Bygg - och anläggningslogistik

Projektområdet för Norra Djurgårdsstaden om 283 hektar är indelat i fem programområden. En planerad framdrift om 500 lägenheter per år. Programområdet består av flera detaljplaner om 50 – 1500 lägenheter och kommersiella lokaler.

Norra Djurgårdsstaden – Bygglogistik med bygglogistikcenter (BLC)

Stockholms stad har sedan 2010 ställt krav i stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden i miljöprogram kopplat till avtal om markanvisning och exploatering avseende samordnat logistikarbete.

Bygglogistikcentrum (BLC) är ett resultat av miljöprofileringen, där målet i det övergripande Miljö- och Hållbarhetsprogrammet för Norra Djurgårdsstaden är att ”Ett logistikcentrum ska upprättas för hållbara byggtransporter som sedan kan vidareutvecklas till samordning för varutransporter för hela Norra Djurgårdsstaden och ska vara kopplat till sjö- och spårtransporter.” var utgångspunkten.

BLC är ett innovationsprojekt för att utforska hur staden i ett stadsutvecklingsområde kan övergripande samordna och resursoptimera logistikbehov för flera byggherrar och entreprenörer inom ett geografiskt avgränsat område. I ett tidigt skede genomfördes en förstudie och utredning kring volymer som underlag för dimensionering av ett BLC med lager och transportsystem. BLC samordnar alla transporter från ankomst till projektområde till arbetsplatsen.

Under 2012 upphandlades en operatör för BLC genom konkurrenspräglad dialog (KPD) enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Operatörens roll var då att sköta både tjänste- och entreprenaduppdraget. Staden projekterade och anlade en anläggning vilket omfattade ett kallager, avfallshanteringsplats, utomhuslager samt ett platskontor. Operatören för BLC använder anläggningen. Staden har sedan i samverkan med operatören för BLC och dess underleverantörer utvecklat ett flertal tekniska produkter, tjänster och processer.

Under 2017-2018 genomfördes en förnyad upphandling av operatörsrollen. I detta läge valde projektet att dela tjänsteuppdraget och entreprenadandelar. Ett flertal separata upphandlingar genomfördes för tjänster: konsultorganisation för styrning och ledning, avfallsleverantör, transportör för lagerhantering och transporter, grindar och system, byggservice, elektriker med mera. Staden har därmed enskilda kontrakt med varje leverantör.

Syftet med BLC är:

• att minska antalet transporter till arbetsplatsen
• att samordna samtliga hjälparbeten kring utbyggnad av ett stadsbyggnadsområde
• att skapa effektiva processer kring byggnation och bygglogistik
• att skapa mervärde kring byggnation inom Norra Djurgårdsstaden
• att skapa en säker, effektiv och ren arbetsplats
• att medverka till utveckling inom området bygglogistik

Genom att besluta om ett antal grundläggande krav i avtalet, så har samtliga byggherrar inklusive stadens egna arbeten involverats i BLC:s verksamhet. Exempel på grundläggande krav är:

• Samtliga aktörer är anslutna till BLC
• Inget material får ställas upp alternativt lagras på allmän platsmark
• Lastfyllnadsgrad för direkttransporter är > 50 vikt/volym för transporten
• Direkttransporter bokas i system som staden tillhandahåller
• Samordnad avfallshantering
• Gemensamt skalskydd

Målsättning med BLC

”Stockholms stads målsättning med bygglogistikcentret inom Norra Djurgårdsstaden är att:

• Skapa ett hållbart och resurseffektivt byggande
• Vara en effektiv och kompetent serviceorganisation för byggverksamheten
• Främja forskning, utveckling och innovation inom bygglogistik som främjar hållbart byggande i byggbranschen”

Positiva delar som svarar upp till målet – Skapa ett hållbart och resurseffektivt byggande;

• Det finns en lokal lagringsplats som fungerar väl där entreprenörer kan korttidslagra material istället för att ha det på arbetsplatsen. Leverantörer uppskattar detta.
• Minskat antal transporter med 50-60 procent genom samordnad avfallshantering.
• Minskat antal anlöp och fordonsrörelser på arbetsplatsen genom slottidsbokning och samlastning.
• Hög samlastningseffektivitet med upp till 85 procent samlastningseffekt.
• Samordning av personella och maskinella resurser genom BLC:s organisation och de etappsamordnare/logistiksamordnare som finns på plats.

Negativa delar/förbättringsdelar som svarar upp till målet – Skapa ett hållbart och resurseffektivt byggande;

• Det har inte kunnat påvisas en kostnadssänkning av byggkostnaden. Det är svårt att få insyn och kunna verifiera den, enligt forskningen, potentiella kostnadssänkningen på 25 procent.
• Hög andel direkttransporter jämfört med samlastning. Cirka 25 procent av lastbilarna går till BLC för samlastning. Målet är 40 procent.
• Antalet direkttransporter till arbetsplatsen ska minskas till 60 procent och att sekventiellt ta ut material från arbetsplatsen.
• Det råder fortsatt dålig sortering och hög andel byggavfall per kvadratmeter bruttoarea. Krav om 20 kilogram per kvadratmeter, medan snittet i dag är cirka 39 kilogram per kvadratmeter. En handlingsplan för ökad sortering och minskad uppkomst är under framtagande.

