Godstransporter i översiktlig planering

Den kommunövergripande översiktsplanen är ett bra verktyg att använda när kommunen planerar för godstransporter på strategisk nivå. Kommunen kan också hantera godstransporterna genom ändring av översiktsplanen med ett tematiskt tillägg för godstransporter eller med en fördjupning av ett visst geografiskt område. Kommunen kan också välja att ta fram andra dokument, som till exempel en godstransportstrategi. För översiktsplan och ändring av översiktsplan är processen styrd av plan- och bygglagen, PBL.

Att arbeta med godstransporter i översiktlig planering

Transporter, inklusive godstransporter, behöver belysas i kommunens översiktsplan. Detta kan göras på olika sätt beroende på kommunens egna förutsättningar och behov. En första möjlighet är att hantera frågan i den kommunövergripande översiktsplanen. Om kommunen vill fördjupa frågeställningarna kan det göras genom en ändring av översiktsplanen. En ändring kan göras genom ett tillägg (om godstransporter), eller genom en ändring för en viss del av kommunen (en så kallad fördjupning). Alla dessa alternativ ska följa PBL-processen.

Upprätta och ändra översiktsplanen

Regionplaneringen syftar till att ge stöd till ett regionalt perspektiv i den kommunala översiktsplaneringen, och det är viktigt att i översiktsplanen visa kopplingen till den regionala planeringen.

Godstransportfrågorna är ofta så komplexa att det är lämpligt med ett särskilt underlag i dessa frågor inför framtagande av en översiktsplan, till exempel i form av en godstransportstrategi. Det kan till exempel vara en strategi för enbart godstransporter eller en trafikstrategi där godstrafikfrågorna ingår. Kommunen kan också välja att fördjupa frågorna om godstransporter i en godstransportstrategi som bygger vidare på översiktsplanen. Framtagandet av sådana strategier ligger utanför PBL-processen.

En godstransportstrategi syftar till att ta ett samlat grepp om godstrafiken i kommunen eller för en utvald del av kommunen. Det bidrar till att sätta fokus på godsfrågan och ger en bild av målsättningen för arbetet med godstransporter. En godstrafikstrategi innehåller exempelvis nuläge avseende godstransporterna, målsättning och åtgärder för att nå målsättningen. Det är viktigt att strategin blir integrerad med kommunens övriga planering, till exempel med översiktsplanen.

Allmänna intressen och PBL

Kommunens översiktsplan ger en möjlighet att samordna godstransportplaneringen på en strategisk nivå på ett sätt som inte är möjligt i enskilda projekt eller detaljplaner. Kommunen ska i översiktsplanen redovisa hur allmänna intressen tillgodoses. I plan- och bygglagens andra kapitel regleras de allmänna intressen som gäller vid planläggning och prövning enligt plan- och bygglagen. Relevanta för godstransporter är möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt. Trafik inkluderar både persontrafik och godstrafik. Även trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö lyfts som allmänna intressen.

Det finns även ett antal allmänna intressen i andra kapitlet som påverkas av och påverkar tillgängligheten till godstransporter. Exempel på sådana allmänna intressen är en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. I andra kapitlet lyfts också frågor om möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.

I miljöbalkens tredje kapitel finns bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden som utgör allmänna intressen och gäller vid prövning och planläggning enligt PBL. I tredje kapitlet finns också bestämmelser om områden som är särskilt lämpliga eller av riksintresse för anläggningar för kommunikationer. Områden som är särskilt lämpliga ska så långt möjligt skyddas och områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller nyttjandet av sådana anläggningar för kommunikationer.

Skyddet för dessa områden kan vara av stor betydelse för godstransporterna i ett nationellt eller regionalt perspektiv, och därmed även av betydelse för godstransporterna i en tätort. Det kan handla om områden som skyddar anläggningar såsom hamnar, terminaler, vägar, järnvägar och flygplatser. Trafikverket tillhandahåller uppgifter om områden de anser är av riksintresse för anläggningar för kommunikationer men har ingen skyldighet att tillhandahålla underlag om särskilt lämpliga områden.

Kommunen ska i sin översiktsplan redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att ta hänsyn till områden som är skyddade enligt 3 kap. 8 § kommer att tillgodoses vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Denna skyldighet avser både områden av riksintresse och områden som är särskilt lämpliga.

Godstransporter i översiktsplaneprocessen

Översiktsplaneprocessen kan delas in i två delar. Den ena delen är då översiktsplanen upprättas eller ändras, den andra delen behandlar genomförande och uppföljning av översiktsplanen.  Genomförande av översiktsplanen innefattar till exempel detaljplaneläggning och bygglovgivning.

Process för översiktsplanering och strategisk miljöbedömning

Översiktsplaneprocessen. Illustration: Boverket

Följa upp och utvärdera

När en ny översiktsplan ska tas fram är det väsentligt att den befintliga översiktsplanen följs upp och utvärderas. På så sätt får kommunen kunskap om hur exempelvis riktlinjer och åtgärder för godstransporter i översiktsplanen har fungerat, och om genomförandet, till exempel detaljplaneläggning, har inneburit mer hållbara och effektiva godstransporter.

