Ta fram åtgärder

Processteget Ta fram åtgärder handlar om att ta fram åtgärder för att hantera risker. Målet med processteget är att regionen eller kommunen vid behov tar fram, och beskriver, åtgärder för att hantera risker. Efter processteget Ta fram åtgärder kommer steget Ta fram planhandlingar. Det steget är bara aktuellt vid planläggning.

Undvik, förebygg, ta bort eller begränsa risken

Utgångspunkter vid en för hög risknivå är att endera undvika, förebygga, ta bort eller begränsa riskerna. Det innebär att en åtgärd kan

• avskilja ett riskobjekt från ett skyddsvärt intresse
• fungera som skydd mot en viss störning
• på något sätt begränsa en risk
• mildra, begränsa eller minimera riskens konsekvenser.

Ta till vara PBL:s möjligheter

Riskfrågor följer ofta med genom de olika stegen i plan- och lovprocesserna. De olika stegen erbjuder olika förutsättningar och möjligheter till riskhantering med olika detaljeringsgrad. För att säkerställa att regionens och kommunens intentioner med de åtgärder som behövs för att hantera risker får genomslag, är det bra om riskhantering löper som en röd tråd från regionplan till byggnadsnämndens tillsyn.

Många risker har kopplingar till faktorer i omgivningen. Det kan vara faktorer som bidrar till att en olycka sker, eller faktorer som har betydelse för skadornas art och omfattning. En del av dessa faktorer styrs direkt eller indirekt genom beslut om mark- och vattenanvändning och hur den fysiska miljön i övrigt är utformad. Det är därför viktigt att din region eller din kommun tar tillvara plan- och bygglagens, 2010:900, PBL, möjligheter, så att planering och byggande sker med säkerheten i fokus. Genom en medveten utformning och utveckling av samhället bidrar regionen eller kommunen till att störningar och risker hanteras på bästa möjliga sätt.

I huvudsak kan regionen eller kommunen vidta följande typer av åtgärder i planläggning och beslut enligt PBL:

• Lokalisering av bebyggelse och verksamhet till lämpliga områden utifrån säkerhetsaspekter.
• Bestämmelser som indirekt innebär att det uppstår skyddsavstånd mellan bebyggelse och verksamheter som medför olycksrisk.
• Bestämmelser om utformning och placering av byggnader, tomter och övriga anläggningar, till exempel inbördes placering av byggnader/funktioner på tomt, byggnadshöjder och byggnadsform.
• Särskilda åtgärder så som till exempel inlösen av fastigheter.

Vid val av åtgärder behöver regionen eller kommunen ta hänsyn till hur praktiskt genomförbara, kostnadseffektiva och verkningsfulla de olika åtgärderna är.

Åtgärder för att hantera risker kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beslut enligt PBL.

Åtgärder

Något att tänka på vid utformning av åtgärder är principen om universell utformning. Att arbeta med principen om universell utformning handlar om att skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt redan från början. Då inkluderas fler och anpassningar i efterhand behövs inte.

Principen om universell utformning på Myndighetens för delaktighets webbsida

En röd tråd från regionplan till byggprocess

För att säkerställa att regionens och kommunens intentioner med de åtgärder som behövs för att hantera risker får genomslag, är det viktigt att riskhantering löper som en röd tråd från regionplan till översiktsplan och från översiktsplan till områdesbestämmelser och detaljplan, vidare till handläggning av lovärenden och genomförandet av ett lovärende, själva genomförandet under byggprocessen inklusive kontrollplan och dess innehåll och vidare in i förvaltningsskedet. Har kommunen reglerat åtgärder i detaljplanen är det viktigt att få med dem i beslutet om lov. Då ökar sannolikheten att de följer med in i handläggningen av byggprocessen i:

• Det tekniska samrådet som är en genomgång av den tänkta byggprocessen.
• Beslut om startbesked med
• eventuella villkor för byggprocessen
• byggherrens kontrollplan där genomförandet av åtgärderna kan vara med
• uppgift om när byggnadsnämnden avser att utgöra arbetsplatsbesök.
• Arbetsplatsbesök där genomförandet av åtgärderna kontrolleras vid behov.
• Slutsamråd där byggprocessen granskas och man går igenom hur kontrollplanen tillgodosetts.
• Slutbesked, vilket ges först om byggherren uppfyllt alla krav som ställts.

