Kartlägg risker

Målet med processteget Kartlägg risker är att identifiera tänkbara riskkällor, riskobjekt och riskområden inom det aktuella området och att kartlägga var inom det aktuella området som såväl riskkällorna, riskobjekten eller riskområdena finns. Efter processteget Kartlägg riskerna kommer steget Analysera riskerna.

Riskkartläggning är ett av de viktigaste momenten

Resultatet av kartläggningen redovisar ni med hjälp av kartor, tabeller och diagram samt förklarande och informerande text. Kartläggningen blir en kunskapskälla om risker och kan användas som underlag i alla planläggning men även vid efterföljande beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Figur 1. Förenklad illustration som visar princip för kartläggning av risker. Kartan till väster visar översvämningshotade områden med ljusblå, transparent färg. Kartan i mitten visar skyddsvärda objekt och intressen. Efter sammanläggning av dessa två kartor går det att utläsa vilka skyddsvärda objekt och intressen som riskerar att översvämmas, vilket visas i kartan till höger. Figuren är hämtad ur vägledningen Klimatrisker i översiktsplaneringen, sidan Princip för riskbedömning. Illustration: Boverket/Lise Svensson Boverket/Lise Svensson

Observera att det ofta handlar om känslig information som inte ska finnas samlad och allmänt tillgänglig. Här finns en motsättning mellan behovet av att alla planeringsförutsättningar finns tillgängliga för de som behöver dem och behovet av att skydda känslig information.

Kartläggning av risker och exempel på riskkällor, riskobjekt, riskområden och skyddsvärda intressen kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering.

Riskkartläggning

Bedöm underlagens aktualitet och kvalitet

Det är viktigt att ni som arbetar med att kartlägga risker bedömer aktualiteten och kvaliteten på såväl befintliga underlag som utredningar. Ni behöver kanske anpassa underlagens detaljeringsnivå för att få ett bra och relevant underlag för riskhanteringsprocessen.

Oavsett vilka underlag som ligger till grund för kartläggningen av risker, behöver ni ange vilket underlagsmaterial som kartläggningen baserats på och var materialet är tillgängligt. Detta gäller självklart även för de analyser och värderingar av riskerna som kommer efter kartläggningen.

Observera att osäkerheter i underlaget påverkar vilka avstånd som kan krävas mellan riskkällor och skyddsvärda intressen. Osäkerheterna i det underlag som finns om riskerna påverkar vilka avstånd som kan anses vara lämpliga. Ju större osäkerheter och ju större brister och luckor underlaget har, desto större behöver avstånden vara.

Exempel på kartläggning i vägledningen Klimatrisker i översiktsplaneringen

Exempel på kartläggning av risker finns i vägledningen Klimatrisker i översiktsplaneringen. Den vägledningen handlar om hur kommunen kan hantera klimatrelaterade risker i sin översiktsplanering och vad som avses med klimatrelaterade risker i det sammanhanget. Den beskriver hur länsstyrelsen kan ge stöd i arbetet och hur kommunen kan genomföra en riskbedömning. Vägledningen förklarar innebörden av PBL:s krav att kommunen ska ge sin syn på klimatrelaterade risker och visar på strategier som kan användas för att hantera riskerna. Den visar också hur en kontinuerlig översiktsplanering fungerar som stöd för att successivt vidareutveckla arbetet med klimatanpassning av den byggda miljön.

Vägledningen behandlar i första hand lagkravet om att kommunen i översiktsplanen ska ge sin syn på risker för översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade. Den berör även behovet av att hantera andra typer av klimatrelaterade risker i översiktsplaneringen.

Klimatrisker i översiktsplaneringen