Sammanställ och analysera – ta fram planeringsunderlag och nulägesbild
För att en översiktsplan ska kunna ge förutsättningar för hållbara och effektiva godstransporter bör planen baseras på systematiskt genomförda kartläggningar och analyser av planeringsförutsättningarna. Lämpliga analyser kan exempelvis vara:

• Befintlig struktur. Identifiera befintliga godsintensiva stråk och verksamheter (inklusive farligt gods), såväl in till, inom och ut från kommunen.
• Omvärlds- och trendanalys. Vilka nuvarande och tänkbara utvecklingstrender kan påverka planeringen av godstransporter? Hur kan vi förhålla oss till dem i översiktsplaneringen?
• Nationella och regionala mål, planer och program. Vilka nationella, regionala och kommunala mål, planer och program är relevanta och på vilket sätt kan de påverka planen?

Formulera mål och vision

Att ta fram mål och visioner för hur kommunens framtida godstransporter ska fungera är viktigt för att kunna nå ett hållbart och effektivt system. Målarbetet kan påbörjas genom att utifrån kommunens utgångspunkter och förutsättningar identifiera de nyckelfrågor och utmaningar som målen och visionen ska svara mot. I de fall kommunen har en övergripande vision kan denna vara utgångspunkt. Om en vision saknas, kan arbetet istället utgå från internationella, nationella och regionala mål som bryts ner till lokala mål. Det är viktigt att förankra målen i organisationen.

I den nationella strategin för godstransporter beskrivs nuläge, mål och inriktning. Syfte och målsättning med strategin är konkurrenskraftiga och hållbara godstransporter, omställning till fossilfria transporter, innovation samt kompetens och kunskap. Godstransportstrategin fokuserar på vikten av att använda transportsystemet på det mest effektiva sättet, samtidigt som klimat- och miljökraven uppfylls.

Läs mer om den nationella strategin för godstransporter i ”Relaterad information”.

Samrådsskedet

I samrådsskedet ingår både den första tidiga dialogen, avgränsningssamråd om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och det formella samrådet om ett förslag till översiktsplan enligt 3 kap 8 § PBL. Under samrådsskedet är det viktigt att tänka på följande:

• Det är viktigt att ha med tankar om logistik och godstransporter tidigt i processen, det vill säga redan i den tidiga dialogen om översiktsplanen
• Ha tidig dialog med myndigheter, aktörer och kommuner
• Genomför det formella samrådet med en bred samrådskrets av olika aktörer.

Samtala tidigt och kontinuerligt

Samråda översiktsplanen

Ta fram förslag och ställningstaganden

Godstransporter består ofta av en transportkedja som måste beaktas som en helhet. Det kan handla om hur last- och lossningsplatser ligger i förhållande till produktions- och konsumtionsplatser, om logistiknoder är placerade så att hamnar och terminaler kan uppfylla sin funktion i transportsystemet, hur de kan lokaliseras i anslutning till spår, vägar och hamnar. Det är även viktigt att säkerställa ändamålsenliga förbindelser mellan dessa, och till befintliga anläggningar.

I översiktsplanen är det lämpligt att göra olika ställningstaganden eller ta fram olika riktlinjer för planeringen av godstransporter. Det kan vara att ta ställning till vilket trafikslag som ska prioriteras i olika fall eller i olika delar av kommunen, till exempel hur avvägning mellan godstransporter och andra trafikslag ska ske.

Konsekvenserna för tillgänglighet och tillförlitlighet både för godstransporterna i sig, liksom för transportsystemet i stort, behöver utredas i ett tidigt skede. På samma sätt behöver man beakta påverkan på klimat, trafiksäkerhet och hälsa sett till påverkan på buller och luftkvalitet.

Några aspekter som bör beaktas i översiktsplanen gällande godstransporter är bland annat:

Stråk

När det gäller stråk kan kommunen arbeta med prioriterade vägar för gods och framför allt farligt gods. Dessa är ofta kopplade till verksamhetsområden, terminaler och hamnar.

Transportnoder/logistiknoder

Logistiknoder lokaliseras i anslutning till spår, vägar och hamnar och är väsentliga för att hamnar och terminaler ska kunna uppfylla sin funktion i transportsystemet. Planen behöver redovisa om regionen behöver flera noder, eller om kapaciteten på de befintliga behöver förstärkas.

Logistikcenter

Utreda behovet av logistikcenter och eventuellt peka ut strategiskt lämpligt läge för ett sådant.

Omlastning

Områden lämpliga för omlastning bör pekas ut i översiktsplanen.

Uppställningsplatser

Det finns ett behov av säkra uppställningsplatser längs de större vägarna. På en säker uppställningsplats ska det vara mindre risk för stölder och en ökad trygghet för chaufförerna. En uppställningsplats är till för att chaufförerna till exempel ska kunna rasta, vila och övernatta. Kommunen bör peka ut lämpliga platser för uppställningsplatser i översiktsplanen.