Åtgärder behöver lösas stegvis i PBL-processerna

De olika stegen i plan- och lovprocesserna erbjuder olika förutsättningar och möjligheter till riskhantering med olika detaljeringsgrad. Regionen respektive kommunen behöver därför lösa åtgärder stegvis. Möjligheterna att åstadkomma åtgärder för att hantera risker är fler, och mer flexibla i tidiga skeden i plan- och lovprocessen. Sent uppmärksammade riskfrågor kan bli kostsammare att åtgärda i efterhand och leda till utdragna projekttider.

I vissa fall går det inte att säkerställa områdets lämplighet enbart genom åtgärder inom området för en detaljplan. Då kan det vara lämpligt, eller till och med nödvändigt, att kommunen utför åtgärder för att säkerställa områdets lämplighet redan före det att ett detaljplanearbete påbörjas eller åtminstone innan det att kommunen antar detaljplanen.

Lämna utrymme för åtgärder längre fram

Samhällsbyggandet är dynamiskt. Möjligheter till variation i nyttjande och marginaler för oförutsedda händelser behöver alltid finnas. God planering ur säkerhetssynpunkt kan därför vara att lämna utrymme och marginaler för att senare införa åtgärder, om framtiden visar att sådan risknivå inträder som kräver detta.

Exempel på praktiska åtgärder för att hantera risk

Exempel på åtgärder för att hantera risker är:

• Behovet av olika åtgärder som bullerskydd för att skydda människor från vägbuller.
• Att montera räcken längs med gång- och cykelbanor och vägar för att förhindra avåkning eller vid områden där risk för fallolyckor föreligger.
•  Att rensa och muddra av vattendrag för att öka vattenavrinning.
• Att schakta av eller bygga tryckbankar och erosionsskydd för att minska sannolikheten för exempelvis skred.
• Att bygga vallar och barriärer för att förhindra exempelvis översvämning.
• Att ändra nivån på markytan för att exempelvis höja upp marken som ska bebyggas för att minska sannolikheten för översvämning.
• Att sanera förorenad mark för att trygga människors hälsa och miljön.
• Att inrätta eller bygga ett geografiskt större översvämningsskydd och fördröjningsmagasin för dagvatten för att undvika källaröversvämningar, bräddningar i ledningar och reningsverk.
• Att identifiera områden där geologisk instabilitet kan orsaka svårigheter vid planläggning och särskilt behöver utredas i samband med detaljplaneläggning eller beslut om lov.
• Att flytta störande och hälsofarlig verksamhet för att minska sannolikheten att människor utsätts för risk för olyckor.
• Att bestämma hur ytor närmast riskobjekt kan nyttjas för exempelvis parkering, park och handel för att minska sannolikheten för människors exponering för risk.

Observera att flera av åtgärderna kan kräva tillstånd enligt andra lagar än PBL

Exempel på åtgärder för klimatanpassning hittar du i rapporten Klimatanpassning i planering och byggande – analys, åtgärder och exempel.

Klimatanpassning i planering och byggande - analys, åtgärder och exempel

Åtgärder kan krävas med stöd av andra författningar än PBL

Andra lagar än PBL kan styra behov av åtgärder för att tillgodose ökade krav på säkerhet. Det kan vara åtgärder som krävs enligt regelverk som styr arbetsmiljö, miljöområdet, transport av farligt gods, skydd mot olyckor, hantering av brandfarliga och explosiva varor med mera. Exempel på sådana lagar och förordningar är:

Arbetsmiljölag (1977:1160) (på Sveriges riksdags webbplats)

Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (på Sveriges riksdags webbplats)

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (på Sveriges riksdags webbplats)

Miljöbalk (1998:808) (på Sveriges riksdags webbplats)

Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (på Sveriges riksdags webbplats)

Lag (2006:263) om transport av farligt gods (på Sveriges riksdags webbplats)

Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader (på Sveriges riksdags webbplats)