Använd planbestämmelser för åtgärder för att hantera risk

Svep för att se hela
Granskad: 6 mars 2024

Med lämpliga planbestämmelser är det möjligt att reglera förutsättningar för vissa åtgärder som behövs för att hantera risker, både på allmän plats och kvartersmark. Kommunen kan utforma detaljplanen så att det indirekt uppstår skyddsavstånd genom att planens utformning anpassas till de specifika förhållandena på platsen, exempelvis med placering, utformning och begränsning av markens utnyttjande.

Planbestämmelser måste ha lagstöd enligt 4 kapitlet PBL

I en detaljplan är det bara möjligt att reglera sådant som har stöd i fjärde kapitlet plan- och bygglagen (2010:900), PBL och följer Boverkets föreskrifter om detaljplan. Det går därför inte att reglera

  • om vidare utredningar. Är dessa utredningar viktiga för detaljplanens genomförande, måste de göras under detaljplaneläggningen och underlagens resultat motiveras i planbeskrivningen.
  • om ytterligare prövning.
  • att en annan myndighet ska ge tillstånd först.
  • åtgärder utanför planområdet, förutom om det finns särskilda skäl enligt PBL 4 kapitlet 12 § punkt 3.
  • otydliga åtgärder när det handlar om att begränsa störningar från till exempel industri eller bestämmelser som avser åtgärder där särskilda aspekter ska beaktas och dessa aspekter inte är tydligt klarlagda
  • med hänvisning till andra dokument eller lagar.
  • villkor för lov utöver det som räknas upp i 4 kapitlet 14 § PBL.
  • rena upplysningar. Sådan information kan i stället beskrivas i planbeskrivningen.

1 §
  Inom kommunen får mark- och vattenområdens användning, bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner eller områdesbestämmelser enligt detta kapitel.

12 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion,
   2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
   3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.

14 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
   1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
   2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
   3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
   4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
   5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902) .

Planbestämmelser som inte uppfyller kraven i lagstiftningen innebär svårigheter vid tillämpningen av planen, osäkerhet för berörda och minskar trovärdigheten för rättssystemet.

Att reglera med planbestämmelser kan du läsa mer om på sidan Att reglera med planbestämmelser.

Att reglera med planbestämmelser

Att planbestämmelser måste ha lagstöd kan du läsa mer om på sidan Planbestämmelser måste ha lagstöd.

Planbestämmelser måste ha lagstöd

Syftet med åtgärden ska vara tydligt

Om det finns behov av att införa åtgärder för att hantera risker i detaljplanen, måste syftet med åtgärden vara tydligt. De föreslagna åtgärderna behöver vara relevanta och planhandläggaren behöver beskriva åtgärdernas riskreduktion.

För att det inte ska uppstå tveksamheter hur de ska tolkas, behöver åtgärderna vara entydiga och precisa. Det är också viktigt att åtgärderna är sådana att de kan genomföras, följas upp och att det finns någon som är ansvarig så att de får den effekt som planerats.

I flera fall kan det vara svårt att reglera åtgärder som ska minska sannolikheten för att en skadehändelse inträffar med detaljplan eftersom riskkällorna, riskobjekten och riskområdena liksom åtgärderna för att hantera riskerna kan vara lokaliserade utanför planområdet, eller regleras med annan lagstiftning. De åtgärder som oftast förekommer i detaljplan är därför sådana som mildrar konsekvenser om en skadehändelse inträffar.

Kommunen kan underlätta arbetet med detaljplaner genom att använda de bestämmelser som rekommenderas i Planbestämmelsekatalogen.

Planbestämmelsekatalogen

Bestämmelser om skydd mot störningar

Skydd mot störningar kan åstadkommas på olika sätt i en detaljplan. Om det inte är möjligt att avlägsna eller mildra störningen vid källan kan kommunen reglera markanvändning, placering, utformning, utförande av byggnader eller bestämmelser om mark och vegetation för att säkerställa markens lämplighet. Om dessa regleringar inte är tillräckliga kan kommunen även använda bestämmelser om skydd mot störningar.

Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan reglerar vilka planbestämmelser som kommunen får använda, vad som ingår i varje planbestämmelse och oftast också hur de ska formuleras. På allmän plats kan kommunen reglera skydd mot störningar och risker med egenskapsbestämmelsen utformning av allmän plats. Kommunen kan använda bestämmelsen för att skydda mot risker och störningar som kan uppstå både inom och utanför planområdet. Det kan till exempel handla om områden eller åtgärder för att ta om hand höga vattenflöden, skyddsvallar, erosionsskydd, avåkningsskydd och bullerskydd. Genom att placera sådana skydd på allmän plats med kommunalt huvudmannaskap får kommunen kontroll över genomförandet.

1 §    Endast de egenskapsbestämmelser som är reglerade i 2–26 §§ får användas vid reglering med egenskapsbestämmelser i detaljplan.

Formuleringar av bestämmelser och bestämmelsekoder ska följa det som anges i tabellerna nedan. Formuleringen [fritext] får endast användas när tillämpbar formulering saknas.

Hakparentesen [text vid behov] ska antingen ersättas med text eller tas bort. Övriga hakparenteser ska ersättas med siffra eller text.

Där tabellen inte anger formulering av bestämmelser ska i stället egen formulering användas och sorteras under rätt underkategori med tillhörande underkategorikod enligt tabellerna nedan.

Det är också möjligt att reglera skydd mot störningar på allmän plats som en egen användning. Användningen skydd tillämpas för områden som skyddar mot störning, markförorening, olyckor, översvämning och erosion. I användningen ingår även komplement som behövs för skyddets funktion.

Skydd

9 §    Användningen skydd ska tillämpas för områden för åtgärder som skyddar mot störning, markförorening, olyckor, översvämning och erosion. I användningen ingår även komplement som behövs för skyddets funktion.

Tabell 4.15 Skydd

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Tabell 4.16 Precisering av bestämmelsen skydd

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

På kvartersmark kan kommunen reglera skydd mot störningar med egenskapsbestämmelsen skydd mot störning. Kommunen kan använda bestämmelsen för att reglera möjligheten att uppföra skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion, skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen samt högsta tillåtna nivåer på störning. Syftet med dessa bestämmelser är att kommunen med detaljplanen ska skapa förutsättningar för att den angivna markanvändningen och lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk inom planområdet blir lämplig.

12 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion,
   2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
   3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.

Skydd mot störningar

18 §    Bestämmelser om skydd mot störningar ska tillämpas på kvartersmark för att reglera skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion, skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen samt högsta tillåtna nivåer på störning.

Tabell 7.21 Skydd mot störningar

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen kan vara anordningar, som exempelvis bullerskyddsåtgärder av olika slag, som behövs med hänsyn till kraven på hälsoskydd, säkerhet och goda yttre ljudmiljöförhållanden. Skyddsanordningar kan behövas i anslutning till både störningskänsliga verksamheter och vid verksamheter som är störande för omgivningen.

För att kunna säkerställa att åtgärderna för skydd mot störningar genomförs på allmän plats med enskilt huvudmannaskap och på kvartersmark behöver kommunen kombinera egenskapsbestämmelser om skydd mot störning med egenskapsbestämmelser om villkor för lov eller startbesked.

Egenskapsbestämmelser

Användning av allmän plats

Skyddsavstånd som åtgärd

Det är inte lämpligt att reglera skyddsavstånd i en detaljplan med måttangivelser i en planbestämmelse. I en detaljplan kan kommunen utforma detaljplanen så att det indirekt uppstår skyddsavstånd genom att planens utformning anpassas till de specifika förhållandena på platsen. I varje enskilt fall måste kommunen göra en riskbedömning med hänsyn till platsvalet. Bedömningen behöver vara för både de verksamheter som redan finns etablerade och de nya verksamheter som planläggningen avser.

Kommunen utformar detaljplanen så att den planerade verksamheten möjliggörs genom de planbestämmelser som krävs för att göra platsen lämplig. Det kan handla om lokalisering i förhållande till andra användningar eller om egenskapsbestämmelser för placering av byggnader och anläggningar, tekniska åtgärder eller skyddsåtgärder för att motverka exempelvis störningar till eller från omgivningen.

Skyddsavstånd kan du läsa mer om på sidan Drivmedel.

Drivmedel

Villkor för lov och startbesked säkerställer genomförande

För att säkerställa att planbestämmelser på kvartersmark får den verkan som krävs är det viktigt att de regleringar som kommunen gör i detaljplanen tas om hand i någon efterkommande prövning som till exempel bygglov eller fastighetsbildning. Bestämmelser som inte aktualiseras för åtgärder i efterkommande prövning riskerar att inte genomföras och därigenom inte få någon verkan.

