Analysera risker i planläggning

I regionplan och översiktsplanen kan det räcka med en mer översiktlig riskanalys än vad som behövs vid detaljplaneläggning eller vid lovprövning. Men i detaljplanen behöver kommunen göra en mer utförlig analys av risker.

I regionplanen och i översiktsplanen kan det räcka med en översiktlig riskanalys

I både regionplanen och i översiktsplanen kan det räcka med en översiktlig riskanalys än vad som behövs vid detaljplaneläggning eller vid lovprövning. Det kan då räcka med en mer övergripande beskrivning som ger en beskrivning av risken och en värdering av densamma. Men även om regionen eller kommunen gör en översiktlig analys måste regionen eller kommunen presentera resultaten tydligt och begripligt för att de ska kunna användas som planeringsunderlag för kommunens detaljplaneläggning och lovprövning.

Det är lättare att göra en riskanalys när riskkällan är känd

Det är lättare att göra en riskanalys när riskkällan är känd och det finns exempelvis miljötillstånd för en verksamhet som kan innebära risk. I de fall planering sker utan detaljkännedom om riskkällan måste både riskkällan och tänkbara olycksscenarier uppskattas. När riskerna från en tänkt anläggning inte är kända, är det också svårare att i värderingen av risker bedöma behov av och identifiera lämpliga åtgärder för att hantera riskerna. I sådana fall behöver denna osäkerhet beaktas, så att det finns möjlighet och utrymme att vidta ytterligare åtgärder när till exempel en ny industri ska etablera sig inom ett område planlagt för industri.

Tabell 1. Exempel på översiktlig riskanalys. Det är bra om identifiering av riskkällor, riskobjekt och riskområden sker tidigt, det vill säga i översiktsplanen. I de flesta planprocesser kan en sådan genomgång av risker vara tillräckligt detaljerad inför detaljplanearbetet, men till detaljplanen behöver oftast en mer detaljerad riskanalys göras.

Riskanalys kan du läsa mer om på sidan Riskanalys.

Riskanalys

Undersökningar blir mer detaljerade längre fram i processen

Riskhanteringen vid översiktsplanläggning är oftast på en övergripande strategisk nivå. Däremot är det bra om behovet av fördjupade utredningar och förfinade kartläggningar preciseras i översiktsplanen för att tydliggöra förutsättningarna för kommande detaljplaneläggning och lovprövning. Beroende på vilket underlag som finns tillgängligt och vad kommunen bygger sina avstånd för att hantera risker på, behöver nästan alltid detaljeringsgraden fördjupas från översiktsplan till detaljplan.

Kostnaderna för att undersöka vissa risker, till exempel markföroreningar eller skredrisker, kan vara mycket höga. I ett tidigt planeringsskede kan översiktliga undersökningar vara fullt tillräckliga. Men innan en detaljplan antas, eller ett förhandsbesked, alternativt lov beviljas, måste det säkerställas att marken är lämplig för ändamålet. Då kan det krävas detaljerade undersökningar, utredningar och analyser.

Exempel på områden som kan omfattas av en översiktlig riskanalys

I ett första skede kan det vara bra att åstadkomma en översiktlig bild av riskförhållandena och översiktligt ange följande

• vilken typ av ämnen som hanteras
• var allvarliga skadehändelser kan inträffa, exempelvis område som kan påverkas av översvämning, ras, skred erosion, eller påverkan från verksamhet: transport, lastning och lossning, lagring, hantering/process
• vilken typ av skadehändelser, scenarion som kan inträffa och vilken omfattning de kan få
• om sannolikheten för skadehändelsen kan bedömas eller om det behöver planeras för att ha stort avstånd mellan riskkällan och annan markanvändning
• hur stora områden som kan komma att påverkas om risken ger upphov till en olycka
• om en händelse kan ge upphov till dominoeffekt
• om det finns särskilda skyddsvärda intressen, exempelvis sjukhus, skolor och ålderdomshem, eller annan samhällsviktig verksamhet inom området som kan påverkas
•  om det finns faktorer som kan förvärra risken eller öka området som kan komma att påverkas om verksamheten/ämnet ger upphov till vid en olycka
• om det har vidtagits några åtgärder på mark eller byggnader som kan minska sannolikheter och begränsa konsekvenser och om ja, om dessa åtgärder kräver någon insats för att fungera
• vilka åtgärder som eventuellt har gjorts tidigare.

