vilken åtgärd som ska vidtas.

Om behovet av åtgärden medför att det inte är möjligt att underrätta byggnadsnämnden innan åtgärden vidtas, får underrättelsen göras i efterhand.

Byggnadsnämnden ska även underrättas så snart som möjligt efter det att byggnaden återställts.

Vilka krav gäller för ankomstboenden för vissa utlänningar?

Även om en åtgärd inte kräver bygglov eller anmälan ska åtgärden uppfylla de krav som gäller för åtgärden i PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets konstruktionsregler, EKS. Det är byggherren som ansvarar för att kraven uppfylls.

5 §
  Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

Vilka krav som gäller för lovbefriade åtgärder kan du läsa om på sidan Krav på bygglovsbefriade åtgärder.

Krav på bygglovsbefriade åtgärder - PBL kunskapsbanken

Vissa av kraven har dock undantagits och gäller inte för ankomstboenden för vissa utlänningar. Från vissa andra krav får anpassningar och avsteg göras. 

9 §
  För en åtgärd som är undantagen från kravet på bygglov enligt 4 § behöver hänsyn till allmänna intressen vid utformning av bebyggelse inte tas enligt 2 kap. 9 § plan- och bygglagen (2010:900).

Byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt 2 kap. 9 § plan- och bygglagen får dock inte lokaliseras, placeras, utformas eller användas så att de kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet.

10 §
  Ett ankomstboende för vissa utlänningar behöver inte uppfylla kraven på skydd mot buller, energihushållning och värmeisolering, hushållning med vatten och avfall och bredbandsanslutning i 8 kap. 4 § första stycket 5, 6, 9 och 10 plan- och bygglagen (2010:900) och 3 kap. 13, 14 och 20 §§ plan- och byggförordningen (2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna.

Boendet behöver inte heller vara försett med en hiss eller annan lyftanordning enligt 3 kap. 4 § första stycket och 18 § andra stycket plan- och byggförordningen.

11 §
  Vid en åtgärd som är undantagen från kravet på bygglov enligt 4 § får avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 1 och 2 och 4 § första stycket 2-4 och 7 plan- och bygglagen (2010:900) och
3 kap. 7-10 och 16 §§ plan- och byggförordningen (2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna göras i den utsträckning som är skälig i förhållande till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.

Trots 8 kap. 8 § första stycket andra meningen plan- och bygglagen får, vid en åtgärd enligt första stycket, avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 § första stycket 8 samma lag och 3 kap. 18 § första stycket plan- och byggförordningen samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.

Avsteg som görs får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet.

12 §
  Trots 10 kap. 2 § första stycket 2 plan- och bygglagen
(2010:900) får en åtgärd som inte kräver bygglov enligt 4 § genomföras i strid med den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.

Undantag från vissa allmänna intressen

Ankomstboenden för vissa utlänningar som är undantagna från krav på bygglov enligt den nya förordningen, har också undantagits från vissa krav på att hänsyn ska tas till allmänna intressen. De krav som har undantagits är krav som gäller omgivningspåverkan i 2 kap. 9 § PBL

9 §
  För en åtgärd som är undantagen från kravet på bygglov enligt 4 § behöver hänsyn till allmänna intressen vid utformning av bebyggelse inte tas enligt 2 kap. 9 § plan- och bygglagen (2010:900).

Byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt 2 kap. 9 § plan- och bygglagen får dock inte lokaliseras, placeras, utformas eller användas så att de kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet.

Enligt 2 kap. 9 § PBL ska byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar lokaliseras, placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning, inte kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. För ankomstboenden för vissa utlänningar som är undantagna från krav på bygglov enligt den nya förordningen gäller detta krav bara i den del som avser betydande olägenheter som kan innebära fara för människors hälsa och säkerhet. Övriga krav enligt 2 kap. 9 § PBL gäller inte.

9 §
  För en åtgärd som är undantagen från kravet på bygglov enligt 4 § behöver hänsyn till allmänna intressen vid utformning av bebyggelse inte tas enligt 2 kap. 9 § plan- och bygglagen (2010:900).

Byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt 2 kap. 9 § plan- och bygglagen får dock inte lokaliseras, placeras, utformas eller användas så att de kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet.

Utformningskraven och de tekniska egenskapskraven

Även om en åtgärd inte kräver lov eller anmälan ska utformningskraven och de tekniska egenskapskraven normalt uppfyllas, även om anpassningar och avsteg från dem får göras. För ankomstboenden för vissa utlänningar har dock vissa krav undantagits och behöver inte uppfyllas. Det finns även en något större möjlighet att anpassa och göra avsteg från de krav som fortfarande gäller för åtgärden. Nedan beskrivs vilka krav som är undantagna och vilka anpassningar och avsteg som får göras för övriga krav när det gäller ankomstboenden för vissa utlänningar.

