Gåturer och trygghetsvandringar

Gåturen kan användas i många olika situationer och den är lämplig att kombinera med andra dialog- och samverkansmetoder. Den kan fungera som en bra inledning till en längre dialogprocess.

Metoden i korthet

Metoden kan resultera i en mycket konkret inventering av ett områdes kvaliteter och brister. Börja med att gå ut själv först. Gör egna iakttagelser vid olika tidpunkter, i ljus och mörker. Vad gör människor på olika platser i området? Vilka fysiska och organisatoriska förutsättningar ger platsen/området för livet på platsen?

Genomför ett "vandrande samtal" med högst 20 personer. Stanna på ett antal strategiska punkter. Be deltagarna dela med sig av sina upplevelser och berättelser om vad som händer där vid olika tidpunkter.

Det kan vara intryck, känslor och iakttagelser av ljus, ljud, dofter eller en speciell stämning. Du får alldeles säkert berättelser om hur människor använder miljön och vilka konflikter som uppstår, vilka platser som är särskilt attraktiva och vilka som upplevs som mindre trevliga.
Dokumentera genom att exempelvis spela in samtalet eller fotografera under gåturen.

Trygghetsvandring. Foto: Boverket

Trygghetsvandring i tre steg

Metoden för trygghetsvandring är väl etablerad. Gör den gärna i tre steg: förmöte, vandring och ett uppföljande möte. På vandringen är det en fördel om representanter från olika förvaltningar och fastighetsägare deltar för att ta hand om de frågor som uppkommer på vandringen.

Det första mötet kan bestå av en introduktion till ämnet trygghet och diskussion i smågrupper. Mötet avslutas med en sammanställning av de synpunkter som kommit upp under mötet, och den sammanställningen får ligga till grund för planeringen av själva trygghetsvandringen.

Det andra mötet är själva vandringen. För att nå bästa resultat bör man inte vara fler än 20 personer. Fundera på om det finns vinster med att dela in sig i grupper med bara kvinnor respektive män! Att röra sig i samma område men med enkönade grupper kan ge en tydligare bild av eventuella skillnader i hur man uppfattar sin omgivning. Tänk också på att samma plats kan upplevas olika på natten och på dagen, och olika vid olika tidpunkter på året.

Frågor att diskutera på vägen

• Hur ser området ut i sin helhet?
• Är belysningen på rätt plats och är den funktionell?
• Kan området skapa problem för personer med olika funktionsnedsättningar?
• Finns det trafikleder eller andra inslag i miljön som skapar barriärer?
• Behövs det fler bostäder och butiker, dagis, kulturscener, kolonilotter, arbetsplatser eller andra viktiga funktioner?
• Vilka gång- och cykelvägar är viktigast?
• Finns det alternativa vägar att välja på i dagsljus och mörker? Finns det naturliga mötesplatser? Vilka använder mötesplatserna? Vilka gör det inte?
• Är lekplatsen bra utformad? Är den tillgänglig för alla barn på gården?

Under det tredje mötet redovisar du som representant för kommunen vad ni planerar att göra med de synpunkter som kom fram under vandringen. Vilka synpunkter som kommer att leda till åtgärder och varför andra åtgärder inte kan prioriteras eller varför ni inte anser dem lämpliga att genomföra.

Metoden är framtagen av Göteborgs stad.