Kartlägg risker i handläggning av lovärenden och genomförandeskedet

Svep för att se hela
Granskad: 7 mars 2024

Att kartlägga risker innebär att identifiera tänkbara riskkällor, riskobjekt och riskområden inom det aktuella planområdet och att kartlägga var de finns. 

Riskfrågor som kan vara aktuella

Vid handläggning av ett lovärenden och genomförandet av lovärendet handlar det om att bedöma

  • ifall den tilltänkta åtgärden innebär en risk för omgivningen
  • ifall det finns riskkällor, riskobjekt eller riskområden i omgivningen som kan påverka den tilltänkta åtgärden.

Det kan även vara av vikt att notera om den som ska genomföra åtgärden är en erfaren byggherre eller inte.

I lovprövningen kan sannolikt riskobjekten och skyddsvärda intressen vara kända på förhand och då finns alla möjligheter att förfina riskkartläggningen, att gå ner i detalj vad gäller beskrivning av riskobjekt och skyddsvärda intressen samt om det krävs särskilda åtgärder för att hantera risker. När det gäller handläggning av lovärende inom detaljplan kan det vara villkor att en viss förutsättning ska vara uppfylld innan startbesked ges.

Riskkartläggning kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Riskkartläggning

Underlag till kartläggning av risker vid handläggning av lovärende

Det material som ligger till grund för riskhantering i samband med handläggning av lovärende är resultatet från arbetet med riskhanteringen i översiktsplanen, eventuella områdesbestämmelser eller detaljplan samt de handlingar som hör till ansökan om lov.

Byggherren är skyldig att lämna in underlag för handläggning av lov

En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar, utredningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.

21 §
  En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.

En ansökan om lov ska dessutom innehålla
   1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga enligt det som följer av 10 kap. 9 och
10 §§, och
   2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt
10 kap., om ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring av ett en- eller tvåbostadshus.

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 32 b § har använts för projektering och sökanden önskar att bygglov med stöd av 32 c § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska en ansökan om lov dessutom innehålla en uppgift om vilket företag som har använts. Lag (2022:1084) .

Om ansökningen är ofullständig får byggnadsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid.

22 §
  Om ansökningen är ofullständig, får byggnadsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att ansökan kan komma att avvisas eller att ärendet kan komma att avgöras i befintligt skick om föreläggandet inte följs.

Om föreläggandet inte följs, får byggnadsnämnden avvisa ansökan eller avgöra ärendet i befintligt skick.

Lokaliseringsprövning kräver fler underlag

I lovprövning utanför områdesbestämmelser och detaljplan ska byggnadsnämnden göra en lokaliseringsprövning. Vid lov inom områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden göra en lokaliseringsprövning, om det inte gjorts i områdesbestämmelserna.

Byggnadsnämnden har då utredningsskyldigheten för att avgöra om en plats är lämplig att bebygga. Underlag till riskhanteringen kan därför behövas inom exempelvis

  • dagsljus och skugga
  • dagvatten
  • handelsetablering
  • naturintressen
  • geoteknik
  • förorenad mark
  • buller
  • trafik
  • miljökonsekvenser.

Preciserade krav på innehåll i ansökan om lov i vissa fall

Om ansökan om lov bygglov eller förhandsbesked avser ett så kallad MKB-projekt (miljökonsekvensbeskrivning) finns precisering i plan- och byggförordning (2011:338), PBF, av kravet i 9 kapitlet 21 § om vad en ansökan ska innehålla för att byggnadsnämnden ska kunna pröva om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

8 a §
  En ansökan om bygglov eller förhandsbesked för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen
(2010:900) och som ska vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan ska, utöver det som sägs i 9 kap. 21 § plan- och bygglagen, innehålla
   1. uppgifter om
      a) byggnadsverkets utformning och omfattning,
      b) rivningsarbeten, om sådana kan förutses,
      c) miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade,
      d) vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat,
      e) de betydande miljöeffekter som åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och
      f) åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och
   2. en bedömning av om den åtgärd som ansökan avser kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Om ansökan avser en åtgärd som enligt 2 kap. 4 b eller 4 c § inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, gäller första stycket endast om det finns behov av att pröva åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med miljöpåverkan från åtgärder som sedan tidigare är beslutade eller genomförda.
Förordning (2021:786).

