E-handel och paketleverenser

Utvecklingen av e-handeln har varit närmast explosionsartad på senare år. På bara tio år har omsättningen nästan fyrdubblats och ökningen bara fortsätter. Distributionsstrukturen för e-handlade varor skiljer sig från den traditionella butiksförsäljningen genom att e-handeln kräver distribution till väsentligt fler och därmed mer geografiskt utspridda leveranspunkter. Många av leveranserna går direkt hem till konsumenten. Sändningsstorlekarna är oftast mindre jämfört med leverans till butik, vilket ställer ökade krav på samordning av godset i transportledet. För kommuner, fastighetsägare och byggherrar innebär det ett behov av att planera för fler och kanske andra typer av mottagningsställen, såväl offentliga som i eller i närheten av privata fastigheter.

Leveranssätt

E-handlade varor och paket kan levereras till kunden på flera olika sätt och ofta är det kunden själv som väljer leveransadress för varan eller paketet. I Sverige är det idag tre olika leveransmetoder som dominerar, hämtning i butik eller leveranshubb, ombudsleverans samt hemleverans.

Hämtning i butik eller leveranshubb

Detta leveranssätt innebär att den e-handlade varan hämtas i detaljhandlarens butik eller i dennes leveranshubb. Den här typen av leveranser kräver ingen ny planering från kommunens sida utan för detta leveranssätt finns redan befintlig infrastruktur i och med att leveranserna oftast kommer med butikens vanliga försändelser.

Ombudsleverans

Innebär att leveransen skickas till ett paketombud där konsumenten sedan får hämta ut sitt paket. Den här leveransmetoden ger kunden en högre tillgänglighet, eftersom ombuden har en bättre geografisk täckning jämfört med butikskedjorna. Den vanligaste ombudsleveransen av paket sker idag över disk av ombudets personal. Leveransalternativet leveransskåp, vilket innebär att varan lämnas i ett skåp som sedan kunden på något sätt får, eller har, tillgång till och där varan sedan kan hämtas ut utan att någon ytterligare person är inblandad, börjar dock bli vanligare i Sverige.

Hemleverans

Hemleverans direkt till kunden innebär att leverantörerna får väldigt många leveransadresser. Från lagret, butiken eller någon terminal går leveransen direkt till konsumenten eller via en fördefinierad ruttoptimerad leveransslinga. Hemleveranser innebär ofta höga kostnader för företaget eftersom det ofta krävs någon form av sam- eller omlastning.

Fördelning mellan leveranssätten

Upphämtning av paket, antingen hos paketombud eller i butik, är det vanligaste leveranssättet till mottagaren, ungefär 2/3 av leveranserna sker på det sättet, medan hemleveranser står för ungefär 1/3 av leveranserna. Det som är intressant är att om kunderna får välja så skulle fler välja hemleveranser. Det som inte riktigt framgår av undersökningen är hur kunder ställer sig till leverans till en paketautomat/serviceboxar som befinner sig i närheten av hemmet eller på en plats där kunderna ändå passerar.

Tabell 1. Statistik för paketleveranser uppdelad på leveransplats

Läs mer om leveranssätt i Postnords rapport ”E-barometern Q2” i ”relaterad information”

Planera för paketleveranser

Med en så stor ökningstakt som har varit på paketleveranser under de senaste 10 åren så kan det vara svårt för kommunen att veta vilka volymer man ska planera för. Kommunerna behöver ha en flexibilitet i sina planer och ha tydliga mål och visioner med sitt arbete för denna typ av leveranser.

Från de undersökningar som har gjorts ser man en tendens till att fler personer vill ha hemleveranser och detta är en typ av leverans som sannolikt blir vanligare framöver. I nybyggnadsområden behöver kommunen tillsammans med fastighetsägare göra en inventering gällande hur mycket gods som kan förväntas ankomma respektive lämna byggnaderna och områden. (se sidan "Angörings- och mottagningstal"). Med den teknikutveckling som sker inom främst det digitala området finns det olika möjligheter att möta denna efterfrågan.

De flesta leveranssätt kräver ingen extra planering från kommunens sida, men det är viktigt att tänka på några aspekter kopplat till dessa leveranser. Ombudsleveranserna innebär att det kan bli en hög koncentration av lastfordon på platser som kanske inte från början var tänkta för så mycket trafik. Här är det viktigt att säkerställa att leveranserna kan ske på ett trafiksäkert och tryggt sätt. Detta kan innebära att kommunen behöver se över lastning och lossningsmöjligheterna på gatumark.

