Landskapsbildsskydd

Många äldre beslut om landskapsbildsskydd enligt naturvårdslagen gäller fortfarande.

Landskapsbildsskydd i naturvårdslagen

Genom 19 § i den numera upphävda naturvårdslagen (1964:822) hade länsstyrelserna en möjlighet att besluta om att det inom vissa utpekade landskapsavsnitt fodrades länsstyrelsens tillstånd för att uppföra nybyggnader eller vidta vissa andra arbetsföretag. Bestämmelsen löd:

Genom en lagändring upphörde möjligheten att besluta om nya förordnanden för skydd av landskapsbild den 1 januari 1975, men enligt en övergångsbestämmelse skulle tidigare förordnanden om landskapsbildsskydd fortsätta att gälla fram tills dess att länsstyrelsen beslutat att förordnandet skulle upphöra. Genom en övergångsbestämmelse i miljöbalken gäller förordnanden fortfarande om länsstyrelsen inte har upphävt dem. (jfr prop. 1997/98:45 del 2 sid. 386)

Syftet med landskapsbildsskyddet

Syftet med landskapsbildsskyddet var att skona landskapet från olyckliga förändringar av topografin och störande inslag i form av bebyggelse, andra arbetsföretag eller reklamanordningar. Därför infördes en möjlighet för länsstyrelsen att lokalt införa ett tillståndskrav för ett antal olika arbetsföretag som inte omfattades av ett generellt tillståndskrav.

Begreppet arbetsföretag hade en vid innebörd, utöver nybyggnadsverksamheten kunde det även avse till exempel upplag, grävnings- och andra förberedelsearbeten, tippning av schaktmassor, avverkning och plantering av skog samt anläggande av väg.

Ett beslut om att införa ett landskapsbildsskydd kunde innehålla preciseringar av vilka sorters arbetsföretag som var tillståndspliktiga, men i flera fall var besluten mycket kortfattade.

Som exempel på områden där det kunde vara aktuellt att införa ett landskapsbildsskydd nämndes områden där landskapsbilden bjuder på framträdande naturskönhet, växtlighet eller andra sevärda naturförhållanden. Men det kunde även avse mera vanlig landskapsbild som dagligen ses av en större allmänhet och därför kunde behöva skydd mot särskilt störande inslag. Det kunde också vara en odlad dalgång, en bergsluttning med fäbodvallar eller en kuststräcka där områdets värden delvis bestod i en befintlig allmoge- eller fiskarbebyggelse.

I ett beslut om tillstånd enligt landskapsbildsskyddet får länsstyrelsen också ange villkor för att minska eller motverka skadlig inverkan på landskapsbilden. Det kan till exempel avse den yttre utformningen av byggnader som ska uppföras eller ändras. (jfr prop. 1964:148 sid. 61, 84 och 85)

PBL och landskapsbildsskyddet gäller parallellt

För områden som omfattas av landskapsbildsskyddet kan tillstånd behövas enligt både plan-och bygglagen, PBL; och förordnandet om landskapsbildsskydd. Det finns exempel på åtgärder som har bedömts vara förenliga med landskapsbildsskyddet, men ansetts vara otillåtna enlig PBL då de inte uppfyllde kravet på hänsyn till omgivningen. Det finns även exempel på motsatsen där en byggnad som meddelats bygglov enligt PBL ansetts skada landskapsbilden på ett sådant sätt att den var otillåten enligt landskapsbildsskyddet.

I relaterad information finner du några utslag från Mark- och miljööverdomstolen med anknytning till landskapsbildsskyddet.