Tillämpning av PBL

Granskad: 5 juli 2023

Detta avsnitt ger en översiktlig beskrivning om tillämpningen av PBL i samband med idrottsplatser och bostadsbebyggelse och vid vilka situationer som vägledningen om buller från idrottsplatser kan användas.

Tre grundläggande principer

PBL reglerar mark- och vattenanvändning utifrån både hänsyn till allmänna intressen och andra lagstadgade krav som ska följas i planläggning och i bygglovsprövning. Det innebär att tre grundläggande principer styr mark- och vattenanvändningen och lokaliseringen av såväl idrottsplatser som bostäder.

  • Lokalisering till den plats som är mest lämpad för ändamålet eller för ändamålen. I lokaliseringen vägs då också in eventuella behov av skyddsåtgärder.

    2 §
      Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
    1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .

  • Hänsyn till allmänna intressen i planläggning och bygglovsprövning samt en avvägning av dessa allmänna intressen mot enskilda intressen.

    1 §
      Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

  • Förekomst av omgivningspåverkan. Till denna hör förekomst av buller som påverkar människors hälsa, men också omgivningspåverkan som kan vara menlig för idrottsutövning.

    5 §
      Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
       1. människors hälsa och säkerhet,
       2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
       3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
       4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
       5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

    Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

    9 §
      Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

Reglering genom fysisk planering och bygglov

Det är i översiktsplan, vid detaljplaneläggning och i bygglovsprövning som kommunen kan påverka bullerexponering från en planerad idrottsplats. Annan reglering kan vara ordningsföreskrifter och avtalsmässiga villkor, eller följa av ägarförhållanden och lantmäteribeslut, men faller då utanför ramen för fysisk planering.

Bullerstörningar ska förebyggas

Förebyggande av bullerstörningar är ett centralt hänsynstagande och allmänt intresse i all planläggning enligt PBL.

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

Omgivningsbuller definieras i PBL

Sedan 2015 har begreppet omgivningsbuller fått en egen reglering – och en egen definition – i PBL. Begreppet omfattar buller från industriell verksamhet samt från de olika trafikslagen, men inte buller från idrottsverksamhet som beskrivs i denna vägledning.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Bostadsbyggnader har förhöjt skyddsvärde i planläggningen

Bostadsbyggnader har erhållit ett särskilt och förhöjt skyddsvärde i planläggningen.

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Olägenhet för människors hälsa är en ingripandegrund

Olägenhet för människors hälsa på grund av buller kan också utgöra en ingripande- och upphävandegrund vid länsstyrelsens tillsyn över detaljplaner.

10 §
  När länsstyrelsen enligt 5 kap. 30, 38 eller 39 § har fått ett meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte.

Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att
   1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,
   2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,
   3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
   4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller
   5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2022:929) .

10 a §
  Om länsstyrelsen har gett ett planeringsbesked enligt
5 kap. 10 f § om att en åtgärd inte har en sådan innebörd som anges i 10 § andra stycket, får överprövning enligt 10 § eller upphävande enligt 11 § inte ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser. Om ett planeringsbesked förenats med villkor och villkoret har iakttagits, får inte heller sådan överprövning eller sådant upphävande ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser.

Första stycket gäller inte om åtgärden eller förutsättningarna för planeringen har ändrats väsentligt i förhållande till den eller de frågor som planeringsbeskedet avser. Lag (2017:424) .

11 §
  Länsstyrelsen ska upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser i dess helhet, om beslutet har en sådan innebörd som anges i
10 § andra stycket. Om kommunen medger det, får beslutet upphävas i en viss del.

Beslut enligt första stycket ska fattas inom två månader från det att länsstyrelsen har beslutat om överprövning enligt
10 § första stycket om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter. Lag (2017:424) .

Det kan vara olika lovplikt på samma idrottsplats

En idrottsplats utgör i PBL-sammanhang en yta som är fysiskt avgränsad från andra platser och som är avsedd för organiserad idrottsutövning eller sportevenemang och tävlingar. Bygglovsplikten för eventuella läktare och byggnader bedöms i särskild ordning, d.v.s. själva idrottsplatsen (markytan) kan anses vara bygglovsbefriad, men tillhörande anläggningar och byggnader som klubblokaler, läktare, omklädningsrum m.m. kan således föranleda bygg- eller marklovsplikt.

En stadion eller en arena utgör vanligtvis en större idrottsplats som kan aktualisera både detaljplanekrav och bygglovsplikt, oavsett om arenan i sig är under tak, helt öppen eller endast delvis innesluten i ett byggnadsverk.

