Andra aktörers roll och ansvar

Granskad: 5 mars 2024

Denna sida presenterar några andra aktörer som kan vara involverade när du planlägger eller bereder beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Organisationer som ingår i samrådskrets respektive har talerätt

Organisationer som ingår i samrådskrets

Kommunen ska, utöver ett antal fastställda myndigheter och sakägare, samråda med vissa organisationer i arbetet med att ta att ta fram ett program eller ett förslag till en detaljplan eller områdesbestämmelser. Samrådskretsen omfattar:

  • Kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen.
  • Sammanslutningar som har ett väsentligt intresse av förslaget.

11 §
  I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
   1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
   2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
   3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
   4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.

För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .

11 a §
  Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.

Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.

Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.

Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .

11 b §
  Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.

Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .

11 c §
  Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).

För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .

11 d §
  En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
   1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
   2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
   3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
   4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
   6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
   7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
   8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
   9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .

11 e §
  Har upphävts genom lag (2021:785) .

39 §
  I fråga om förslag till och beslut om att anta, ändra eller upphäva områdesbestämmelser ska kommunen tillämpa bestämmelserna om förslag till och antagande av en detaljplan i 7 §, 8 § förutom i den del som avser grundkartor, 9, 10 och
11 §§, 11 c § första stycket, 11 d-15, 17, 18, 19 och 20 §§,
21 § första och andra styckena, 22 och 22 a §§, 23 § första stycket, 24, 25, 27, 29-31 §§, 32 § 1 och 2, 33-35 och 38 §§. Vid tillämpningen ska det som sägs om detaljplan avse områdesbestämmelserna. Lag (2021:785) .

Organisationer med talerätt enligt PBL

Vissa ideella föreningar och andra juridiska personer får överklaga ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet föreslås tas i anspråk för att anlägga så kallade MKB-projekt (miljökonsekvensbeskrivning). Dessa är

  • ett industriområde
  • ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt
  • en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar
  • en hamn för fritidsbåtar
  • ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse
  • en campingplats
  • en nöjespark
  • en djurpark
  • en spårväg
  • en tunnelbana.

MKB-projekt kan du läsa mer om på sidan Prövning av MKB-projekt.

Prövning av MKB-projekt

Enligt ett rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, kan ideella föreningar även ha rätt att överklaga beslut om detaljplaner som omfattar andra verksamheter än de som räknas upp ovan. I rättsfallet hade kommunen beslutat att anta en ny detaljplan med huvudsakligt syfte att möjliggöra kontorsbyggnader i ett område med befintlig bebyggelse. En miljöorganisation hade överklagat beslutet. Domstolen ansåg att verksamheten varken var ett köpcentrum eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse enligt dåvarande lagstiftning. Däremot ansåg domstolen att miljöorganisationen hade klagorätt på grund av att detaljplanen aktualiserade frågor som direkt relaterade till miljön och innefattade en bedömning av åtgärdens påverkan på miljön. (MÖD 2019-05-08 mål nr P 4498–18).

Mål P 4498–18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Miljöorganisationer har också en särskild rätt att överklaga beslut om bygglov och förhandsbesked för så kallade MKB-projekt utanför detaljplanerat område. Klagorätten gäller beslut där byggnadsnämnden kommit fram till att åtgärden inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och där det getts bygglov eller ett positivt förhandsbesked. Klagorätt föreligger också om byggnadsnämnden utifrån en felaktig tillämpning av föreskrifterna har kommit fram till att någon bedömning av åtgärdens miljöpåverkan inte ska göras. Miljöorganisationers rätt att överklaga MKB-projekt gäller inte beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt. (Jämför propositionen 2020/21:174 sidan 144–145).

Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen. Prop. 2020/21:174 (på Sveriges riksdags webbplats)

12 §
  En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken får överklaga
   1. ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt som anges i 4 kap. 34 § andra stycket denna lag, och
   2. ett beslut att ge bygglov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd som anges i 4 kap. 2 § första stycket 3 a och som ska föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt. Lag (2021:785) .

13 §
  Överklagbara domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt denna balk, om upphävande av skydd av områden enligt 7 kap. eller om tillsyn enligt 10 kap. eller i sådana frågor enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får överklagas av en ideell förening eller en annan juridisk person som
   1. har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen,
   2. inte är vinstdrivande,
   3. har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och
   4. har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.