8 b §
  Uppgifterna enligt 8 a § ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för att byggnadsnämnden ska kunna ta ställning till om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan utifrån de omständigheter som anges i 10 § 1-3 och 11-13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966).

Om ansökan avser en åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap.
28 a § miljöbalken och åtgärden redan har miljöbedömts enligt
6 kap. miljöbalken, ska ansökan utformas med hänsyn till resultatet av den bedömningen. Förordning (2021:786).

21 §
  En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.

En ansökan om lov ska dessutom innehålla
   1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga enligt det som följer av 10 kap. 9 och
10 §§, och
   2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt
10 kap., om ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring av ett en- eller tvåbostadshus.

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 32 b § har använts för projektering och sökanden önskar att bygglov med stöd av 32 c § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska en ansökan om lov dessutom innehålla en uppgift om vilket företag som har använts. Lag (2022:1084) .

2 §
  Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Innehållet i en sådan ansökan kan utgöra värdefullt underlag för byggnadsnämndens arbete med riskhantering i samband med handläggning av lovärendet. Ansökan ska nämligen innehålla uppgifter om bland annat (jämför förordningsmotiv 2021:3 sidan 18-19):

  • Miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade. Det kan exempelvis handla om att marken är porös och därmed särskilt känslig för föroreningar, att grundvattnet kan skadas av utsläpp eller att floran i området lätt skadas av slitage.
  • Vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat. Det vill säga vilka värden eller resurser som till följd av åtgärden kan komma att utsättas för betydande miljöpåverkan. Det kan bland annat handla om en naturresurs, till exempel en viss art, eller en natur- eller kulturmiljö som exempelvis en våtmark eller ett betydelsefullt kulturlandskap. Att ansökan ska innehålla de uppgifter om vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat innebär motsatsvis att det inte ställs krav på att redovisa uppgifter om sådana värden eller resurser som inte kan antas bli betydligt påverkade.
  • De betydande miljöeffekter som åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga. Det handlar framför allt om förväntade restprodukter och utsläpp från den verksamhet som kommer att bedrivas i det eller de byggnadsverk som åtgärden avser samt i förekommande fall vilket avfall som kan komma att alstras från verksamheten samt utnyttjandet av naturresurser, framför allt jord, mark, vatten och biologisk mångfald. Det kan även handla om miljöeffekter som uppstår på grund av yttre händelser, till exempel trafikolyckor, översvämning, ras, skred och erosion. Ett skred kan exempelvis leda till att markföroreningar sprids, vilket kan medföra en betydande miljöpåverkan. Uppgifterna ska avse hela den period då byggnadsverket förväntas finnas på platsen. Det innebär att vid bedömningen av vilka uppgifter som behövs med hänsyn till risken för naturolyckor och därmed sammanhängande miljöeffekter ska hänsyn även tas till sådana risker som beror på klimatförändringarna.
  • Åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga. Med termen miljöeffekter avses direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på
    • befolkning och människors hälsa
    • djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kapitlet, och biologisk mångfald i övrigt
    • mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö
    • hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt
    • annan hushållning med material, råvaror och energi
    • andra innehåll av miljön.

8 a §
  En ansökan om bygglov eller förhandsbesked för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen
(2010:900) och som ska vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan ska, utöver det som sägs i 9 kap. 21 § plan- och bygglagen, innehålla
   1. uppgifter om
      a) byggnadsverkets utformning och omfattning,
      b) rivningsarbeten, om sådana kan förutses,
      c) miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade,
      d) vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat,
      e) de betydande miljöeffekter som åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och
      f) åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och
   2. en bedömning av om den åtgärd som ansökan avser kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Om ansökan avser en åtgärd som enligt 2 kap. 4 b eller 4 c § inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, gäller första stycket endast om det finns behov av att pröva åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med miljöpåverkan från åtgärder som sedan tidigare är beslutade eller genomförda.
Förordning (2021:786).