En bestämmelse om till exempel översvämningsskydd på kvartersmark innebär bara att ett översvämningsskydd får uppföras, men fastighetsägaren kan välja att uppföra det någon annanstans, eller att inte uppföra det alls. Bestämmelsen innebär inget krav, utan behöver kompletteras med en bestämmelse om villkor för lov eller villkor för startbesked, för att ett genomförande ska kunna säkerställas.

Genom en sådan kombination kan byggnadsnämnden kontrollera att åtgärden blir utförd. Detta är dock bara möjligt under vissa förutsättningar och för vissa bestämmelser.

12 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion,
   2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
   3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.

14 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
   1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
   2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
   3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
   4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
   5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902) .

Med bestämmelser om villkor för lov eller startbesked kan kommunen, både på allmän plats och kvartersmark, reglera att kommunen inte får lämna bygglov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning förrän den som sökt lov först har genomfört en viss annan åtgärd. Det innebär att kommunen har möjlighet att i en detaljplan kräva att byggherren säkerställer markens lämplighet för bebyggande genom att en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten innan kommunen beviljar lov.

Kommunen gör regleringen genom att ange bestämmelser om skyddsåtgärder med stöd i 4 kapitlet 12 § PBL och kompletterar dem med bestämmelser om villkor för lov eller startbesked enligt 4 kapitlet 14 § PBL. Följande åtgärder kan vara villkor

  • att en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp har kommit till stånd.
  • att ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen
  • att utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats
  • att markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller att en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten
  • att åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits.

12 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion,
   2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
   3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.

14 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
   1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
   2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
   3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
   4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
   5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902) .

Villkoren får bara omfatta åtgärder som den som sökt lov kan vidta på den egna tomten och som syftar till att göra den egna tomten lämplig. Tanken är att den som söker lov ska ha tillgång till den mark som behövs för att kunna vidta åtgärderna. Det ska framgå av villkoret vilken skyddsåtgärd som den som sökt lov ska utföra. Kommunen behöver komplettera villkoret med en egenskapsbestämmelse om skydd mot störningar.

Även om kommunen väljer att använda en planbestämmelse om villkor för lov så kan det finnas en möjlighet att vid lovprövningen bestämma att villkoret i stället ska vara uppfyllt för att kommunen ska kunna ge startbesked.

37 a §
  Om kommunen i en detaljplan med stöd av 4 kap. 14 §
har bestämt att lov endast får ges om en viss förutsättning är uppfylld, får ett lov ges med villkoret att förutsättningen i stället ska vara uppfylld för att startbesked ska få ges. Lag (2014:900) .

Om kommunen inte vet vilka åtgärder som krävs för att marken ska bli lämplig är det inte möjligt att villkora åtgärden. Då måste kommunen se till att marken är lämplig innan kommunen antar planen.

I planbestämmelsekatalogen kan du söka fram planbestämmelser för lov och startbesked.

Planbestämmelsekatalogen

Att reglera med planbestämmelser kan du läsa mer om på sidan Att reglera med planbestämmelser.

Att reglera med planbestämmelser

Planbestämmelser säkerställer inte genomförande av åtgärder

En detaljplan kan ha bestämmelser om tomtmarkens utformning och höjdläge för att exempelvis minska mängden dagvatten eller påverka flöden. Vid prövning av bygglov ingår då att den som sökt lov utformar tomtmarken enligt detaljplanens regler. Men om ingen söker bygglov så kan kommunen inte tvinga fram att marken ordnas enligt planens bestämmelser.

En detaljplan reglerar markanvändning inom planområdet

En detaljplan kan bara omfatta åtgärder för att hantera risker inom planområdet, med undantag för åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller enligt 4 kapitlet 14 § punkt 5 PBL.

14 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
   1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
   2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
   3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
   4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
   5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902) .

Huvudregeln är dock att en detaljplan reglerar markanvändningen inom planens geografiska avgränsning. Det går till exempel inte att hänvisa till viktiga åtgärder som ska behållas, utvecklas eller skapas utanför planområdet för att hantera risker. Kommunen kan behöva anpassa detaljplanens omfattning för att rymma åtgärder som är nödvändiga för att kunna genomföra planen. Trots det får planen dock inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

32 §
  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Behov av åtgärder utanför tomt eller planområde

Många hälso- och säkerhetsrisker kan skapa ett behov av åtgärder på en annan tomt, eller till och med utanför själva detaljplaneområdet. Det kan till exempel handla om

  • risker för ras- och skred, som ofta påverkas av jord- och bergförhållanden utanför detaljplaneområdet
  • markföroreningar där föroreningar kan spridas från angränsande områden via grundvattenflödet
  • risker från transporter av farligt gods, där den som är ansvarig kan behöva vidta åtgärder på vägar och järnvägar utanför detaljplanen
  • risker från industrier, där verksamhetsutövaren kan behöva vidta åtgärder.

