Parkering som verktyg

Kommunen har ett övergripande ansvar för planering av parkering. Detta gör att många kommuner tar fram styrdokument, i form av parkeringspolicys, med tillhörande parkeringstal. Parkeringspolicyn syftar till att säkerställa att parkering anordnas enligt plan- och bygglagen på ett sådant sätt som bidrar till att nå kommunens uppsatta planeringsmål. Parkeringspolicyn fungerar därmed som en vägledning för hur parkeringen, för bil och cykel, kan hanteras vid framtagandet av detaljplan och som vägledning vid bygglovsprövningen.

Varför behövs en parkeringspolicy

Parkeringspolicyn kan ge kommunens tjänstemän, politiker, byggherrar och övriga intresserade en vägledning i alla kommunala frågor som berör parkering. Därför är det viktigt att kommunen har tydlig policy för hur mycket bil- och cykelparkering som kan behövas vid byggnation för till exempel bostäder, verksamheter, handel, förskolor och skolor. Parkeringspolicyn kan även dra upp riktlinjer för hur parkeringar ska lösas om det till exempel är ont om mark. Då kan det bli aktuellt med att lösa parkeringsbehovet genom parkeringsköp eller samutnyttja närliggande parkeringsyta.

För att kommunen ska nå framgång med sin parkeringspolicy är det av betydelse att den har stöd i kommunens översiktsplan och andra planeringsunderlag.

Framtagna parkeringstal vägleder om hur många parkeringsplatser detaljplanen bör innehålla för såväl cykel som för bil. Parkeringstalen tillämpas sedan vid bygglov.

I och med att konkurrensen om stadens mark ökar blir det allt mer väsentligt för kommunen att skapa en mer effektiv och väl fungerande parkeringsmarknad. Det blir därmed viktigt för kommunen att skapa balans mellan behov, utbud, tillgänglighet och kostnad för parkering, då detta påverkar såväl bilinnehavet som körsträckor och val av färdmedel. Parkeringsfrågan blir således en viktig faktor för stadsutvecklingen eftersom den påverkar markanvändningen, förutsättningar för ett hållbart resande och möjligheten att skapa en mer attraktiv stadsmiljö. Parkeringspolicyn är det samlade dokumentet, där vägledning finns om hur bil- och cykelparkering kan lösas inom kommunen vid nyexploatering och vid bygglovgivning.

Parkeringsfrågan är inte en fråga för en förvaltning, utan berör flera av kommunens förvaltningar. Därför kan det vara av betydelse att samtliga berörda förvaltningar är representerade vid framtagandet av parkeringspolicyn. För att parkeringspolicyn ska få effekt är det viktigt att den antas av kommunfullmäktige. På så vis får den en verkan mot kommunens nämnder samt bolag och blir ett mål som samtliga inom kommunen har att förhålla sig till.

Parkeringstal

Från statiska parkeringstal till flexibla parkeringstal och mobilitet

Såväl internationellt som i Sverige har det skett en förändring vad gäller synen på parkering. Traditionellt har kommunens parkeringstal varit statiska där det ställs samma krav på antalet parkeringar oavsett var bebyggelsen planeras.

Parkeringstalet kan emellertid variera mellan olika delar av kommunen Detta framgår vanligtvis av parkeringspolicyn där staden kan delas in i olika zoner. Maximi- eller miniminorm sätts utifrån var projektet planeras och dess ändamål. Parkeringstalet baseras också bland annat på faktorer som till exempel möjligheten att färdas med kollektivtrafik samt att nå viktiga målpunkter genom att gå eller cykla.

Flexibla parkeringstal kan innebära att kommunen anger ett grundvärde för hur många parkeringsplatser som bör anläggas vid en nyexploatering. Grundvärdet kan sänkas ytterligare beroende på exploateringens förutsättningar, målgrupp samt byggherrens vilja att införa ytterligare åtgärder för att främja de boendes möjlighet att transportera sig med andra färdmedel än bil. Genom att byggherren aktivt arbetar med att ge de boende alternativ till bilägandet så som tillexempel bilpool, cykelfrämjande åtgärder med mera kan kravet på parkeringsplatser minskas ytterligare vid framtagandet av en detaljplan eller vid bygglovsprövningen. Detta är dock en frivillig åtgärd från byggherrens eller fastighetsägarens sida och kan aldrig ställas som krav under planprocessen eller vid bygglovsprövningen.

Från att ha sett tillgång till privat bilparkering som något nödvändigt för att kunna förflytta sig mellan olika målpunkter finns det numera en bredare insikt i värdet av att de boende kan klara sin vardag med hjälp av andra färdmedel än privatägd bil. Detta kan innebära att byggherren inte alltid behöver bekosta byggandet av dyra parkeringsplatser, utan kan istället investera i lösningar som främjar de boendes mobilitet. En positiv effekt av ett minskat bilinnehav är att det kan ge en bättre stadsmiljö och ett effektivare markutnyttjande.

Flexibla parkeringstal och mobilitetsåtgärder

Parkeringstal

Flexibla parkeringstal i Göteborg

Tillgång till parkering och parkeringsavgifter på allmän platsmark

För att inte riskera att de boende väljer att parkera på allmän platsmark, som kan vara gratis eller har lägre parkeringsavgift än boendeparkeringen, är det viktigt att kommunen tar fram en strategi för hur stadens gatumark avgiftsbeläggs. Avsaknaden av en strategi kan leda till att en spilleffekt uppstår, vilket innebär att arbetet med att minska bilinnehavet och biltransporterna riskerar att ta längre tid.

Genom att styra tillgång och närheten till bilparkering, samt parkeringsavgifter, kan andra trafikslag framstå som attraktivare val för transporter. En tätorts- eller stadsdels närhet till kollektivtrafik eller till ett högkvalitativt gång- och cykelvägnät torde styra tillgången till och eventuella avgifter på parkeringsplatser på allmän platsmark.

Differentiering av parkeringsavgifterna med höga parkeringsavgifter i centrumområden och successivt minskande parkeringsavgifter längre från centrum, gör att den synliga kostnaden för biltrafiken kan hamna i nivå med kostnaden för kollektivtrafik, vilket leder till ökad konkurrenskraft för kollektivtrafiken. Att minska antalet bilparkeringsplatser i närheten av målpunkternas entréer leder till att andra trafikslag blir tidsmässigt mer konkurrenskraftiga. Denna strategi leder också till att de tidigare parkeringsytorna kan användas för att skapa attraktiva mötesplatser, välkomnande entréer eller till cykelparkering.

Parkering som styrmedel