Godstransporter i stadsmiljö

I tätorter råder ofta stor konkurrens mellan olika anspråk på mark och utrymme. Förtätning eftersträvas ofta vid fysisk planering i syfte att nyttja marken mer intensivt. Samtidigt eftersträvas ofta en funktionsblandad tätort i syfte öka tillgängligheten till service, varor och tjänster och för att minska transportbehovet. En långt gången förtätning och funktionsblandning kan dock medföra en intressekonflikt gentemot godstransporternas utrymme och framkomlighet och leda till att godstransporterna upplevs som störande. Samtidigt förutsätter en funktionsblandad tätort en god tillgänglighet till godstransporter.

Planering för godstransporter

Regeringen har beslutat om en nationell godstransportstrategi ”Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter (dnr N2018/03939/TS)”. Strategin ska bidra till de nationella transportpolitiska målen. Dessa mål och strategin kan användas som stöd även vid regional och kommunal planering rörande godstransporter. Planering för godstransporter kan enkelt uttryckt sägas handla om att försöka tillgodose samhällets behov av tillgänglighet till godstransporter samtidigt som dessa sker både samhällsekonomiskt effektivt och på ett hållbart sätt. För att uppnå detta krävs att kommunen bedriver en aktiv och genomtänkt fysisk planering med godstransporterna i åtanke. Både vid planering av nya och befintliga områden behöver hänsyn tas till godstransporterna. Särskilt underlag kan krävas vid planering av områden med markanvändning som kan generera stora behov av godstransporter. Vid planering som berör godstransporter behöver ofta hela transportkedjan beaktas trafikslagsövergripande och i samråd med många olika aktörer. Exempelvis kan restriktioner mot godstransporter på ett ställe medföra ökade godstransporter eller behov av omlastning på ett annat ställe.

Förtätning i kombination med ökade godstransporter har mer och mer understrukit betydelsen av att beakta godstransportfrågorna i fysisk planering. Inte minst kommunerna bör ta en aktiv roll i den fysiska planeringen för att styra godstransporterna på ett ändamålsenligt sätt. För att kunna ta en sådan aktiv roll krävs personal med särskild kompetens i fråga om godstransporter och fysisk planering. 

Fyrstegsprincipen kan ofta med fördel tillämpas på fysisk planering som påverkar godstransporter. God tillgänglighet till godstransporter är av betydelse för effektivt och hållbart nyttjande av bebyggelse, för näringsliv samt handel och industrier.

Läs mer om Fyrstegsprincipen på Trafikverkets hemsida, se ”Relaterad information”.

Förekomsten av godstransporter

Godstransportbehoven kan tillmötesgås på många olika sätt och med olika typer av transportmedel. Antalet godstransporter kan variera även om behoven av godsmängder är desamma. Godstransporter uppskattas generellt svara för ungefär tio till femton procent av antalet fordonsrörelser och ungefär tio till tjugo procent av antalet fordon i städer. I vissa innerstadsområden kan godstransportfordon utgöra en ännu större andel av all fordonstrafik. Godstransporter brukar vanligtvis stå för en större andel av utsläppen till luft än sin andel rörelser och fordon.

Läs mer om godstransporter i Trafikanalys rapport ” Urbana godstransporter, PM 2016:5” i "Relaterad information".

Hinder för godstransporter

I våra tätorter finns konkurrerande intressen och anspråk vilket gör att avvägningar behöver göras mellan dessa. För godstransporter kan det därför finnas regleringar och andra framkomlighetsbegränsningar av trafiksäkerhets- eller miljöskäl. I de fall godstransporter inte får tillräcklig prioritet kan det få negativa effekter för privatpersoner eller för möjligheten att driva verksamheter. Detta kan i sin tur påverka tätortens konkurrensförmåga och attraktivitet.

Störningar från godstransporter

I tätorter är godstransporter ofta mer frekventa och stör generellt sett också ett större antal individer jämfört med utanför tätorter. Buller förekommer såväl vid transport som i samband med lastning och lossning av gods. Transport, lastning och lossning av gods kan av olika skäl behöva ske under natten eller tidigt på morgonen vilket bidrar till ökad problematik. Godstransporter bidrar vanligtvis också till en stor andel av de totala halterna av både kväveoxider och partiklar i tätorter. Vissa typer av godstransporter kan vara särskilt störande eller innebära särskilda risker för omgivningarna. Det kan till exempel handla om illaluktande transporter eller om transporter av farligt gods. För vissa verksamheter är dock tillgänglighet till störande godstransporter nödvändigt.

Vikten av framkomlighet och utrymme

Begränsad tillgänglighet för godstransporter kan leda till längre körsträckor, ökade utsläpp och störningar med ökade transportkostnader som följd. Detta kan i sin tur även leda till ett ökat behov av persontransporter om människor istället behöver förflytta sig dit godset kan levereras.

Godstrafikens förutsättningar, behov och möjligheter behöver beaktas vid såväl planering av ny bebyggelse som vid omvandling, förändring och förtätning av befintlig bebyggelse.

Underlag om godstransporter

Underlag om godstransporter i tätorter kan komma till användning både vid översiktlig planering på strategisk nivå och fysisk planering på lägre nivå. På strategisk nivå kan underlag komma till användning vid framtagande av strategier och policydokument, vid översiktsplanläggning och vid strategisk infrastrukturplanering med mera. I den mer detaljerade planeringsskalan kan underlag komma till användning vid detaljplaneläggning enligt plan- och bygglagen, vid åtgärder i transportinfrastruktur, samt vid enskilda regleringar av trafiken med trafikföreskrifter enligt trafikförordningen med mera.