När åtgärder krävs utanför detaljplaneområdet, eller utanför en tomt, går dessa risker inte att hantera med planbestämmelser i detaljplanen. Kommunen kan inte heller med stöd av PBL kräva att en verksamhetsutövare ska vidta vissa åtgärder för att hantera risker enbart för att kommunen ska kunna anta en detaljplan. Om det inte är möjligt att åstadkomma åtgärder som är nödvändiga för att kunna anta en detaljplan med planbestämmelser så krävs normalt att kommunen vidtar dessa åtgärder innan detaljplanen antas.

Särskilda regler för omgivningsbuller

För omgivningsbuller gäller särskilda regler. Villkor som förutsätter att den som söker lov vidtar åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller kan, utöver anordningar på den egna tomten, även avse åtgärder på andra fastigheter och begränsas inte heller till att åtgärder ska utföras inom planområdet.

Även om dessa villkor kan gälla åtgärder som ligger utanför planområdet, är det inte säkert att det alltid är lämpligt att besluta om villkor för åtgärder som ligger utanför en tomt eller ett planområde. Kommunen behöver säkerställa att den som söker lov har möjligheter och rättigheter att faktiskt kunna åstadkomma de åtgärder som är villkorade.

Kommunen behöver också klarlägga att villkorade åtgärder är lämpliga med hänsyn till andra omständigheter. En åtgärd som är villkorad enligt en detaljplan, men ligger utanför denna, kan till exempel vara lovpliktig eller kräva tillstånd enligt annan lagstiftning. I sådana fall är det lämpligt eller till och med nödvändigt att först klargöra om lov eller tillstånd är möjligt att ge till den åtgärd som är villkorad, innan kommunen inför en planbestämmelse med ett sådant villkor.

När den som söker lov ska vidta en åtgärd är det också viktigt att klarlägga hur drift och underhåll av det som åtgärden avser ska ombesörjas. Även om det i teorin är möjligt att införa villkor enligt 4 kapitlet 14 § punkt 4 om åtgärder till skydd mot omgivningsbuller som ligger utanför planområdet, kan dessa planbestämmelser med villkor vara olämpliga. Det är inte lämpligt att planera för en byggrätt som den som söker lov aldrig kommer att kunna nyttja på grund av att nödvändiga villkorade åtgärder inte är möjliga att vidta av den som söker lov.

Skydd mot störningar kan du läsa mer om på sidan Skydd mot störningar.

Skydd mot störningar

Villkor för lov och startbesked kan du läsa mer om på sidan Villkor för lov och startbesked.

Villkor för lov och startbesked

Att tänka på när det gäller planbestämmelser

När det gäller planbestämmelser är det viktigt att tänka på att

  • planbestämmelser ska vara tydliga
  • planbestämmelser kan formuleras som krav, begränsningar och förbud
  • bara ta med de planbestämmelser som behövs
  • undvika planbestämmelser utan verkan
  • inte ställa krav på ytterligare utredningar
  • inte hänvisa till andra dokument eller lagar
  • inte reglera avstånd för att hantera risk
  • använda flexibla detaljplaner bara där det är möjligt.

Åtgärder för att hantera risker kan du läsa mer om i Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL under Åtgärder.

Åtgärder

Vill du läsa mer om planbestämmelser, bland annat vilka som ska och får användas, om att formulera planbestämmelser, planbestämmelsers detaljeringsgrad och omfattning och verkan och att planbestämmelser måste ha lagstöd kan du göra det på följande sidor.

Planbestämmelser som ska och får användas

Formulera planbestämmelser

Detaljeringsgrad och omfattning

Planbestämmelsernas verkan

Planbestämmelser måste ha lagstöd

Boverket (2024). Planbestämmelser som åtgärd. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/riskhantering-och-pbl/process/atgarder/planlaggning/detaljplan/planbestammelser/ Hämtad 2024-12-21