Kartlägg risker i översiktsplanering

Kartläggning av risker i översiktsplanläggning omfattar befintliga riskkällor, riskobjekt och riskområden samt planerade riskobjekt. På motsvarande sätt kartläggs skyddsvärda intressen. Det är viktigt att kartläggningen av risker även omfattar riskkällor, riskobjekt och riskområden utanför kommungränsen som kan påverka kommunen.

Riskfrågor som kan vara aktuella i översiktsplan

Det är många frågor som kommunen behöver hantera vid översiktsplanläggning, men det innebär inte att allt underlag ska redovisas i översiktsplanen. I själva planen är det enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, i huvudsak de ställningstaganden som är av väsentlig betydelse för bebyggelseutvecklingen som du tar fram översiktsplanen ska redovisa. Exempel på frågor är:

• Var lämplig mark finns för olika typer av bebyggelse, verksamheter och infrastruktur utifrån den riskkartläggning, riskanalys och riskvärdering som kommunen har gjort.
• Var direkt olämplig mark finns som inte bör användas för ovanstående ändamål.
• Om det finns behov av att göra strategiska markinköp för att styra lokaliseringen av bebyggelse till lämpliga områden och säkerställa mark för framtida åtgärder för att hantera risker.
• Om det finns möjlighet att med hjälp av lämplig lokalisering genomföra åtgärder i de områden där risker inte kan undvikas och i så fall hur.
• Hur effektiva åtgärderna är, i förhållande till de kostnader som krävs för att genomföra dem.
• I vilka områden som kommunen behöver göra en mer detaljerad riskutredning i samband med kommande exploatering.
• Vilka risker som i så fall behöver undersökas vidare.
• Om det finns behov av att ange särskilda rekommendationer i vissa områden på grund av olika risker inför kommande planering och lovprövning i översiktsplanen.

Riskkartläggning kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Riskkartläggning

Kartlägg var olika funktioner bäst lokaliseras

Att kartlägga var olika funktioner bäst lokaliseras i förhållande till olika risker underlättar det planläggningen. Det kan vara att de mest sårbara och värdefulla funktionerna lokaliseras till områden med ingen eller så liten risk som möjligt. Eller att bara de mest robusta och eller anpassningsbara funktionerna placeras i områden med högre risk. Det handlar om att kartlägga vilka områden i kommunen som är strategiska att utveckla med hänsyn till riskerna. Att kartlägga riskobjekt och skyddsvärda intressen och planera för hur samhället kan och ska fungera även under en negativ händelse.

De underlag för lämplig markanvändning som tas fram ligger sedan till grund för arbetet med att ta fram översiktsplanen och efterföljande detaljplaner. Det kan handla om att

• kartlägga områden som kommunen önskar utveckla
• kartlägga riskkällor, riskobjekt och riskområden
• identifiera vilka funktioner som är lämpliga att lokalisera inom de olika zonerna.

Eller att

• identifiera vilka funktioner som kommunen önskar utveckla
• vilken nivå på risk som är hanterbar
• och därmed inom vilken zon de kan placeras.

Det är kommunen som avgör vilka samhällsviktiga intressen som ska vara med vid bedömning av risk för en skadehändelse. Det kan handla om

• grönytor
• jord- och skogsbruk
• hälso- och sjukvård
• service som dagligvaruhandel, sällanköpsvaruhandel, restauranger
• energiförsörjning
• bostadsområden.

Boverket har tagit fram Tillsynsvägledning naturolyckor. I den finns bland annat information om översvämningsrisk och geotekniska säkerhetsfrågor vid planläggning. Båda kan vara bra underlag vid kommunens arbete med att ta fram underlag för lämplig markanvändning.

Översvämningsrisk vid planläggning

Geotekniska säkerhetsfrågor vid planläggning

Frågor som är lämpliga att kartlägga

Frågor som är lämpliga att kartlägga i översiktsplanläggning är exempelvis:

• Riskkällor, riskobjekt, riskområden samt skyddsvärda intressen som finns i kommunen och var de är lokaliserade.
• Riskkällor, riskobjekt, riskområden och skyddsvärda intressen som finns i angränsande kommuner och var de är lokaliserade.
• Om, och i så fall var, det finns risk för konflikter mellan olika riskkällor, riskobjekt, riskområden och eller skyddsvärda intressen.
• Hur sannolikt det är att riskerna ökar och vilka konsekvenser riskerna kan leda till.
• Hur pågående och förväntade framtida klimatförändringar påverkar riskbilden i kommunen och eventuellt i angränsande kommuner.