10 §
  Ett ankomstboende för vissa utlänningar behöver inte uppfylla kraven på skydd mot buller, energihushållning och värmeisolering, hushållning med vatten och avfall och bredbandsanslutning i 8 kap. 4 § första stycket 5, 6, 9 och 10 plan- och bygglagen (2010:900) och 3 kap. 13, 14 och 20 §§ plan- och byggförordningen (2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna.

Boendet behöver inte heller vara försett med en hiss eller annan lyftanordning enligt 3 kap. 4 § första stycket och 18 § andra stycket plan- och byggförordningen.

11 §
  Vid en åtgärd som är undantagen från kravet på bygglov enligt 4 § får avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 1 och 2 och 4 § första stycket 2-4 och 7 plan- och bygglagen (2010:900) och
3 kap. 7-10 och 16 §§ plan- och byggförordningen (2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna göras i den utsträckning som är skälig i förhållande till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.

Trots 8 kap. 8 § första stycket andra meningen plan- och bygglagen får, vid en åtgärd enligt första stycket, avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 § första stycket 8 samma lag och 3 kap. 18 § första stycket plan- och byggförordningen samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.

Avsteg som görs får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet.

8 §
  I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335) .

Undantag från utformningskrav

Ett ankomstboende för vissa utlänningar behöver inte vara försedd med en hiss eller annan lyftanordning.

10 §
  Ett ankomstboende för vissa utlänningar behöver inte uppfylla kraven på skydd mot buller, energihushållning och värmeisolering, hushållning med vatten och avfall och bredbandsanslutning i 8 kap. 4 § första stycket 5, 6, 9 och 10 plan- och bygglagen (2010:900) och 3 kap. 13, 14 och 20 §§ plan- och byggförordningen (2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna.

Boendet behöver inte heller vara försett med en hiss eller annan lyftanordning enligt 3 kap. 4 § första stycket och 18 § andra stycket plan- och byggförordningen.

Undantag från tekniska egenskapskrav

Ett ankomstboende för vissa utlänningar behöver inte uppfylla krav som avser följande tekniska egenskaper:

  • skydd mot buller,
  • energihushållning och värmeisolering,
  • hushållning med vatten och avfall, och
  • bredbandsanslutning.

10 §
  Ett ankomstboende för vissa utlänningar behöver inte uppfylla kraven på skydd mot buller, energihushållning och värmeisolering, hushållning med vatten och avfall och bredbandsanslutning i 8 kap. 4 § första stycket 5, 6, 9 och 10 plan- och bygglagen (2010:900) och 3 kap. 13, 14 och 20 §§ plan- och byggförordningen (2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna.

Boendet behöver inte heller vara försett med en hiss eller annan lyftanordning enligt 3 kap. 4 § första stycket och 18 § andra stycket plan- och byggförordningen.

Anpassningar och avsteg från utformningskraven

När en byggnad helt eller delvis tas i anspråk eller inreds som ett ankomstboende för vissa utlänningar med stöd av undantaget från krav på bygglov får utformningskraven anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig i förhållande till åtgärdens art, omfattning, och varaktighet. Anpassningar och avsteg som görs får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet.

Utformningskraven innebär att en byggnad ska:

  • vara lämplig för sitt ändamål,
  • ha en god form-, färg- och materialverkan, och
  • vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

11 §
  Vid en åtgärd som är undantagen från kravet på bygglov enligt 4 § får avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 1 och 2 och 4 § första stycket 2-4 och 7 plan- och bygglagen (2010:900) och
3 kap. 7-10 och 16 §§ plan- och byggförordningen (2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna göras i den utsträckning som är skälig i förhållande till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.

Trots 8 kap. 8 § första stycket andra meningen plan- och bygglagen får, vid en åtgärd enligt första stycket, avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 § första stycket 8 samma lag och 3 kap. 18 § första stycket plan- och byggförordningen samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.

Avsteg som görs får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet.

Anpassningar och avsteg från de tekniska egenskapskraven

När en byggnad helt eller delvis tas i anspråk eller inreds som ett ankomstboende för vissa utlänningar med stöd av undantaget från krav på bygglov får vissa tekniska egenskapskrav som enligt den nya förordningen inte är undantagna för ankomstboenden för vissa utlänningar, anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig i förhållande till åtgärdens art, omfattning, och varaktighet. Anpassningar och avsteg som görs får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet.