Hur hemleveranser sker och fungerar är väldigt olika beroende på hur bostadsområdena ser ut. I villaområden är det oftast inga större problem, eftersom de flesta villagator är dimensionerade så att tung trafik som sopbilar och räddningstjänst kommer fram. Samma krav på tillgänglighet för räddningsfordon finns i flerbostadshusområden, men här kan det uppstå problem eftersom tung trafik ofta inte är välkomna in på bostadsgårdarna. Ett vanligt återkommande problem för såväl paketleveranser som postombud är att det är många bostadsrättsföreningar och även villaföreningar som inte tillåter fordonstrafik vid sina fastigheter. Många begränsar trafiken genom att sätta upp bommar som inte går att passera. En konsekvens av detta är att såväl paketleveranser som postombud måste lämna sina fordon och ibland gå långa sträckor för att leverera post och paket. Förbuden eller uppsättning av bommar är gjorda i välvilja för att medlemmarna ska få trygga och trafiksäkra områden, men för post- och paketleveranser leder detta i förlängningen till att varje leverans tar längre tid och det då behövs fler fordon och fler förare, vilket i sin tur leder till att det blir mer trafik i bostadsområdets närhet.

Paketboxar i flerbostadshusområden

Idag har det i vissa nybyggda flerbostadshus uppförts paketboxar för hemleveranser i trappuppgångar eller på annat ställe inne i byggnaden i anslutning till entrén. För kunden är detta ett leveransalternativ som kräver väldigt liten uppoffring, men för transportören innebär det en stor mängd leveransställen om man jämför med ombudsleveranser eller leverans till en leveranshubb. I redan befintliga hus kan det vara svårt är att hitta den yta som behövs för boxarna och där behövs sannolikt andra lösningar.

Vid nybyggnation av områden med flerbostadshus har utveckling gällande avfallshantering gått i en riktning som innebär att återvinningsmaterial och sopor tas om hand i en eller flera centralt placerade byggnader, eller i återvinningsrum i bostadshusen. I anslutning till dessa byggnader eller rum bör det även gå att planera för särskilda leveransrum för hemleveranser. Dessa platser är, i de flesta fall, redan dimensionerade för att tung trafik ska trafikera dem och därmed är de sannolikt också lämpliga för andra leveranstransporter. Dessa rum eller byggnader förses med paketboxar av olika storlekar, och lämpligen även med boxar för kylvaror. Leverantörerna sätter in varorna i boxarna och mottagaren kan sedan hämta ut varorna när man kommer hem.

I befintliga områden med flerbostadshus kan det vara lämpligt att se över möjligheten till motsvarande lösning. Befintliga återvinningshus kan då behöva byggas till, alternativt om det är möjligt att få in leveransboxar i redan befintliga byggnader.

En stor fördel med att samla paketboxar till ett fåtal ställen inom bostadsområdet är att det blir en rationellare leveransmiljö, vilket i sin tur innebär att det tar kort tid att leverera paket. Detta gör i sin tur att en förare hinner med fler stopp än idag och i förlängningen skulle det kunna innebära ett minskat antal fordonstransporter. För de boende i området innebär detta också en trygg och trafiksäker lösning, där bullernivåer och utsläpp kan minimeras, eller åtminstone kanaliseras till vissa utvalda ställen.

Paketboxar i villakvarter och på offentliga platser

Paketboxar är möjliga att installera på olika platser i samhället. Paketboxarna kan vara såväl privata som allmänna, men det är viktigt att kommunen tar ett helhetsgrepp om placeringen av dessa paketboxar. Precis som lokalisering av annan verksamhet så behöver dessa paketboxar vara lokaliserade till platser med tillräcklig kapacitet i infrastrukturen och de bör helst vara lokaliserade till platser med god tillgänglighet till kollektivtrafik, men även lätta att nå till fots eller med cykel. Med fördel placeras paketboxarna i eller i anslutning till större kollektivtrafikhållplatser, men de skulle också kunna placeras i mobilitetshubbar eller i utkanten av villaområden. Gemensamt är att de bör vara placerade på ett sätt så att de når ett stort upptagningsområde, samtidigt som de måste vara placerade relativt tätt för att konsumenterna inte ska behöva ta bilen för att hämta sina paket. Ett riktvärde i tätort skulle kunna vara ett faktiskt avstånd på 400 meter till närmast paketbox. (400 m har valts utifrån att detta sedan lång tid tillbaka har ansetts vara ett avstånd som ger god standard till en kollektivtrafikhållplats).