Rätten att överklaga enligt första stycket gäller även om överklagandet enbart avser ett villkor eller en annan bestämmelse i domen eller beslutet och även om domen eller beslutet är resultatet av en prövning enligt 22 kap. 26 §,
24 kap. 2, 3, 5, 7, 10, 13 eller 13 a § denna balk eller en prövning enligt 7 kap. 13, 14 eller 16 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte domar och beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.

Den som vill överklaga med stöd av första eller andra stycket ska göra det innan tiden för överklagande har gått ut för parterna och sakägarna. Lag (2023:632) .

42 §
  Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

MKB-projekt kan du läsa mer om på sidan Prövning av MKB-projekt.

Prövning av MKB-projekt

Det sammanslutningar som får överklaga är ideella föreningar, eller annan juridisk person, som

  • har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen
  • inte är vinstdrivande
  • har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år
  • har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.

13 §
  Överklagbara domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt denna balk, om upphävande av skydd av områden enligt 7 kap. eller om tillsyn enligt 10 kap. eller i sådana frågor enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får överklagas av en ideell förening eller en annan juridisk person som
   1. har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen,
   2. inte är vinstdrivande,
   3. har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och
   4. har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.

Rätten att överklaga enligt första stycket gäller även om överklagandet enbart avser ett villkor eller en annan bestämmelse i domen eller beslutet och även om domen eller beslutet är resultatet av en prövning enligt 22 kap. 26 §,
24 kap. 2, 3, 5, 7, 10, 13 eller 13 a § denna balk eller en prövning enligt 7 kap. 13, 14 eller 16 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte domar och beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.

Den som vill överklaga med stöd av första eller andra stycket ska göra det innan tiden för överklagande har gått ut för parterna och sakägarna. Lag (2023:632) .

Vem som får överklaga beslut om detaljplan kan du läsa mer om på sidan Vem som får överklaga.

Vem som får överklaga

Vem som får överklaga lov och förhandsbesked kan du läsa mer om på sidan Vem som får överklaga lov och förhandsbesked.

Vem som får överklaga lov och förhandsbesked

Samarbetskonstellationer med beröring på hälsa, säkerhet och risk för olyckor

Arbetsgrupp för naturolyckor

Arbetsgrupp för naturolyckor är en grupp bestående av ett flertal myndigheter,  Sveriges kommuner och regioner, SKR, och representanter från länsstyrelser. Fokus för gruppen är att samordna arbetet med att skapa bättre motståndskraft för naturolyckor och -händelser i Sverige. Huvudsyftet är att samordningen ska leda till bättre arbete för att förebygga, mildra effekterna av samt öka förmågan att hantera naturolyckor.

Arbetsgrupp naturolyckor (på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats)

Myndighetsnätverket för klimatanpassning

Myndighetsnätverket för klimatanpassning samlar myndigheter med informations- och sektorsansvar för hur samhället påverkas av ett förändrat klimat. Även länsstyrelserna och SKR ingår.

Om oss (information om Myndighetsnätverket för klimatanpassning på klimatanpassningsportalen)

Samverkan om Sendairamverket

Sendairamverket beslutades av FN och behandlar frågan om katastrofriskreducering.

I Sverige är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ansvarig myndighet, men det sker också samverkan i ett antal olika områden där myndigheter, länsstyrelser och representanter från kommuner, regioner och frivilligorganisationer deltar.

För att utöka arbetet med Sendairamverket grundade FN:s organ för internationell katastrofriskreducering United Nations Office for Disaster Risk Reduction, UNDRR, kampanjen ”Making Cities Resilient” år 2010. Svenska kommuner kan delta i syfte att nätverka och inspireras kring att skapa resiliens (återhämtningsförmåga och motståndskraft) mot naturolyckor, både idag och i framtiden, i sina respektive kommuner.

