Värdera risker

Värdering av och beslut om risker är ofta en svår uppgift som innebär att regionen respektive kommunen som beslutsfattare väger samman en beräknad eller på annat sätt bedömd risk med nyttan med planförslaget, mot andra allmänna och enskilda intressen. I värderingen ingår även att väga in osäkerheter och kunskap om riskerna, det vill säga hur säkra antaganden är.

Värdera risker i vägledning om riskhantering i planläggning och byggande

Denna sida kompletterar den grundläggande informationen om att värdera risker i vägledning om riskhantering i planläggning och byggande med information inriktad på planläggning intill transportleder för farligt gods.

Riskvärdering och att värdera risker kan du läsa mer om i vägledning om riskhantering i planläggning och byggande.

Riskvärdering

Värdera risker

Ju lägre osäkerhet och högre kunskap desto säkrare blir värderingen

Ju lägre osäkerhet och högre kunskap desto säkrare blir värderingen. Om bedömningen baseras på mycket lösa grunder och extremt grova antaganden är det lämpligt att risken kopplade till farligt gods betraktas som hög. I sådana fall kan det krävas utökade marginaler i bedömningen om riskerna är hanterbara eller om det krävs åtgärder för att hantera riskerna, om risken måste förhindras helt eller om planerad markanvändning är oundvikligt olämplig.

Värdering handlar om att ställa konsekvenserna och de relaterade osäkerheterna av en eventuell olycka med det farliga godset och åtgärder för att hantera den risken mot den samhällsnytta som planläggningen ämnar skapa.

Beslutsfattaren värderar riskerna

Utifrån riskanalysens resultat ska regionen respektive kommunen värdera riskerna, vilket innebär att göra en bedömning

• om riskerna är hanterbara
• om åtgärder behöver vidtas för att minska sannolikheten för att något ska hända eller mildra konsekvenser om något händer
• om risken måste tas bort helt
• om den planerad markanvändning är oundvikligt olämplig.

I Sverige finns inga nationellt fastställda kriterier för hur regionen respektive kommunen, eller länsstyrelsen i sin överprövning av planer, ska värdera risker kopplade till transporter av farligt gods. För att använda riskbedömningen som beslutsunderlag behöver därför regionen respektive kommunen som beslutsfattare själva ta ställning till och värdera varje risk men även den sammanlagda riskbilden. Här kan länsstyrelsen vara till hjälp i exempelvis samråd och avgränsningssamråd så regionen respektive kommunen kan göra värderingen på ett informerat sätt.

I bedömningen av risknivåer och behov av åtgärder för att hantera risker måste kommunen utifrån sina analyser och sin kunskap om vad detaljplanen innebär, precis som också länsstyrelsen, ta hänsyn till rättspraxis. Av rättsfall, i synnerhet de mest jämförbara åtgärderna och ändamålen, och de av senare datum, finns stöd för kommunens – och länsstyrelsens – hänsynstaganden till PBL allmänna intressen – hälsa och säkerhet. Genom länsstyrelsernas bedömning och överprövning av planer tillsammans med rättspraxis kan också en lägsta nivå för vilka risker samhället kan hantera skapas.

Gör en samlad bedömning vid detaljplaneläggning

Kommunen har ett ansvar att visa och motivera att den mark som tas i anspråk är lämplig för det ändamål som detaljplanen anger.

Det kräver dock förståelse för till exempel vad riskbilden innebär och vilket riskscenario som kommunen behöver utgå från. Saknar kommunen den förståelsen kan det resultera i osäkerheter i ställningstagande till vilka åtgärder som är nödvändiga att använda av de åtgärder som kan finnas med i riskbedömningen.

Det kan vara mycket svårt att göra en bedömning om den planerade markanvändningen är lämplig och en planeringssituation kan omfatta många risker med olika sannolikhet och konsekvenser. Ett exempel på en komplicerad planeringssituation är överdäckning av tunnlar där det går transporter med farligt gods. Där är riskbilden väldigt komplicerad.

För att kunna göra en bedömning av planförslaget behöver kommunen väga utformningen av området mot de potentiella åtgärder som minskar de risker som kan uppstå. Några av de viktigaste frågeställningarna som kommunen behöver hantera under denna avvägning och bedömning är:

• Vad blir samhällsnyttan av att planlägga området jämfört med att inte planlägga?
• Vad blir kostnaden av en planläggning av området tillsammans med de föreslagna skyddsåtgärderna?
• Hur påverkas stadsbilden av de eventuella skyddsåtgärderna?

Om inte kommunen gör en samlad bedömning kan kommunen anta detaljplanen i tron att den är genomförbar utan att kommunen ordentligt har utrett detaljplaneförslagets riskbild och sammanvägda samhällsnytta och kostnader.

Det är i slutändan kommunfullmäktige som antar detaljplanen som avgör vilken riskbild som förslaget ska förhålla sig till.

Kommunen har det huvudsakliga och primära ansvaret att värdera risken. Länsstyrelsen granskar detaljplanen kopplat till det allmänna intresset människors hälsa och säkerhet och risk för olyckor och kan komma till en annan bedömning än kommunen. Länsstyrelsens granskningsyttrande över översiktsplanen, där det ska framgå om länsstyrelsen har invändningar mot översiktsplanen, är underlag för bedömningen av detaljplanen.

Stöd vid värdering av planförslag i detaljplaneläggning

Nedan presenteras en lista med frågeställningar som kommunen kan använda under värdering av risker för att undersöka om riskbedömningen är tillräckligt hanterad samt för att klarlägga vad samhällsnyttan blir av föreslagen planläggning.

• Har kommunen utrett om det finns alternativ lokalisering?
• Behöver kommunen ta hänsyn till fler aspekter än enbart risker kopplade till farligt gods, såsom andra intressen som påverkar planområdet?
• Behöver kommunen ställa olika aspekter mot varandra i planen?
• Blir riskbilden densamma eller förbättras den för befintliga byggnader som redan finns i närheten av riskkällan?
• Vad blir den totala samhällsnyttan av planläggningen efter frigörande av yta för exploatering genom skyddsåtgärder, samt kostnaden för att genomföra de föreslagna skyddsåtgärderna?
• Vad i planläggningen ska kommunen ge företräde vid exploatering intill transportleder av farligt gods i en tät stad? Hur kommer staden att utvecklas? Vad är bäst ur en långsiktig planeringshorisont gällande utbyggnad av stad/tätort?