Det är lämpligt att analysera om och hur risker

• i den egna kommunen kan påverka grannkommunen
• i grannkommunen kan påverka den egna kommunen.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har information om samhällsviktiga verksamheter.

Totalförsvarets civila intressen i samhällsplaneringen - med fokus på den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen (vägledning på MSB:s webbplats)

Identifiera samhällsviktig verksamhet (på MSB:s webbplats)

Dominoeffekter kan du läsa mer om på sidan Riskkartläggning samt på sidan Kartlägg risker under rubriken Sevesoverksamhet och dominoeffekter.

Riskkartläggning

Kartlägg risker

Riskanalys i detaljplan och krav i PBL

Vid analysering av risker när en detaljplan ska tas fram kan det vara lämpligt att ha kraven i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, om lokalisering, placering, omgivningspåverkan och buller i åtanke.

Riskanalys kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.

Riskanalys

Lokaliseringsprövning

Utifrån kraven i andra kapitlet PBL ska kommunen göra en lokaliseringsprövning när en detaljplan tas fram. Syftet med en lokaliseringsprövning är att avgöra vilken mark som är lämplig för vilken bebyggelse. Lokalisering av bebyggelse och verksamheter ska vara lämplig utifrån beskaffenhet, läge och behov. Prövningen handlar också om att undvika olämplig lokalisering för att exempelvis undvika kostsamma åtgärder i senare skeden och att inte förhindra utvecklingen av befintliga verksamheter.

Lämplig lokalisering är grunden för att undvika risker för hälsa, säkerhet och olyckor och minimera skadepåverkan från risker som inte kan undvikas. I prövningen ska aspekter som människors hälsa och säkerhet, jord, berg- och vattenförhållanden, möjligheterna att ordna teknisk och social infrastruktur, liksom förutsättningarna till trafikförsörjning samt möjligheterna att förebygga föroreningar, störningar och risker för olyckor, översvämning och erosion tas upp.

Översiktsplanens riktlinjer för lokalisering och utformning av den byggda miljön är vägledande för den lokaliseringsprövning som görs i detaljplanen. En aktuell översiktsplan med tydliga ställningstaganden underlättar denna prövning.

Lokaliseringsprövning i detaljplan kan du läsa mer om på sidan Lämplig mark och vattenanvändning.

Lämplig mark och vattenanvändning

Placering och utformning

För att i detaljplanen ta hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt risk för olyckor, översvämning och erosion ska placering och utformning göras på lämpligt sätt så att hänsyn tas till bland annat

• naturvärden på platsen – exempelvis anpassning till topografin eller värdefull naturmiljö på platsen
• skydd mot uppkomst och spridning av brand, trafikolyckor och andra olyckshändelser
• åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar – exempelvis att skyddsrum ska kunna byggas i den utsträckning som behövs
• hushållning med energi och vatten – exempelvis placering och utformning av bebyggelse med hänsyn till lokalklimat, vattenförsörjning, möjlighet till hantering av dagvatten och avfall
• goda klimat- och hygienförhållanden så att obehag inte uppkommer för människor – exempelvis ljud-, ljus- och luftförhållanden
• trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö – exempelvis att befintliga eller nya vägar är ändamålsenligt utformade.

Omgivningspåverkan

Planläggning av mark och vattenområden får inte ske så att den avsedda användningen kan medföra påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. En sådan omgivningspåverkan kan exempelvis vara luftförorening, buller, skakning eller ljus.

Buller

I en detaljplan ska en bedömning göras om platsen som ska bebyggas är lämplig med hänsyn till möjligheterna att förebygga bullerstörning. Prövningen av bullerstörningar ska göras för all typ av bebyggelse och för alla sorters bullerkällor.

Miljökvalitetsnormer

I detaljplanen ska miljökvalitetsnormerna enligt miljöbalken följas. En miljökvalitetsnorm anger de nivåer på till exempel föroreningar eller störningar, som människan och naturen kan utsättas för utan fara för påtagliga olägenheter. Det finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vatten och buller.