Förordning om ändring i plan- och byggförordningen. Fm 2021:3 (på Sveriges regerings webbplats)

Uppräkningen är inte uttömmande och utesluter inte att det kan behövas ytterligare uppgifter för byggnadsnämndens prövning av ansökan (jämför förordningsmotiv 2021:3 sidan 17).

Förordning om ändring i plan- och byggförordningen. Fm 2021:3 (på Sveriges regerings webbplats)

Om ansökan avser en åtgärd som enligt 2 kapitlet 4 b eller 4 c § inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan gäller första stycket bara om det finns behov av att pröva åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med miljöpåverkan från åtgärder som sedan tidigare är beslutade eller genomförda.

8 a §
  En ansökan om bygglov eller förhandsbesked för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen
(2010:900) och som ska vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan ska, utöver det som sägs i 9 kap. 21 § plan- och bygglagen, innehålla
   1. uppgifter om
      a) byggnadsverkets utformning och omfattning,
      b) rivningsarbeten, om sådana kan förutses,
      c) miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade,
      d) vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat,
      e) de betydande miljöeffekter som åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och
      f) åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och
   2. en bedömning av om den åtgärd som ansökan avser kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Om ansökan avser en åtgärd som enligt 2 kap. 4 b eller 4 c § inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, gäller första stycket endast om det finns behov av att pröva åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med miljöpåverkan från åtgärder som sedan tidigare är beslutade eller genomförda.
Förordning (2021:786).

Bland de åtgärder som omfattas av det nämnda undantaget återfinns bland annat industriområde, köpcentrum, parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt om ytan på det område som berörs av åtgärden understiger 5 000 kvadratmeter. Undantaget gäller under förutsättning att åtgärden bland annat inte strider mot översiktsplanen eller inte kan antas medföra olägenheter eller risker för omgivningen som är mer omfattande än vad som normalt kan förväntas från bostadshus, kontor, detaljhandel eller liknande verksamhet.

Vad MKB-projekt är

MKB-projekt där MKB står för miljökonsekvensbeskrivning, är sådana åtgärder som avses i 4 kapitlet 2 § första stycket 3 a PBL och som vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan, och som ska föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. De åtgärder det handlar om är sådana som kräver bygglov och som innebär att området kan tas i anspråk för, eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för att anlägga

  • ett industriområde
  • ett köpcentrum
  • en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt
  • en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar
  • en hamn för fritidsbåtar
  • ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse
  • en campingplats
  • en nöjespark
  • en djurpark

om betydande miljöpåverkan bedöms som förefintlig i dessa fall aktualiseras detaljplanekrav.

2 §
  Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Det saknar betydelse om den sökta åtgärden avser nybyggnad eller utgör en ändring av ett befintligt byggnadsverk. Exempelvis kan nybyggnad av en ny hotellbyggnad utgöra en ändring av ett befintligt hotellkomplex. På motsvarande sätt kan en ändring av en eller flera befintliga byggnader leda till att det uppkommer ett hotellkomplex, även om byggnaderna vid tidpunkten för prövningen används för något annat ändamål. (Jämför förordningsmotiv 2021:3 sidan 21).

Förordning om ändring i plan- och byggförordningen. Fm 2021:3 (på Sveriges regerings webbplats)

MBK-projekt kan du läsa mer om på sidan Detaljplanekravet under rubriken Plankrav för vissa bygglovspliktiga åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Detaljplanekravet

Byggherren har ansvaret att säkerställa att projektet genomförs så riskfritt som möjligt

Ansvaret för att säkerställa att projektet genomförs på ett så riskfritt sätt som möjligt med hänsyn till projekts art, läge och behov ligger på byggherren. Men byggnadsnämnden har vissa möjligheter att kontrollera hur byggherren tänkt genomföra projektet, göra en bedömning om hur byggherren ser på riskerna med projektet och planerna för hur byggherren avser hantera riskerna.