Samlastning och mikroterminaler

Den ökade e-handeln och hemleveranserna leder till en ökad distribution av varor och paket till bostadsområden. Fler hemleveranser i kombination med förtätning skapar utmaningar, särskilt när man ska planera för en hållbar och levande stad med minskad trängsel och buller. Det kan därför vara lämpligt att utreda möjligheten till samlastning och mikroterminaler, och lämpliga lokaliseringar för dessa. Strategiskt placerade mikroterminaler/mikrohubbar kan effektivisera godstransporterna och möjliggöra transporter med mindre fordon som exempelvis lastcyklar till bostadsområden och verksamheter.

Nya verksamhetsområden

När nya transportalstrande verksamheter planeras, liksom vid miljöprövning av nya eller ändrade verksamheter, är det viktigt att tänka på transporterna till och från. Transportintensiva verksamheter behöver lokaliseras i anslutning till stråk för godstrafik och gärna i närheten av befintliga godsterminaler, hamnar eller andra viktiga anläggningar för godstransporter. Rätt lokalisering är avgörande för att minimera negativa konsekvenser av trafikarbetet. Konsekvenserna för tillgänglighet och tillförlitlighet både för godstransporterna i sig, liksom för transportsystemet i stort, behöver utredas i ett tidigt skede. På samma sätt behöver man beakta påverkan på klimat, trafiksäkerhet och hälsa (buller och luftkvalitet).

Hamnar och terminaler

Hamnar och terminaler har en central roll i trafiksystemet och i planeringen av dem är det viktigt att fokus ligger på lokalisering i förhållande till det lokala och det nationella godsflödet i sin helhet.  Och även i ett internationellt perspektiv. Tillgängliga terminaler med bred geografisk täckning och väl fungerande infrastruktur ger effektivare logistiklösningar.

Med en väl fungerande infrastruktur till terminalfunktionen, inklusive hamnfunktionen, knyter de samman de olika trafikslagen och möjliggör en intermodal transportkedja. Denna funktion är en förutsättning för effektiva och välfungerande transporter. 

Hamnverksamhet är bullrig och pågår ofta dygnet runt. Det kan även förekomma transporter och lagring av farligt gods, till exempel kemikalier. Samtidigt är det många hamnar som ligger centralt i tätorter. Tänk på att planera närområdet så att inte verksamheten riskerar att få begränsningar på grund av till exempel bullerrestriktioner.

Även för transporter av byggmaterial, avfall, återvinningsmaterial etcetera kan vattnet användas för transporter i staden. Mindre hamnar och lossningsplatser, där gods enkelt kan lastas och lossas har en fördel att de är mer flexibla, enklare i sin utformning och därmed också mer kostnadseffektiva.

Flygplatser

Arlanda, Landvetter, Malmö och Örebro flygplats är de fyra svenska flygplatser som anses vara centrala för flygfrakter. I närheten av flygplatser finns många olika aspekter som måste beaktas i översiktsplaneringen.

Byggplatser

Temporära lösningar, till exempel plats för bygglogistikcenter och områden för mellanlagring och återanvändning av massor, kan vara lämpligt att peka ut i översiktsplanen, eller i en fördjupning av översiktsplanen.

Bygg- och anläggningslogistik

Farligt gods

Översiktsplanen ska ange inriktning för hur säkerhetsfrågor ska hanteras, vilka områden som är lämpliga för lokalisering av bebyggelse samt vilken typ av bebyggelse som är lämplig utifrån bland annat säkerhets- och hälsoaspekter. I översiktsplanen ska kommunerna redovisa befintliga och planerade verksamheter, objekt eller miljöer som kan medföra en fara för omgivningen, till exempel vägar, hamnar och järnvägar där det transporteras farligt gods.

Farligt gods

Lastning och lossning

Parkeringsfrågor bör generellt hanteras integrerat med den översiktliga planeringen. I kommunens parkeringspolicy eller parkeringsnorm kan frågor om utrymme för lastning och lossning av gods med fördel tas upp tillsammans med frågor rörande parkering för persontransporter.

Parkering som styrmedel

Genomförande

För att underlätta och styra upp hur planen genomförs kan en handlingsplan tas fram.

För att få ett bra utfall och för att se till så att åtgärder faktiskt blir gjorda är det viktigt att handlingsplanen och åtgärderna integreras i kommunens verksamhetsplanering, budget och organisation.

Fördjupning av översiktsplan

I en fördjupning av översiktsplan, så kallad FÖP, finns möjligheter att redovisa godstransporter på en mer detaljerad nivå.  Det kan handla om varudistribution, avfalls- och returtransporter, masstransporter samt hantverkstransporter.

I en fördjupning av översiktsplanen för en stad eller tätort kan godstransporterna planeras på en djupare detaljeringsnivå, till exempel varuförsörjning i staden, effektiva transporter genom staden, transporter till hamnar, terminaler och industrier, strategier för ökade hemleveranser och, konsekvenser av förtätning. Strategisk placering av mikroterminaler och mikrohubbar, som kan effektivisera godstransporterna, och möjliggöra transporter med lastcyklar eller mindre fordon till bostadsområden och verksamheter. Platser för sam- och omlastning för samordnad varudistribution, bild.