Bebyggelse

Området bebyggelse rymmer områden som bostäder, bebyggelseutveckling och planering, stadsbyggnad, kulturmiljö, arkitektur och byggande.

Bostäder och samhällsplanering

Det övergripande nationella målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i hela landet en god livsmiljö från ett socialt perspektiv. Detta innebär bland annat att en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas, samt att bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Att ha långsiktigt välfungerande bostadsmarknader där utbudet av bostäder möter efterfrågan och svarar mot behoven är ytterligare en del av det övergripande nationella målet. Det övergripande målet återfinns i propositionen Utgiftsområde 18 – samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (jfr prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 18). Politiken för bostäder och samhällsplanering utgår ifrån att Sverige ska ha en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla samt en väl fungerande bostadsmarknad i hela landet.

Kulturmiljö

Det övergripande nationella målet för kulturpolitiken är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Utöver det innebär målet att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet samt att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Målet presenteras i propositionen Tid för kultur (jfr prop. 2009/10:3) som godkändes av riksdagen 2009. Kulturpolitiken täcker in flera områden, däribland kulturmiljö.

Mål med särskild relevans för fysisk planering

I propositionen Kulturmiljöns mångfald (jfr prop. 2012/13:96), som godkändes av riksdagen 2013, uttrycks att kulturpolitiken ska främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Exempel på mål som främjar detta och som kan vara av särskild relevans för fysisk planering är:

• Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas.
• Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön.
• Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser.
• En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen.

Arkitektur

Det övergripande nationella målet för arkitektur, form och design innebär att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Målet presenteras i propositionen Politik för gestaltad livsmiljö (jfr prop. 2017/18:110), som riksdagen godkände 2018.

Mål med särskild relevans för fysisk planering

I propositionen Politik för gestaltad livsmiljö (jfr prop. 2017/18:110), som riksdagen godkänt, presenteras sex exempel på tillvägagångssätt för att nå det övergripande målet. Tillvägagångssätten kan vara av särskild relevans för fysisk planering:

• Hållbarhet och kvalitet underställs inte kortsiktiga ekonomiska överväganden.
• Kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids.
• Det offentliga agerar förebildligt.
• Estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas.
• Miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla.
• Samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.