Underlag till kartläggning av risker vid handläggning av lovärende

Underlag till riskhantering i samband med kontroll av genomförandet av ett lovpliktigt ärende kan vara

  • resultatet från arbetet med riskhanteringen i översiktsplan, eventuell detaljplan eller områdesbestämmelser
  • resultatet från arbetet med riskhanteringen i handläggning av lovärendet
  • de handlingar som hör till ansökan om lov
  • underlag från byggherren inför tekniskt samråd och eller startbesked.

Byggherren är skyldig att lämna in underlag för handläggning av genomförandet

Byggnadsnämnden har rätt att begära in de handlingar som behövs för att handlägga ärendet. Det är alltså handlingar som behövs utöver de som ligger till grund för lovet.

18 §
  Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet till byggnadsnämnden lämna
   1. ett förslag till en sådan kontrollplan som krävs enligt
6 §, samt
   2. de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna enligt 9 kap. 21 §, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap.
32 b § har använts för projektering och byggherren önskar att startbesked med stöd av 25 a § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska byggherren senast vid det tekniska samrådet dessutom lämna en uppgift om vilket företag som har använts.

Första stycket 1 gäller inte rivningsåtgärder, om byggnadsnämnden i det enskilda fallet har beslutat att det inte behövs någon kontrollplan. Lag (2022:1084) .

21 §
  En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.

En ansökan om lov ska dessutom innehålla
   1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga enligt det som följer av 10 kap. 9 och
10 §§, och
   2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt
10 kap., om ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring av ett en- eller tvåbostadshus.

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 32 b § har använts för projektering och sökanden önskar att bygglov med stöd av 32 c § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska en ansökan om lov dessutom innehålla en uppgift om vilket företag som har använts. Lag (2022:1084) .

Byggnadsnämnden behöver dock veta vad som ska begäras in och det beror självfallet på vad ärendet avser och vad som finns i närheten av den plats där åtgärderna ska genomföras. Exempel på underlag kan vara:

  • Konstruktionsritningar.
  • Information om hur byggnadens brandskydd ska utformas.
  • Tillstånd enligt miljöbalken.
  • Tillstånd enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO.
  • Tillstånd enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, LBE.
  • Utredning enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, LBE, om de risker för olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion.
  • Tillstånd enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Sevesolagen.
  • De handlingsprogram för hur allvarliga kemikalieolyckor ska förebyggas som Sevesoverksamheter ska ta fram enligt Sevesolagen.
  • Så kallade säkerhetsrapporter som Sevesoverksamheter som hör till den högre kravnivån ska ta fram.

Miljöbalk (1998:808) (på Sveriges riksdags webbplats)

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (på Sveriges riksdags webbplats)

Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (på Sveriges riksdags webbplats)

Lag (1999:381 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (på Sveriges riksdags webbplats)

Säkerhetsrapport kan du läsa mer om på sidan Kartlägg risker kopplade till Sevesoverksamhet i planläggning under rubriken Kartlägg risker kopplade till Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning.

Kartlägg risker kopplade till Sevesoverksamhet i planläggning

Exempelsamling från Sveriges kommuner och regioner, SKR

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har tagit fram en publikation som innehåller exempel på rutiner för handläggning vid byggnadsnämndens arbete med riskhantering.

Exempelsamlingen är tänkt att fungera som underlag för kommunerna i arbetet med att ta fram egna mallar för beslut och kommunikation och är inte avsedd att användas i oredigerad form.

Lov och förhandsbesked (på SKR:s webbplats)

Boverket (2024). Kartlägg risker i lov och kontroll. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/riskhantering-och-pbl/process/Kartlagg/lov-o-kontroll/ Hämtad 2024-12-21