Positiva delar som svarar upp till målet – Vara en effektiv och kompetent serviceorganisation för byggverksamheten;

• Staden har genom en förnyad upphandling tagit in organisation för styrning och ledning i stadens organisation jämfört med tidigare leverantör för detta. Det har blivit mycket högre kompetens och möjligheter till positivt arbete.
• Hög servicegrad från BLC enligt Nöjdkundindex, som ökat från föregående organisation före upphandling 2017 om 49, till ny organisation från 2018 till 70.
• Byggherrar, entreprenörer och underentreprenörer ser BLC som en bra resurs och leverantör av logistiklösningar för sina projekt.
• Ny generation av grindar har installerats från 2018 vilket bidragit till förbättrad tillförlitlighet och tillgänglighet.

Negativa delar/förbättringsdelar som svarar upp till målet – Vara en effektiv och kompetent serviceorganisation för byggverksamheten;

• Svårt att få acceptans för stadens mål med att effektivisera logistiken i projekten.
• Vissa av byggherrarna ser BLC som något svårt, krångligt och onödigt.
• Staden kan erbjuda olika grindlösningar som är styrda genom slottider för öppningar och stängningar. Det är resurskrävande men effektivare än att hålla med grindvakter. I dag har projektet mer än 30 obemannade mobila grindar.

BLC samverkar kring forskning och utveckling med akademin bland annat genom Kungliga tekniska högskolan KTH Centrum för byggeffektivitet, Chalmers tekniska högskola CTH, Luleå tekniska universitet LTU och Linköpings Universitet LiU. Det har bland annat genomförts flertal studier inom projektet samt ett antal examensarbeten inom bygglogistik och samverkan mellan byggherrar och upphandlingsfrågor med mera. KTH har tre doktorander som genomför projekt bland annat genom BLC och stadsutvecklingsprojekt Norra Djurgårdsstaden. Följande tre delar studerar KTH genom doktorander med den övergripande frågeställningen med fokus på logistiksamordning:

• Övergripande, horisontella relationen mellan beställare i multiprojektkontext.
• Hållbarhetsfrågor innan byggherrarnas upphandlingsprocess.
• Samordning mellan entreprenörer under produktion i ett detaljplaneområde.

Masshantering med masslogistikcenter (MLC)

Stockholms stad har genom stadsutvecklingsprojekt Norra Djurgårdsstaden sedan februari 2019 ett citynära masslogistikcenter (MLC) i Frihamnsområdet inom projektområdet. Anläggningen är till för förorenade schaktmassor som ska gå till deponi. Målet för anläggningen är att återvinna grusmaterial > 50 procent av samtliga schaktmassor inom projektområdet. Projektet har före anläggningen driftsättning återanvänt 100 procent av allt berg från sprängningsarbeten och genom MLC kan förorenad jord återvinnas med upp till 40 procent.

Stadens masslogistikcenter bygger på att samtlig sortering sker inomhus under kontrollerade former avseende buller, damning och lakvatten. Anläggningen består av en hallbyggnad om drygt 3000 kvadratmeter med hårdgjord yta, 14 stycken jordfack, en 1500 kvadratmeter solcellsanläggning samt platskontor. Lakvatten från de förorenade massorna leds till en reningsanläggning. Damm från sorteringsanläggningen som uppkommer ventileras och renas genom ventilationsaggregat som försetts med kolfilter. Anläggningen hanteras av en till två hjullastare och kan ta emot upp till 1000 ton material per dag.

Stockholms stad planerar att genomföra två insatser för att dels öka återvinningen till det dubbla och dels att överföra transporter till deponi via vattenvägar med fartyg. En inledande förstudie av våtsiktning har inletts för att öka återvinningsgrad till upp emot 80 procent av massor som finns inom projektet.

En upphandling av transport av förorenat material på fartyg från Frihamnen till olika destinationer har påbörjats som avslutas under år 2020. Syftet är dels att kunna transportera längre avstånd med minskad miljöbelastning och dels att kunna nyttja andra deponier utanför region Stockholm. Genom kravställning på fartyg och bonussystem för bättre drivmedel kommer klimatavtrycket att minska från fartygstransporter.

Genom att ”tvätta” materialet rent från föroreningar lokalt, kan materialet återvinnas upp till 80 procent vikt och kostnadsreducering med drygt 70 procent. Ett återvunnit material kan sedan användas för byggnation av gator och därmed ersätta jungfruliga material så som sand och andra sorterade material.