De tekniska egenskapskrav det gäller är:

  • säkerhet i händelse av brand,
  • skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
  • säkerhet vid användning,
  • lämplighet för det avsedda ändamålet, och
  • tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. 

11 §
  Vid en åtgärd som är undantagen från kravet på bygglov enligt 4 § får avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 1 och 2 och 4 § första stycket 2-4 och 7 plan- och bygglagen (2010:900) och
3 kap. 7-10 och 16 §§ plan- och byggförordningen (2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna göras i den utsträckning som är skälig i förhållande till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.

Trots 8 kap. 8 § första stycket andra meningen plan- och bygglagen får, vid en åtgärd enligt första stycket, avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 § första stycket 8 samma lag och 3 kap. 18 § första stycket plan- och byggförordningen samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.

Avsteg som görs får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet.

Undantag från kravet på planenlighet

Ankomstboenden för vissa utlänningar som är undantagna från krav på bygglov enligt den nya förordningen får strida mot bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta innebär bland annat att de får vidtas oavsett vilken användning planen anger.

12 §
  Trots 10 kap. 2 § första stycket 2 plan- och bygglagen
(2010:900) får en åtgärd som inte kräver bygglov enligt 4 § genomföras i strid med den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.

Rivning och återställande

En byggnad som helt eller delvis tagits i anspråk eller inretts som ett ankomstboende för vissa utlänningar, ska återgå till den tidigare användningen och byggnadens utformning återställas senast den 30 juni 2023. Det innebär att om användningen inte återgått till sin tidigare och byggnadens utformning inte återställts den 30 juni 2023, blir åtgärden olovlig.

5 §
  Undantaget från kravet på bygglov i 4 § gäller endast om byggnadens utformning återställs och användningen återgår till den tidigare senast vid utgången av juni 2023.

Det krävs inte bygglov eller någon anmälan för att återställa utformningen av en byggnad som har använts för ett sådant boende eller för att återgå till den tidigare användningen.

4 §
  Trots 9 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen
(2010:900) krävs det inte bygglov för annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett ankomstboende för vissa utlänningar.

Det krävs inte heller bygglov för att återställa utformningen av en byggnad som har använts för ett sådant boende eller för att återgå till den tidigare användningen.

8 §
  Det krävs inte någon anmälan enligt 6 kap. 5 § plan- och byggförordningen (2011:338) för att ta i anspråk eller inreda en befintlig byggnad för ett ankomstboende för vissa utlänningar.

Det krävs inte heller någon anmälan för att återställa utformningen av en byggnad som har använts för ett sådant boende eller för att återgå till den tidigare användningen.

Byggnadsnämnden ska underrättas så snart som möjligt efter det att platsen har återställts.

13 §
  En byggherre som avser att vidta en åtgärd som är undantagen från kravet på bygglov enligt 4 § eller kravet på anmälan enligt 8 § ska innan åtgärden vidtas underrätta byggnadsnämnden om detta. Underrättelsen ska innehålla
   1. kontaktuppgifter till byggherren,
   2. beteckningen på den fastighet som berörs av åtgärden,
   3. kontaktuppgifter till fastighetsägaren, om byggnaden ägs av någon annan än kommunen, och
   4. en översiktlig beskrivning av vilken åtgärd som ska vidtas.

Om behovet av åtgärden medför att det inte är möjligt att underrätta byggnadsnämnden innan åtgärden vidtas, får underrättelsen göras i efterhand.

Byggnadsnämnden ska även underrättas så snart som möjligt efter det att byggnaden återställts.

Tillsyn

Byggnadsnämnden har tillsyn över att byggherren fullgör sina skyldigheter enligt plan- och bygglagstiftningen. Byggnadsnämnden är skyldig att pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt plan- och bygglagstiftningen. Det gäller även för ankomstboenden för vissa utlänningar.

Tillsyn kan till exempel bli aktuellt om en åtgärd inte uppfyller förutsättningarna för undantag från krav på bygglov enligt den nya förordningen eller om något materiellt krav inte uppfylls. Tillsyn kan även bli aktuellt om en byggnads användning inte återgått till den tidigare den 30 juni 2023. Vid ingripande och påföljder är det de ordinarie bestämmelserna i 11 kapitlet PBL som ska tillämpas.

5 §
  En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

14 §
  Bestämmelser om ingripanden och påföljder för det fall byggnadens utformning inte återställts eller användning inte återgått till den tidigare när den tid som anges i 5 § har löpt ut finns i 11 kap. plan- och bygglagen (2010:900).

Boverket (2023). Undantag i PBL för kommunala ankomstboenden för vissa utlänningar. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/flyktingsituationen/undantag-kommunala-ankomstboenden/ Hämtad 2024-12-21