Det kan finnas såväl riskkällor, riskobjekt, riskområden som skyddsvärda intressen som ska hanteras med sekretess på grund av risk för sabotage, terrorism eller annan samhällsfarlig aktivitet. Det kan exempelvis handla om samhällsfunktioner som är av särskilt betydelse för totalförsvaret.

De områden som har kartlagts i riskkartläggningen, samt konflikter mellan riskkällor, riskobjekt, riskområden och eller skyddsvärda intressen som kan uppstå behöver oftast analyseras vidare. Det kan till exempel handla om en konflikt mellan en större trafikled för farligt gods och ett område där kommunen överväger att planera för bostäder. Eller ett vattendrag som riskerar att svämma över och påverka viktiga samhällsfunktioner och infrastruktur.

Kommuner har ett särskilt ansvar för klimatrelaterade risker

Kommuner har ett särskilt ansvar enligt PBL att i översiktsplanen redovisa kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön, som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade, samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra.

Kommunen behöver visa att den är medveten om eventuella risker och hur den avser att möta dessa. Det kan ske genom strategin för riskhantering som sedan konkretiseras i översiktsplanen och efterföljande planläggning och beslut enligt PBL.

Vägledning Klimatrisker i översiktsplaneringen handlar om hur kommunen kan hantera klimatrelaterade risker i sin översiktsplanering och vad som avses med klimatrelaterade risker i det sammanhanget. Den beskriver hur länsstyrelsen kan ge stöd i arbetet och hur kommunen kan genomföra en riskbedömning. Vägledningen förklarar innebörden av PBL:s krav att kommunen ska ge sin syn på klimatrelaterade risker och visar på strategier som kan användas för att hantera riskerna. Den visar också hur en kontinuerlig översiktsplanering fungerar som stöd för att successivt vidareutveckla arbetet med klimatanpassning av den byggda miljön.

Vägledningen behandlar i första hand lagkravet om att kommunen i översiktsplanen ska ge sin syn på risker för översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade. Den berör även behovet av att hantera andra typer av klimatrelaterade risker i översiktsplaneringen.

Klimatrisker i översiktsplanering

Miljö- och klimataspekter kan du läsa mer om på sidan Miljö- och klimataspekter.

Miljö- och klimataspekter

Översiktsplanen ska redovisa kommunens syn på vissa klimatrelaterade risker

I översiktsplanen ska kommunen redovisa sin syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra.

Boverket har tagit fram en vägledning om klimatrisker i översiktsplanering. I den finns exempel på redovisning i geografisk form.

Princip för riskbedömning

Länsstyrelserna i Stockholms och Västra Götalands län har tillsammans med SMHI och MSB tagit fram metodstöd för kommuner som ska integrera sin syn på klimatrelaterade risker i översiktsplanen.

Klimatrelaterade risker i översiktsplanering – metodstöd (på länsstyrelsens webbplats)

Miljökonsekvensbeskrivning är viktigt underlag till kartläggning av risker i översiktsplan

En översiktsplan kan normalt antas medföra en betydande miljöpåverkan, vilket innebär att en miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram och att kommunen ska redovisa miljökonsekvenserna i planen. Miljökonsekvensbeskrivningen är ett viktigt underlag för riskhantering i översiktsplanläggning. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen kan med fördel utföras parallellt med arbetet med riskhantering.

Miljöbedömning översiktsplan - ett processverktyg

Riskhantering och strategisk miljöbedömning kan du läsa mer om på sidan Riskfrågor i strategisk miljöbedömning.

Riskfrågor i strategisk miljöbedömning

Regionplanen ett viktigt underlag till arbetet med riskhantering i översiktsplan

Regionplanen är ett viktigt underlag till arbetet med riskhantering i översiktsplan eftersom kommunen ska ta hänsyn tas till mellankommunala och regionala förhållanden.