Byggnadsordningar

Byggnadsordning är ett namn som ett antal kommuner har valt att använda för olika typer av dokument som tydliggör hur bebyggelsen ska bevaras och utvecklas.

Vad är en byggnadsordning?

Före 1960 hade kommunerna en möjlighet att inom vissa ramar besluta om lokala byggnadsordningar som reglerade byggnaders kvalitet och utformning inom den egna kommunen.

Inom ramen för arbetet med 1999-års översiktsplan tog Stockholms stad fram ett dokument som beskrev bebyggelsens karaktärsdrag och angav ett antal förhållningssätt till stadsbilden och kulturvärden vid förnyelse och förändring. Vid namngivningen av dokumentet valde Stockholms stad att återanvända det gamla namnet och döpa dokumentet till ”Stockholms byggnadsordning”. Efter det har flera kommuner valt att ta fram egna byggnadsordningar.

En byggnadsordning kan antingen ingå som en del av en formell plan eller vara ett fristående dokument. Begreppet "byggnadsordning" har dock idag ingen formell innebörd.

Här nedan redovisas ett antal digitalt tillgängliga exempel på hur olika kommuner har valt att arbeta med byggnadsordningar. Någon detaljgranskning av dokumenten har inte skett.

Arboga

Byggnadsordningen som omfattar stadskärnan i Arboga togs fram som ett underlag till en översiktsplan. I byggnadsordningen anges ett förhållningssätt till karaktärsdragen i bebyggelsen och de miljöer som speglar olika epoker i stadskärnans historia. I den 2018 antagna översiktsplanen anges det att Arbogas byggnadsordning ska användas som en del i detaljplanearbetet.

Byggnadsordningen för Arboga (på Arboga kommuns webbplats)

Skellefteå

I Skellefteå kommun har byggnadsnämnden antagit ett flertal byggnadsordningar som beskriver miljöer och byggnader som har bedömts vara särskilt värdefulla. Till beskrivningarna fogas kortfattade rekommendationer. I anslutning till områdesbeskrivningar finns även kortfattade kommentarer om hur man ser på respektive områdes framtida utveckling.

Byggnadsordningen för Skellefteå (på Skellefteå kommuns webbplats)

Stockholm

Stockholms nya byggnadsordning, antagen 2020, är ett kunskapsunderlag om hur staden vuxit fram, stadslandskapets förutsättningar och stadsdelars karaktärer. Byggnadsordningen utgör ett vägledande kunskapsunderlag till stöd för de avvägningar som krävs inom stadsbyggandets processer och är en del av stadens samlade strategier för Stockholm gestaltning.

Byggnadsordningen för Stockholms stad (på Stockholm stads webbplats)

Umeå

Umeå har tagit fram ett antal separata byggnadsordningar för olika stadsdelar. Genom ett samrådsförfarande har byggnadsordningarna getts en bredare förankring. Syftet med byggnadsordningarna är att bidra till en gemensam syn på hur arkitektoniska, kulturhistoriska och miljömässiga kvaliteter kan tas tillvara i stadsdelarnas fortsatta utveckling. Särskilt värdefulla hus och bebyggelseområden pekas ut i dokumenten.

Avsikten är också att byggnadsordningarna ska ge vägledning vid tillämpningen av plan- och bygglagens regler om hänsyn till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden, byggnaders egenart och helhetsverkan samt miljömässiga värden.

Byggnadsordningen för Umeå (på Umeå kommuns webbplats)

Visby

I samband med utarbetandet av en ny detaljplan för hela Visby innerstad tog kommunen fram en byggnadsordning för innerstaden. Syftet med byggnadsordningen är att den ska vägleda och tydliggöra hur detaljplanens bestämmelser ska tillämpas. Byggnadsordningen ska också underlätta för myndigheter att informera och göra bedömningar i ärenden som rör utveckling och bevarande av innerstadens bebyggelse.

Detaljplan för Visby innerstad (på Visby kommuns webbplats)

Ystad

I Ystad finns det byggnadsordningar för fyra områden. I byggnadsordningarna beskrivs förhållningssätt, samt rekommendationer och anvisningar för hur kulturmiljöerna ska hanteras vid exteriöra förändringar. Byggnadsordningen ska fungera som stöd och vägledning i både planering och bygglovshantering.

Kulturmiljö och bevarande (på Ystads kommuns webbplats)

Fler tips på byggnadsordningar?

Har du fler tips, i så fall kan du skicka e-post till oss på Boverket.

suzanne.pluntke@boverket.se