Riktvärden för buller utomhus

Boverkets riktvärden för industri- och annat verksamhetsbuller avser utomhusnivåer och innehåller ekvivalentnivåer för dag, kväll och natt samt maxnivåer nattetid. Riktvärdena kan även användas för förskolor, skolor och vårdlokaler. I bullerutsatta lägen kan bebyggelsen anpassas på olika sätt.

Bostadsbebyggelse

Nedan anges de riktvärden som bör gälla vid planläggning och bygglovsprövning av bostadsbebyggelse i områden som påverkas av industri- och annat verksamhetsbuller. Det är den som ska tillämpa plan- och bygglagen som ska göra bedömningen och det kan i enskilda fall finnas skäl att tillämpa andra värden än de som anges i tabell 1 och 2. Bästa möjliga ljudmiljö bör alltid eftersträvas. Observera att även den framtida situationen bör beaktas. Det kan alltså finnas anledning att göra en framåtblick som sträcker sig längre än detaljplanens genomförandetid.

Tabell 1. Högsta ekvivalenta ljudnivåer från industriell och annan verksamhet, uttryckt som frifältsvärde utomhus vid bostadsbyggnads fasad

*Vad avser buller från teknisk utrustning vid annat än industriell verksamhet tillämpas värdena för ljuddämpad sida enligt tabell 2 också på den exponerade sidan. Vid uteplats, om sådan planeras, gäller ljudnivåerna i tabell 2.

• I de fall den bullrande verksamheten endast pågår en del av någon av tidsperioderna ovan, eller om ljudnivån från verksamheten varierar mycket, bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår. Dock bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för minst en timme, även vid kortare händelser.
  Som komplement bör om möjligt även ekvivalent ljudnivå för respektive tidsperiod anges.

Utöver detta finns följande för frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad:

• Maximala ljudnivåer, L_Fmax >55 dBA, bör inte förekomma nattetid klockan 22–06 annat än vid enstaka tillfällen. Om de berörda byggnaderna har tillgång till en ljuddämpad sida avser begränsningen den ljuddämpade sidan.
• Om ekvivalenta ljudnivåer inom zon A uppfylls, men maximala ljudnivåer regelbundet överskrids nattetid vid exponerad sida, bör bulleranpassning av bostadsbyggnader i enlighet med zon B göras. Om en sådan situation uppstår blir bedömningen därmed densamma som när den ekvivalenta ljudnivån är högre än riktvärdena i zon A.
• Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande, eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter, bör värdena i tabellen sänkas med 5 dBA.
• Även lågfrekvent ljud kan upplevas som mycket störande. Därför behöver särskild hänsyn tas vid planering av bostäder om risken för lågfrekvent buller är påtaglig.

Skolor, förskolor och vårdlokaler

Ljudnivåerna i tabell 1 kan även användas vid planläggning av skolor, förskolor och vårdlokaler, de bör då tillämpas för de tidpunkter då lokalerna används, vilket normalt innebär dagtid.

Boverkets allmänna råd jämställer i vissa avseenden skolor och förskolor samt vårdlokaler med bostäder. I dessa fall bör värden för omgivningsbuller vid fasad och uteplats tillämpas. För skolor och förskolor gäller en begränsning till den tid då verksamhet pågår. Friytan ska enligt PBL vara ”tillräcklig stor” och ”lämplig för lek och utevistelse”. Särskild hänsyn bör tas till del, eller delar, av skol- och förskolegårdar där pedagogisk verksamhet bedrivs. Dessa ytor bör jämställas med uteplats. Bullervärde­na för fasad bör primärt tillämpas på de delar av förskola eller skolbygg­nad som avser lokaler för pedagogisk verksamhet, vila eller rekreation.

I den utsträckning som verksamhet bedrivs kvälls- och nattetid bör värdena för industribuller tillämpas för motsvarande tid. Det kan också förekomma att verksamhet periodvis bedrivs dygnet runt såsom på internatskolor.

Vårdlokaler bör bedömas på motsvarande sätt som bostäder i den utsträckning som hälso- och sjukvård bedrivs för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Detta gäller främst i den utsträckning som patienter vårdas eller är föremål för observation under boendeliknande förhållanden, i synnerhet nattetid. Sådana hänsyns­taganden bör också aktualiseras vad avser lokaler vid sådana vårdinrättningar som vänder sig till patientgrupper i särskilt behov av en god ljudmiljö. Det kan t.ex. gälla behandling av hörselskador eller konvalescens även om vistelsen inte omfattar nätter. Hänsynstagandet avser inte tillfälliga och kortvariga besök på t.ex. vårdcentraler.