Sendairamverket (på Myndighet för samhällsskydd och beredskaps webbplats)

Making Cities Resilient 2030 (på Myndighet för samhällsskydd och beredskaps webbplats)

Enskildas roll och ansvar

De enskilda intressen som kan beaktas vid planering är inte specificerade i PBL utan uppkommer först när någon enskild blir berörd av kommunens planläggning eller beslut om lov eller förhandsbesked. Frågor om risker, hälsa och säkerhet kan beröra enskilda intressen och den enskilde kan ha synpunkter att framföra med anledning av detta i exempelvis en plan- eller lovprocess eller vid ett överklagande. Det ankommer dock på offentliga myndigheter att beakta de allmänna intressena i sin planering och i sina beslut, och hur dessa ska avvägas mot de enskilda intressena.

Den enskildes ansvar när det gäller hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt risk för olyckor, översvämning och erosion, är bland annat att

  • skaffa information om riskerna inför ett fastighetsköp
  • vidta förebyggande åtgärder för att skydda egendom om huset ligger i ett utsatt läge
  • återställa hus och tomt vid behov.

Bland annat länsstyrelserna i Skåne och Hallands län har tagit fram information om enskildas ansvar vid ras, skred eller erosion, eller om fastigheten ligger i ett utsatt läge utifrån ett förändrat klimat.

Har du råd att ligga lågt? (på Länsstyrelsen i Skånes webbplats)

Klimatanpassning (på Länsstyrelsen i Hallands webbplats)

Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, utgår från att den som upptäcker en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön ska, om det är möjligt, varna den eller de som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka.

1 §
  Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka.

Enskildas möjlighet att överklaga beslut

Ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Den som vill överklaga måste också ha lämnat synpunkter på planen senast under granskningstiden och därmed ingå i sakägarkretsen. Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som avser ett sådant byggprojekt som omfattas av kraven i MKB-direktivet, ett så kallat MKB-projekt, får dock överklagas även om inga synpunkter har lämnats tidigare.

11 §
  Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas endast av den som före utgången av granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda.

Den inskränkning i rätten att överklaga som följer av första stycket gäller inte
   1. om beslutet har gått emot sakägaren genom att förslaget ändrats efter granskningstiden,
   2. om överklagandet grundas på att beslutet inte har tillkommit i laga ordning, eller
   3. ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt som anges i 4 kap. 34 § andra stycket. Lag (2022:1055) .

8 §
  Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § förvaltningslagen
(2017:900). Lag (2018:845) .

42 §
  Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

MKB-projekt kan du läsa mer om på sidan Prövning av MKB-projekt.

Prövning av MKB-projekt

Vem som får överklaga beslut om detaljplan kan du läsa mer om på sidan Vem som får överklaga.

Vem som får överklaga

Ett beslut om bygglov eller förhandsbesked får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. För att någon ska ha rätt att överklaga ett beslut om att bevilja, avslå eller avvisa en ansökan om lov eller förhandsbesked måste beslutet angå den klagande och ha gått denne emot och därmed ingå i sakägarkretsen. Detta kan behöva bedömas från fall till fall.

8 §
  Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § förvaltningslagen
(2017:900). Lag (2018:845) .

42 §
  Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Vem som får överklaga lov och förhandsbesked kan du läsa mer om på sidan Vem som får överklaga lov och förhandsbesked.

Vem som får överklaga lov och förhandsbesked

Ett beslut om startbesked för en anmälningspliktig åtgärd får enligt 13 kapitlet 15 § PBL överklagas av sökanden eller anmälaren i ärendet. I praxis har emellertid i vissa fall även ägare till grannfastigheter tillerkänts klagorätt med stöd av den rätt till domstolsprövning som följer av artikel 6.1 i Europakonventionen.

15 §
  Ett beslut om startbesked får överklagas endast av sökanden eller anmälaren i ärendet. Lag (2015:668) .

I PBL saknas en särskild bestämmelse som reglerar klagorätten för slutbesked liknande den som finns i 13 kap. 15 § PBL avseende startbesked.

Klagorätten beträffande slutbesked regleras i 13 kap. 8 § PBL i vilken det görs en hänvisning till 42 § förvaltningslagen (2017:900). Av sistnämnda paragraf framgår att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

8 §
  Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § förvaltningslagen
(2017:900). Lag (2018:845) .