Fall som kan hanteras genom tillämpning av PBL

Följande fall eller kombinationer kan hanteras genom tillämpning av PBL:

  1. Ny idrottsplats ska anläggas i anslutning till ett befintligt bostadsområde. Omgivningspåverkan avser bullerexponering från idrottsplatsen som berör befintliga och tidigare opåverkade bostäder.
  2. Nya bostäder ska uppföras intill en befintlig idrottsplats. Hänsyn bör tas till vilken bullerexponering de nya bostäderna kan utsättas för, vilka ljudkällor det är fråga om och vilka ljudnivåer som bedöms acceptabla. Nya bostäder kan också påverka möjligheter till fortsatt bebyggelseplanering för både bostäder och utveckling av idrottsplatsen.
  3. Nyproduktion av bostäder och ny idrottsplats samt eventuellt andra kringverksamheter vid idrottsplatsen – affärsstråk, konferensanläggning, kommunikationsleder, infarter, parkeringshus och allmän plats. Här kan detaljplanekravet aktualiseras för sammanhållen bebyggelse.
  4. Ombyggnad av befintlig idrottsplats oavsett om den är uppförd med eller utan bygglovsplikt. Hänsyn behöver tas till om den numera ingår i detaljplan eller är förlagd utanför detaljplan. Idrottsplatsen kan beroende på omfattningen av förändringarna bli föremål för bygglovspliktiga åtgärder eller till och med föranleda detaljplanekrav.

Tillämpningen av PBL kan variera

Tillämpningen av PBL varierar i de ovanstående situationerna beroende på om det handlar om ett planläggningsskede, ändrad planläggning eller vid bygglovsprövning utanför detaljplan respektive bygglovsprövning inom gällande detaljplan.

Tillämpningen sker bland annat utifrån hänsyn till omgivningspåverkan och förebyggande av bullerstörningar.

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

9 §
  Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

En idrottsplats kan också ingå i ett område som kommunen har undantaget från bygglovsplikt. Undantag för bygglovsplikt måste vara tydligt specificerad i detaljplan.

Buller från en befintlig idrottsplats regleras av miljöbalken

Buller från en befintlig idrottsplats kan föranleda ingripanden enligt miljöbalkens tillsyns- och hälsoskyddsbestämmelser, se vidare i Naturvårdsverkets vägledning om buller från idrottsplatser under Relaterad information.

Buller från en befintlig idrottsplats kan också påverka planläggning och bygglovsprövning enligt PBL för annan verksamhet i närheten. Det gäller i synnerhet hänsyn till en god boendemiljö och det överordnade kravet att förebygga bullerstörningar.

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

Befintlig bebyggelse utanför detaljplan eller äldre detaljplan

I en situation med befintlig bebyggelse utanför detaljplan, finns alltid möjligheten att anta en ny detaljplan, för att därigenom kunna ställa krav utifrån bullersituationen.

Om det finns en äldre detaljplan kan denna ändras eller en ny tas fram. De fastighetsägare som omfattas av den nya eller ändrade detaljplanen har dock rätt till pågående markanvändning. Det är först vid en ny bygglovsprövning som kraven i den nya eller ändrade detaljplanen kan aktualiseras.

Det finns inga möjligheter att kräva omedelbar anpassning av befintlig bebyggelse, utifrån exempelvis bullerproblematik. Det gör att det finns begränsningar när det gäller att ställa nya krav i en befintlig miljö genom detaljplan.

Om den föreslagna idrottsplatsen redan ingår i ett planområde som är anvisat i gällande detaljplan prövas om ansökan om bygglov är planenlig, det vill säga överensstämmer med detaljplanens ändamål. Sådan prövning kan också aktualiseras vid större förändringar av idrottsplatsen, till exempel byggandet av en inomhusarena på tidigare öppen plats. Det är då främst detaljplanens reglering som blir avgörande.

Bygglov utanför detaljplanelagt område förutsätter däremot större hänsyn till de allmänna intressen som kan beröras, bland annat skyldighet att förebygga bullerstörningar.

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

Idrottsplats och bostadsbebyggelse

En befintlig idrottsplats som redan har en känd och påtaglig omgivningspåverkan såsom buller, medför inte sällan en begränsning av den framtida handlingsfriheten i planläggningsskeden utifrån PBL och med hänsyn till dess allmänna intressen. Bulleranpassning av bostäder kan då aktualiseras i detaljplaneringen. Främst kan lokaliseringen av bostäder påverkas på grund av rådande och förväntad omgivningspåverkan, där också idrottsplatsen framtida utveckling beaktas. I senare skeden kan placering, utformning och utförande av bostadsbyggnaderna, innebära omfattande och kostsamma skyddsåtgärder för att bostäder och idrott ska kunna samsas. Alternativt kan det bli fråga om att flytta idrottsplatsen till en mer lämplig lokalisering om bostadsbyggnader prioriteras.

Vid ändrad markanvändning kan detaljplanen villkora att någon form av skyddsåtgärder först uppförs som buffert mot idrottsplatsen.

Vid bygglovsprövning av idrottsplats och vid detaljplaneläggning är det nödvändigt att bedöma den bullerexponering som verksamheten kan ge upphov till. Bullerexponeringen avser tider, nyttjandegrad med flera parametrar.

Lämplighetsbedömning

Boverket (2023). Tillämpning av PBL. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/idrottsplatser_buller/tillampn-pbl/ Hämtad 2024-12-21