Ta fram åtgärder för att hantera risker i översiktsplanering

I översiktsplanen ska kommunen tydliggöra förutsättningarna - och ange inriktningen - för kommande planering. Ibland är det också nödvändigt att vidta åtgärder i ett tidigt skede, för att möjliggöra den bebyggelseutveckling som önskas. Åtgärder i tidiga skeden ger som regel både en bättre helhetslösning, billigare totalkostnad, och snabbare och enklare efterföljande planläggnings- och genomförandeprocesser.

Ange om vissa åtgärder ska utföras av kommunen

Redan i översiktsplanen är det lämpligt att ni som planlägger anger om vissa åtgärder ska utföras av kommunen ifall en viss markanvändning förutsätter att åtgärder ska vidtas utanför ett detaljplaneområde. För att säkerställa att detaljplanen kan förverkligas behöver kommunen nämligen genomföra åtgärderna innan planen antas.

Om det handlar om behovet av att samlat lösa frågan om vatten, avlopp och dagvatten, kan kommunen kanske behöva utöka verksamhetsområdet enligt lagen om allmänna vattentjänster, LAV.

Om det behövs åtgärder för att hantera risker som berör, eller kan komma att beröra, flera fastigheter, kan gemensamhetsanläggningar, GA, vara ett alternativ om inte åtgärderna genomföras av kommunen. Det finns vissa möjligheter att reglera GA i detaljplan. Om kommunen anser att det skulle krävas åtgärder berör flera fastigheter och där GA kan vara ett alternativ är det lämpligt att det framgår av översiktsplanen. Om det i ett senare skede visar sig att de planerade åtgärderna inte kan genomföras, är inte marken lämplig för den tänkta markanvändningen. Det kan leda till att planen inte kan förverkligas.

Åtgärder för att hantera risker och genomförandet av åtgärder kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, på sidan Åtgärder.

Åtgärder

Det kan krävas en kombination av åtgärder

Kommunen kan vanligtvis inte erhålla god säkerhet med bara en åtgärd. Ofta krävs det en kombination av många olika åtgärder, av vilka kommunen kan hantera några i planläggning. Ibland kan samma säkerhet uppnås med flera olika alternativa åtgärder eller åtgärdskombinationer. I sådana fall behöver ni som planlägger avgöra vilken eller vilka åtgärder som är mest lämpliga i det enskilda fallet. Som regel är det många olika aktörer som blir berörda. Då är det extra viktigt att få till stånd en konstruktiv dialog mellan inblandade parter.

Det kan också behövas åtgärder för att förbättra markförhållanden. Det kan handla om att sanera förorenad mark vid planerad exploatering av övergivna hamnområden eller områden med industri, för att marken ska bli lämplig för annan markanvändning såsom till exempel bostäder, förskolor och lekparker. Om marken bedöms som instabil, kan avancerad grundläggning behövas,

Kommunens markinnehav en strategisk åtgärd

Det är viktigt att kommunen i den översiktliga planeringen kartlägger markområden som i framtiden kan behövas för åtgärder för att möjliggöra kommunens visioner om framtida markanvändning. Genom att bedriva en aktiv markpolitik och äga strategiskt viktig mark, kan kommunen i större utsträckning styra lokaliseringen av bebyggelseområden, centrala verksamheter och infrastruktur till de områden som de är mest lämpade för. Kommunen kan bedöma om den har det strategiska markinnehav som behövs för att den planerade mark- och vattenanvändningen ska kunna genomföras.

Åtgärder kan vara att ni som planlägger kartlägger behov av att tillförskaffa sig avrinningsytor för att kunna hantera dagvattensituationen på ett sätt som möjliggör planerad bebyggelseutveckling. Ett nära samarbete mellan den förvaltning som ansvarar för planering och den som ansvarar för markfrågor och exploatering inom kommunen är därför att rekommendera.

Kommunen kan ha en egen åtgärdskatalog

Kommunen kan ta fram en egen katalog över åtgärder som den anser vara lämpliga att använda.

I de fall kommunen tar fram förslag på åtgärder är det bra att visa på vilket sätt och hur de påverkar risken. På så sätt blir det möjligt att pröva om den kvarvarande risknivån är hanterbar. Det är även viktigt att säkerställa att åtgärderna inte tillför några nya risker. Det kan göras genom att åtgärderna kontrolleras genom att testa dem ett varv till i riskhanteringsprocessen. Det är bra om det går att säkerställa att åtgärderna faktiskt genomförs och inte enbart stannar som förslag i riskanalysen. Därför är det bra om åtgärdernas funktion är kontrollerbar och att det vid behov finns en inövad organisation som säkerställer att det finns någon kontrollerar att åtgärderna fungerar. Här är det viktigt att se till att verkställigheten av åtgärderna hamnar hos den som har ansvar för genomförandet.

Om kommunen har en åtgärdskatalog är det viktigt att kommunen beskriver de åtgärder som kan vara lämpliga att använda i planläggning och lovprövning. Beskrivningen kan variera i detaljeringsgrad beroende på var i PBL-processen de är lämpliga att användas.

Åtgärdsbeskrivningarna behöver ta upp:

• För vilken risk de är tillämpliga: om de kan minska sannolikheten för översvämning, erosion, risken för brand, explosion.
• Hur åtgärden är tänkt att fungera: samla upp vatten, hindra utsläpp, minimera exponering för brand.
• Var i planerings- och lovprocessen de är lämpliga att ta till, exempelvis om de kan regleras med detaljplan.

När åtgärderna beskrivs är det bra om det finns information om hur de är tänkta att genomföras. Exempelvis

• vem som ansvarar för att åtgärderna genomförs
• hur åtgärderna är tänkta att genomföras byggtekniskt
• på vem det är tänkt att kostnaden för utförandet ska ligga.

Det är också, om möjligt, bra att beskriva hur åtgärderna är tänkta att följas upp om de genomförs enligt planen eller inte.

Åtgärder utanför PBL:s område

Det är inte alltid att förutseende fysisk planering, enligt PBL, räcker till för att genomföra en önskad bebyggelseutveckling. Ibland kan det då vara lämpligt att ange åtgärdsförslag som ligger utanför PBL:s område, för att kunna genomföra planerad utformning av den byggda miljön på ett sätt som är förenligt med hänsyn till risker eller människors hälsa och säkerhet. Kommunen kan då behöva initiera andra processer inför en planeringsprocess. Det kan handla om att kommunen behöver samarbeta med länsstyrelsen för att leda om farligt godstransporter med vägvalsstyrning eller trafikföreskrifter, att kommunen kommer att behöva samverka med markägare uppströms en tätort för att åstadkomma översvämningsskydd, eller att kommunen kommer att behöva påbörja arbetet med att sanera ett förorenat område genom till exempel en anmälan enligt 28 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Det kan med andra ord ibland vara lämpligt att ni som planlägger identifierar i översiktsplanen vilka andra processer som kommer att bli nödvändiga för att kunna genomföra kommande önskad bebyggelseutveckling.