Hushållning med mark och vatten

Granskad: 13 juli 2023

I miljöbalkens hushållningsbestämmelser pekas kulturmiljön ut som ett av de allmänna intressen som särskilt ska beaktas för att en god hushållning med mark- och vattenområden ska uppnås.

Natur- och kulturvärden ska skyddas

Mark- och vattenområden ska användas för det ändamål för vilka de är mest lämpade. Företräde ska ges åt sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Bestämmelsen ska tillämpas vid prövning enligt miljöbalken och elva andra lagar, däribland plan- och bygglagen.

1 §
  Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.

Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som på grund av sina natur- eller kulturvärden har betydelse från allmän synpunkt ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön.  Avsikten med tillägget ”samt fysisk miljö i övrigt” är att betona att skyddet även avser den bebyggda miljön och landskapsbilden (jämför propositionen 1997/98:45 del 2 sidan 32).

Miljöbalk, prop. 1997/98:45 (på Regeringskansliets webbplats)

I översiktsplanen ska kommunen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att ta hänsyn till de allmänna intressena, och däribland kulturmiljön, ska tillgodoses. I den redovisningen ska riksintressena anges särskilt.  I propositionen till miljöbalken anges det också att den kommunala översiktsplanen är av central betydelse vid tillämpningen av de mera allmänt hållna hushållningsbestämmelserna vid tillämpningen av andra miljöbalksanknutna lagar (jämför propositionen 1997/98:45 del 1 sidan 242 och del 2 sidan 29).

Miljöbalk, prop. 1997/98:45 (på Regeringskansliets webbplats)

6 §
  Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.

Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.

4 §
  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
   1. riksintressen ska tillgodoses,
   2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
   3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) .

Riksintressen

Områden som är av riksintresse ska skyddas mot påtaglig skada. Bestämmelsen ska tillämpas vid beslut om ändrad markanvändning enligt någon av de tolv riksintresseanknutna lagarna. En åtgärd som berör ett riksintresse måste utformas så att den inte medför påtaglig skada på riksintresset för att vara tillåtlig.

6 §
  Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.

Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.

Riksantikvarieämbetet ska göra en bedömning av vilka områden som de anser är av riksintresse (ställer anspråk på riksintresse) för kulturmiljövården. I kommunens dialog med länsstyrelsen under processen med att upprätta eller ändra en översiktsplan är det länsstyrelsen som företräder statens intressen. Översiktsplanen bör ge verksamhetsutövare och andra aktörer samt de myndigheter som ska tillämpa bestämmelsen, vägledning om vad som krävs för att följa reglerna om god hushållning. Genom att i en översiktsplan tydliggöra vilka egenskaper som konstituerar ett områdes värden går det att bedöma vilka förändringar som går att genomföra utan att skada områdenas värden och hur man kan utnyttja värdena som en resurs i den fysiska planeringen.

Mer om hur riksintressena och kulturvärdena kan förtydligas i översiktsplanen kan du läsa på sidan om kulturvärden och översiktsplan.

Kulturvärden och översiktsplan

Ett riksintresse kan bara vägas mot andra riksintressen, inte mot intressen som kommunen bedömer som viktiga i allmänhet. Även om ett riksintresse har getts företräde framför ett annat riksintresse, så innebär det inte att man helt kan bortse från det vikande intresset. Även i den situationen ska man så långt som möjligt undvika en påtaglig skada.

Förbudet mot att vidta åtgärder som kan påtagligt skada riksintresset gäller oberoende av om den planerade åtgärden vidtas inom eller utanför det utpekade riksintresseområdet. Det är åtgärdens påverkan på områdets riksintressanta värden som ska bedömas och som avgör åtgärdens tillåtlighet. Därför ska ett riksintresseområde inte innehålla några ”buffertzoner”.

I miljöbalken utpekade riksintressen

I miljöbalkens fjärde kapitel anges de geografiska riksintressen som, med hänsyn till sina natur- och kulturvärden, har beslutats av Riksdagen. I översiktsplanen kan kommunen och länsstyrelsen komma överens om deras närmare avgränsning och precisera de värden som gör att de är av riksintresse. En förutsättning för exploateringsföretag och andra ingrepp inom dessa områden är att det kan ske på ett sådant sätt som inte påtagligt skadar områdets kulturvärden. Bestämmelsen ska dock inte utgöra hinder för totalförsvarets anläggningar eller för utveckling av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Finns det särskilda skäl ska den inte heller utgöra något hinder mot utvinning av ämnen och material som är av riksintresse enligt tredje kapitlet miljöbalken.

1 §
  De områden som anges i 2-8 §§ är, med hänsyn till de natur-
och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riks-
intresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om
   1. det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ och
   2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.

Bestämmelserna i första stycket 2 och i 2-6 §§ utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av ämnen eller material som avses i 3 kap. 7 § andra stycket. Lag (2001:437) .

I miljöbalkens fjärde kapitel finns också bestämmelser om nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken- Djurgården.

7 §
  Kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Kommunen får dock, om det finns särskilda skäl för det, i detaljplanen bestämma att huvudmannaskapet i stället ska vara enskilt för en eller flera allmänna platser. Lag (2014:900) .

Mer information

Mer om riksintressesystemet kan du läsa på tema Riksintressen.

Tema Riksintressen

Boverket (2023). Hushållning med mark och vatten. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-miljobalken/hushallning-med-mark-och-vatten/ Hämtad 2024-12-21