Kartor för att synliggöra

Att låta deltagarna i en medborgardialog själva beskriva den fysiska miljön med hjälp av kartor kan ge en värdefull utgångspunkt för en diskussion om hur den miljön bör utvecklas.

Analysera den urbana miljön enligt Lynch

1960 lade stadsplaneraren Kevin Lynch fram en teori om hur människor upplever och förhåller sig till den byggda miljön. Teorin grundade sig på empiriska studier och beskriver hur människor skapar sig mentala kartor över den urbana miljön. I en medborgardialog skulle deltagarna kunna få rita upp en bild över samhällets struktur utifrån Lynchs begrepp.

Han utgår från följande formelement: landmärken (enstaka föremål i stadsbilden som utmärker sig, till exempel en kyrka), stråk (kan vara gator där människor förflyttar sig), knutpunkter (platser där människor och trafik möts, till exempel ett torg) och delare (kan utgöras av barriärer som branter och trafikleder) samt områden (som till exempel bostads- och verksamhetsområden som har likartad struktur).

Beroende på hur en person upplever en plats tar sig kartan olika uttryck och den visar på de begränsningar, möjligheter och upplevelser som platsen innehåller för just den personen. Detta kan ge ett användbart underlag för den fortsatta dialogen. Metoden kan kombineras med exempelvis en SWOT-analys.

Ta reda på vad barn tycker – Barnkartor i GIS

Metoden "Barnkartor i GIS" har som syfte att fånga upp ungas upplevelser av och uppfattningar om miljön och notera vad de vill ändra på. Metoden används i skolan och resultatet visar barnens synpunkter på specifika platser mellan bostad och skola. Genom att använda Barnkartor i GIS lär sig barnen att använda och hitta digitala kartor och att uttrycka synpunkter i samhällsfrågor.

Metoden går ut på att olika upplevelser på platser markeras på en digital karta med ritverktyg. Samtidigt besvarar barnen en enkelt utformad enkät om platserna. Informationen från enkäten kopplas till kartan för lagring och bearbetning i GIS. Lärarna deltar också i undersökningen, för att komplettera barnens redovisning.

Det här planeringsunderlaget kan passa i olika skeden av planeringen. Metoden kan också vara en tillgång när det finns särskilda problem att lösa, som till exempel trafiksäkerhets- och trivselfrågor.

Inför det digitala arbetet hålls ett förberedande möte om vad som kommer att hända. Då diskuteras också vad en karta är och barnen uppmuntras att börja tänka på platser och vägar som är viktiga för dem.

De digitala enkätfrågorna kan knyta an till ett särskilt tema. Metoden kan fördjupas med intervjuer eller vandringar i området. Att samtidigt fotografera ger bra dokumentation.

Det är viktigt att återkoppla till barnen, exempelvis i form av en rapport eller ett möte där man samtalar om resultaten.