Exponerad sida

En bostadsbyggnad kan exponeras för olika slags buller på olika sätt; tillfälligt eller mer permanent. Bullerkällor och ljudnivåer varierar i sådana fall beroende på byggnadens placering i förhållande till omgivningen. Med exponerad sida avses de fasader eller sidor som är utsatta för den högsta ljudnivån från en specifik bullerkälla i förhållande till en annan, eller andra, mindre bullerbelastade sidor. Observera att en bostadsbyggnad kan ha flera exponerade sidor.

När det finns flera olika källor föreslås att den ekvivalenta ljudnivån så långt möjligt summeras logaritmiskt samt att varje källa även redovisas för sig. Vid bedömningen bör hänsyn tas till risken för ökad störning och särskilt höga krav på hänsyn och åtgärder bör ställas för att skapa en godtagbar ljudmiljö. För maximala ljudnivåer gäller att det totala antalet händelser summeras och att bedömningen sedan baseras på denna summa. Om annat förekommande omgivningsbuller är högre än industri­bullret vid de tider då industriverksamheten pågår så kan det maskera industribullret, om de båda bullerkällornas ljudkaraktär låter likadant och ljudnivå från industrin är i närheten av riktvärdena enligt zon A. I sådana situationer är det rimligt att bortse från industriverksamhetens buller efter en samlad bedömning.

Ljuddämpad sida och uteplats

Den sida som är mindre bullerexponerad brukar benämnas som ljuddämpad sida. I zon B bör bostadsbyggnader medges förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns där ljudnivåerna uppfylls utomhus vid bosta­dens fasad samt vid en gemensam eller privat uteplats om en sådan anordnas i anslutning till byggnaden.

I zon A räcker det att ljudnivåerna enligt tabell 1 uppfylls vid fasad, medan ljudnivåerna enligt tabell 2 tillämpas vid en eventuell uteplats.

Tabell 2. Högsta ekvivalenta ljudnivåer från industriell och annan verksamhet på ljuddämpad sida, uttryckt som frifältsvärde utomhus vid bostadsbyggnads fasad, och vid uteplats

Vid bedömning av ljudnivåer från teknisk utrustning vid annat än industriell verksamhet tillämpas värdena i denna tabell också på den exponerade sidan.

Det bör vara tillräckligt att angivna ljudnivåer uppfylls på en uteplats.

Friyta och uteplats

Behovet av lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse ingår i de allmänna intressen i plan- och bygglagen som ska tillgodoses i områden med sammanhållen bebyggelse. Detta lagrum kan anses omfatta såväl allmänna platser som kvartersmark men i båda fallen handlar det om gemensamma ytor.

Det finns en skillnad mellan uteplats och friyta. Uteplatsens främsta syfte är att möjliggöra allmän social samvaro medan friytan främst ska tillgodose behov av lek och utevistelse. Friytan var redan från början knuten till bostäder, skolor och förskolor, fritidshem eller jämförlig verksamhet och hade ett tydligt barnperspektiv. Behovet av utevistelse enligt 2 kap. PBL gäller dock alla invånare och åldersgrupper.

Juridiskt gäller att friytan är lagstadgad, medan uteplatsen är frivillig att anlägga. Finns uteplats ska ljudnivån redovisas i planbeskrivningen. Riktvärden anges i förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader.

Friytan ska vara tillgänglig på tomten eller i närheten av densamma. Näraliggande parker eller naturområden har godtagits som komplementär friyta fast de utgör allmän platsmark. Detta undantag har främst aktuali­serats då tillgång till kvartersmark är begränsad eller otillräcklig. Om all­män plats används som friyta får det inte inskränka på allmänhetens tillgänglighet till den allmänna platsen. Friytan för förskolor och skolor bör vara planlagd som kvartersmark och vara långsiktigt säkerställd för sitt ändamål. Enligt Boverket bör friytan för förskolor ligga i direkt anslutning till förskolebyggnaden.

Var bör de angivna ljudnivåerna klaras?

De angivna ljudnivåerna bör alltid klaras utomhus vid bostadsfasad. Vid en privat eller gemensam uteplats cirka 1,5 meter över mark eller balkonggolv gäller värdena i tabell 2. Finns tillgång till flera uteplatser bör ljudnivåerna uppfyllas vid minst en av dessa.

