Ta fram åtgärder för att hantera risker i förvaltning

När det gäller förvaltningsskedet och åtgärder för att hantera risker handlar det mer om kontroll och uppföljning. Det vill säga att se till att de åtgärder som har vidtagits också underhålls och upprätthålls så de fungerar som tänkt.

Börja fundera redan i idéskedet

Enligt 8 kapitlet 14 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska ett byggnadsverk hållas i vårdat skick och underhållas. Redan vid idéskedet om att anlägga något är det bra att börja fundera på hur det som byggs ska skötas, underhållas och förvaltas. De åtgärder som planeras och byggs ska alla skötas, underhållas och förvaltas på ett eller annat sätt.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd (i Boverkets författningssamling)

Åtgärder för att hantera risker kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.

Åtgärder

Behovet och utformning av skötseln, underhållet och förvaltningen ser dock givetvis olika ut beroende på behov, omständigheter och omfattning. Särskilt viktigt är det att kontrollera och följa upp att åtgärderna genomförs och fungerar. Kontrollen kan ske både genom egenkontroll av den egna verksamheten och genom extern granskning, exempelvis tillsyn framför allt med stöd av:

• Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, LBE – som reglerar hantering, överföring och import av brandfarliga och explosiva varor.
• Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO – som reglerar situationer som kan leda till räddningsinsatser.
• Lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Sevesolagen – vars syfte är att förebygga allvarliga olyckshändelser inom den kemikaliehanterande industrin och att begränsa skadorna om sådana olyckor skulle inträffa.
• Miljöbalken – som reglerar miljöfarlig verksamhet

Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (på Sveriges riksdags webbplats)

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (på Sveriges riksdags webbplats)   

Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (på Sveriges riksdags webbplats)

Miljöbalk (1998:808) (på Sveriges riksdags webbplats)

Det är inte bara genomförandet av åtgärderna som behöver följas upp. Det är även bra att bedöma om fastigheten utformats och används som planerat och underhålls efter behov.

Åtgärder för att hantera risker kopplade till Sevesoverksamhet kan du läsa mer om på sidan Ta fram åtgärder.

Ta fram åtgärder

Ansvar för förvaltning

Det direkta ansvaret för förvaltning av eventuella åtgärder för att hantera risker beror på om de finns på allmän plats med kommunalt huvudmannaskap, på allmän plats med enskilt huvudmannaskap eller på kvartersmark eller i vattenområde.

Byggnadsnämndens ansvar har inget utföraransvar

Byggnadsnämnden har inget utföraransvar vad gäller förvaltning av åtgärderna, vare sig de är på kvartersmark eller på allmän plats oavsett huvudmannaskap Byggnadsnämndens ansvar i förvaltningsskedet sträcker sig inte längre än nämndens tillsynsansvar. Det vill säga nämndens ansvar att ha tillsyn över att fastighetsägare och verksamhetsutövare tar sitt ansvar att underhålla sina byggnader.

Däremot kan det finnas en chans att samarbeta med myndigheter som utövar tillsyn enligt andra lagar, som exempelvis LBE, LSO och miljöbalken.

Riskfrågor i annan lagstiftning kan du läsa mer om på sidan Hälsa, säkerhet och risk för olyckor i lagstiftningen.

Hälsa, säkerhet och risk för olyckor i lagstiftningen

Fastighetsägaren ansvarar för underhåll och varsamhet

Allmänna platser, byggnader, tomter och områden för andra anläggningar än byggnader ska hållas i vårdat skick och underhållas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.

När det gäller underhåll av allmänna platser är kommunen ansvarig för de som kommunen är huvudman för. Detta gäller även om detaljplanen upphävs.

Ägaren ansvarar för återkommande besiktningar

När det gäller obligatorisk ventilationskontroll så är det byggnadens ägare som ska se till att funktionen hos ventilationssystemet i byggnaden uppfyller kraven.

Vad beträffar hissar och andra motordrivna anordningar, är det enligt 5 kapitlet 8 § plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk som ska se till att anordningen kontrolleras.

Ta fram en skötselplan för förvaltning av allmän plats

Oavsett vem som är huvudman för allmän plats kan det vara bra att ta fram en skötselplan. Framför allt om det finns åtgärder för att hantera risker som kräver underhåll.

Hur åtgärder är tänkta att skötas kan framgå av planbeskrivningen. Där kan det finnas information om vilka syften som ska uppnås på platsen, till exempel vilka allmänna intressen som ska tillgodoses med hjälp av åtgärderna. Detta är ett bra underlag vid projektering av eventuella åtgärder.

Till skillnad från allmän plats med kommunalt huvudmannaskap är det inte säkert att huvudmannen genomför de med enskilt huvudmannaskap med en gång. På platser med enskilt huvudmannaskap är det normalt en samfällighetsförening, oftast bestående av fastighetsägarna inom detaljplanen, som är huvudman och som avgör hur den allmänna platsen ordnas, upplåts och underhålls. Här är det den enskilde huvudmannen själv som avgör i vilken takt och på vilket sätt detta ska göras. Men även i detta fall kan det finnas behov av skötselplan.

Motordrivna anordningar, såsom hissar, rullband eller rulltrappor, kan förekomma på allmän plats och omfattas då av kravet på återkommande besiktning.