Beroende på syfte, frågeställning, tidigare kunskap, val av detaljeringsnivå, tillgängliga resurser och tidsram är olika typer av underlag rörande godstrafik ändamålsenliga. Vanligt förekommande metoder för kartläggning av befintliga godstransporter är: Inventering av förutsättningar och information (till exempel från planeringsunderlag eller databaser) i kombination med platsbesök där en mer eller mindre systematisk inventering av platsspecifika förutsättningar och förhållanden genomförs. Mätning för framtagande av statistik (till exempel antalet av vissa transportmedel, godsmängder eller av annat) samt intervjuer (till exempel med näringsidkare, speditörer och så vidare).

För prognoser av framtida godstransporter används ofta intervjuer i kombination med beräkningar eller modeller som kompletterar befintligt underlag om godstransporter. Det är ofta lättare att ta fram prognoser över framtida godsmängder än över framtida antal transporter av gods. Godstransporternas effektivitet och utformning påverkar antalet transporter som behövs för att leverera en viss mängd gods. Ibland kan det behövas mer detaljerad statistik som kan skilja både på olika typer av gods och på olika typer av godstransporter såsom varudistribution, budtransporter, avfallstransporter, transporter med farligt gods och så vidare.

Läs mer om kartläggning av leveranstrafik i SKR:s rapport ”Kartläggning av leveranstrafik i tätort” i "Relaterad information".

Generellt om verktyg och åtgärder

Minska behoven av godstransporter

Vid fysisk planering är det viktigt att tänka på att transporter av gods inte är ett självändamål, utan ett medel för att förse verksamheter, privatpersoner och andra aktörer med det gods de behöver. Ibland kan transporter av gods ske ineffektivt, men omsorgsfull lokalisering av markanvändning och bättre samordning av godstransporter kan godstransporterna ofta effektiviseras. Transportörerna har i det sammanhanget en viktig roll att öka effektiviteten med hjälp av förbättrad ruttplanering,

Med omlastningscentraler kan mindre störande och utrymmeskrävande fordon väljas i en svårframkomlig eller känslig tätortsmiljö. Områden med restriktioner för vissa transportslag såsom miljözoner kan samtidigt skapa ett behov av omlastning till tillåtna transportslag utanför dessa områden. Med samlastning kan antalet godstransporter minskas och fordons fyllnadsgrad förbättras. För att skapa god samordning behövs fungerande affärsmodeller. Lämpliga organisationsformer brukar vara avgörande för att lyckas med samlastning. Leveranser av varor kan inte bara samordnas med varandra utan ibland även med retur- och avfallstransporter.  Även lokalisering av stationer för samordnad hämtning av avfall och andra samlastningsstationer har betydelse för behoven av godstransporter.

Olika former av informationsförsörjning kan skapa förutsättningar för bättre planering av godstransporter. Det kan både handla om sådan information som kommunen ger till speditörer, distributörer, yrkesförare, fastighetsägare och näringsidkare och om sådan information som dessa aktörer själva genererar eller samlar in.

Val av transportmedel

Det finnas många skäl att påverka eller styra val av transportmedel. Olika transportslag lämpar sig olika bra i olika omgivningar, är olika lämpliga för olika typer av gods, kan leverera olika mängder av gods, har olika leveranstider, medför olika typer av störningar för omgivningen, använder olika drivmedel, har olika framkomlighet och lagringsmöjligheter och så vidare. I särskilt känsliga områden eller i områden med begränsad framkomlighet, kan det vara nödvändigt att införa restriktioner för vissa störande eller ineffektiva transportslag för att på så sätt skapa bättre framkomlighet för mindre störande eller mer effektiva transportslag. Ibland kan det räcka med att sådana restriktioner införs under vissa tidpunkter på dygnet.

Lokalisering och utformning

Lokalisering och utformning av markanvändning och transportinfrastruktur påverkar behoven av, framkomligheten för och tillgängligheten till godstransporter. Möjligheten att ordna trafik är ett allmänt intresse enligt 2 kap. 5 § p. 3 PBL och frågor rörande trafikförsörjning är en grundläggande uppgift vid fysisk planering. Kommunen ska enligt 6 kap. 18 § PBL tillse att platser som upplåts för allmän användning är ordnade på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. Detta innebär bland annat att gator ska ha en likvärdig gatustandard inom likartade planområden.

Vägars geometriska utformning och bärighet är av betydelse för framkomligheten och vilka transportslag som är ändamålsenliga eller möjliga. Ibland kan särskilda körfält, särskilt utrymme för lastning och lossning eller restriktioner för andra transporter övervägas för att prioritera godstransporter med vissa transportslag framför mindre prioriterade transporter.

Med lämplig lokalisering och utformning av transportinfrastruktur och markanvändning kan effektiva godstransporter uppnås. Ibland kan det vara lämpligt att bygga om eller etablera ny transportinfrastruktur för att skapa bättre framkomlighet för godstransporter. Ombyggnad kan innebära att tillskapa särskilt avsedda ytor för lastning, lossning, omlastning, parkering och uppställning av godstransportfordon. Vid planläggning kan plats behöva skapas för till exempel mottagningsförråd, fastighetsboxar, serviceboxar och liknande som möjliggör leverans även när mottagaren inte är på plats.