Byggnadsdelar ingående i fasaden, vägg, fönster, uteluftdon m.m. har ofta sämre dämpning av lågfrekvent ljud än mer mellanfrekvent bredbandigt ljud, extra hänsyn måste därför tas vid dimensionering av fasa­dens ljudisolering. Vid riktigt låga frekvenser, under 50 Hz, saknas dessutom standardiserade mät- och beräkningsmetoder samt redovisning av byggnadsdelarnas ljudisolering. Detta stärker också motiven att inte acceptera bebyggelse om det finns risk för höga nivåer av lågfrekvent ljud. Hänsyn till lågfrekvent ljud gäller alla bostadsrum.

I situationer där det inte är tekniskt möjligt att klara de angivna ljudnivå­erna utmed samtliga våningsplan vid fasaden på en ljuddämpad sida, kan högre värden behöva accepteras för de översta våningsplanen, till exempel om bullerkällan är belägen högt ovan mark. Detta gäller inte vid balkonger i de fall en bullerutredning har pekat ut dessa som de enda ljuddämpade uteplatserna.

I vissa fall kan det även vara möjligt att utforma burspråk, balkonger eller andra utskjutande fasaddelar på sådant sätt att ljudnivåerna avskärmas. Men utgångspunkten bör alltid vara att uppfylla ljudnivåerna utmed hela den berörda fasaden.

Uteplatser och balkonger

Om detaljplanen medger att varje bostad har tillgång till en uteplats eller balkong, gemensam eller privat, i nära anslutning till bostaden så bör den uppfylla de ljudnivåer som anges i tabell 2.

I zon B bör balkonger och andra uteplatser normalt placeras på bostadens ljuddämpade sida. Om det inte är möjligt kan en acceptabel ljudmiljö ibland skapas till exempel med en delvis inglasning eller ett ljudabsor­berande ytskikt. En helt inglasad balkong eller uteplats erbjuder inte ute­vistelse och bör därför inte användas som metod för att begränsa bullret. Normalt bör upp till halv eller i enstaka fall tre fjärdedels inglasning av balkong eller uteplats accepteras som åtgärd för att begränsa bullret.

Det räcker att ljudnivåerna uppfylls vid en uteplats per bostad, gemensam eller privat. Det innebär att det exempelvis är möjligt att ha tillgång till en tyst eller ljuddämpad uteplats, gemensam eller privat, på gården komp­letterat med en balkong med högre ljudnivåer, men som kan ha andra kvaliteter som utsikt eller solljus. Om uteplatsen är en gemensam bostadsgård så kan ljudnivån uppfyllas vid en begränsad del av gården avsedd för utevistelse och samvaro.

Bulleranpassad bostadsbyggnad

I bullerutsatta lägen kan bebyggelse anpassas på olika sätt. Det kan handla om bebyggelsens utformning och placering i landskapet, att välja lämplig typ av byggnad och/eller olika byggnadstekniska åtgärder som val av utformning och material.

Sedan många år är det etablerad rättspraxis att en del av bostadsbygg­nadens bulleranpassning utgörs av att lägenheternas planlösningar utformas så att minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet orienteras mot den ljuddämpade sidan. Reglering i detaljplan av sådana planlösnin­gar har vid upprepade tillfällen godtagits av mark- och miljööverdom­stolen. Som bostadsrum räknas rum för sömn och vila, daglig samvaro, och matrum som används som sovrum. Kök i öppen planlösning räknas som bostadsrum.

Enligt förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader bör hälften av bostadsrummen vara vända mot en ljuddämpad sida i bullriga miljöer. I linje med detta bör motsvarande princip tillämpas för planlös­ningar i områden som exponeras för industribuller (zon B). I första hand bör sovrum orienteras mot ljuddämpad sida. Om ett rum vetter åt flera håll räcker det att uppfylla riktvärdena utanför fasad vid en av dessa sidor.

Utrymme för matlagning och personlig hygien samt korridorer, loftgångar, uterum, gemensamhetsutrymmen och förråd kan orienteras mot den bullerutsatta sidan. Genom att man utformar balkonger eller burspråk på ett sådant sätt att en bakomliggande fasaddel eller fönsteröppning skärmas, ökar möjligheterna till en tystare utevistelse på balkong eller att kunna öppna fönster utan insläpp av buller. Även andra typer av fasad- och fönsterutformningar enligt liknande principer kan användas i syfte att förbättra ljudmiljön vid en samlad bedömning. Om sådana avsteg från att uppfylla ljudnivån vid hela den aktuella fasaden tillämpas, bör det motiveras och tydligt framgå.