42 §
  Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Vem som får överklaga startbesked kan du läsa mer om på sidan Startbesked under rubriken Överklagan av startbesked för lovpliktiga åtgärder och Överklagan av startbesked för anmälningspliktiga åtgärder.

Startbesked

Vem som får överklaga slutbesked kan du läsa mer om på sidan Slutbesked under rubriken Överklagan av slutbesked.

Slutbesked

Roll och ansvar som byggherre och ägare av byggnadsverk

Byggherre är enligt PBL den som för egen räkning utför, eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Det är byggherrens ansvar att se till att kontroll och provning utförs enligt den kontrollplan som är fastställd i startbeskedet. Det här innebär bland annat att byggherren ska se till att lov följs och att de tekniska egenskapskraven uppfylls.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

5 §
  Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

Ägaren av byggnadsverk ansvarar för underhåll av byggnadsverk och för att reglerna om obligatorisk ventilationskontroll och hissar följs.

1 §
  För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat enligt 8 kap. 25 § plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnads ägare se till att funktionen hos ventilationssystemet i byggnaden kontrolleras innan systemet tas i bruk för första gången (första besiktning) och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning).

En- och tvåbostadshus omfattas inte av kravet på återkommande besiktning.

8 §
  Om Boverket med stöd av 10 kap. 19 § har meddelat föreskrifter om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras
   1. innan anordningen tas i bruk första gången (första besiktning),
   2. med intervaller på minst sex månader och högst sex år
(återkommande besiktning), eller
   3. innan anordningen för första gången tas i bruk efter att ha ändrats (revisionsbesiktning).

Vid besiktningen ska det kontrolleras om anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i
8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter. Vid besiktning av linbaneanläggningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG, ska det dessutom kontrolleras om anläggningen uppfyller kraven i den förordningen. Förordning (2018:103).

Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en byggnad eller annan anläggning ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand samt i skälig omfattning se till att det finns utrustning för släckning av och livräddning vid brand eller annan olycka.

2 §
  Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.

Verksamhetsutövares roll och ansvar

Verksamhetsutövaren har ett stort ansvar att se till att verksamheten tar hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt förebygger risker för olyckor, översvämning och erosion. Finns det en verksamhet som kan innebära risk för olyckor inom ett planområde är både länsstyrelsen och verksamhetsutövaren en viktig samrådspart.

I miljöbalkens hänsynsregler beskrivs verksamhetsutövarens ansvar att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

2 §
  Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.

3 §
  Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksam-
heten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.

Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

4 §
  Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Lag (2006:1014) .

5 §
  Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna att
   1. minska mängden avfall,
   2. minska mängden skadliga ämnen i material och produkter,
   3. minska de negativa effekterna av avfall, och
   4. återvinna avfall.

I första hand ska förnybara energikällor användas. Lag (2016:782) .

Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, ska anläggningens ägare eller utövare, i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Det kan exempelvis vara varningsanordningar, släckmedel och särskilda uppställningsplatser för farliga ämnen.

4 §
  Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador.

Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket.

Första och andra styckena gäller även flygplatser som har meddelats drifttillstånd enligt 6 kap. 8 § första stycket luftfartslagen (2010:500) och verksamheter som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Lag (2015:234) .

Verksamhetsutövaren bär också ansvaret för att analysera riskerna för sådana olyckor som kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. En sådan riskanalys ska hållas aktuell och ska i första hand vara underlag för bedömningen av vilken beredskap som behövs vid anläggningen för att komplettera den kommunala insatsberedskapen.

En verksamhetsutövare ska även förebygga riskerna för allvarliga kemikalieolyckor. I de fall en allvarlig kemikalieolycka har inträffat, är verksamhetsutövaren ansvarig att begränsa följderna för människors hälsa och miljön.

6 §
  En verksamhetsutövare skall förebygga riskerna för allvarliga kemikalieolyckor. I de fall en allvarlig kemikalieolycka har inträffat är en verksamhetsutövare skyldig att begränsa följderna för människors hälsa och miljön.

Allmänna hänsynsregler, som gäller för verksamhetsutövaren, finns i 2 kap. miljöbalken.

Boverket (2024). Andra aktörer. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/riskhantering-och-pbl/om-riskhantering/roller-ansvar/andra/ Hämtad 2024-12-21