Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Teman / Riskhantering och PBL / Process för riskhantering / Följ upp / Följ upp i planläggning
Följ upp

Följ upp strategi och åtgärder för att hantera risker i planläggning

Svep för att se hela
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Granskad: 6 mars 2024

Att följa upp arbetet med riskhantering i planläggning handlar om att följa upp hur riskfrågor i planen tagits omhand i efterföljande planläggning och beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Men det handlar också om att följa upp hur det gick att arbeta med riskhantering i planläggningsprocessen.

Återkoppla om strategin för riskhantering som underlag för riskhantering vid planläggning

Boverket föreslår att ni som planlägger utgår från strategin för riskhantering när ni tar fram planer, framför allt regionplan respektive översiktsplan. För utveckling av strategin är det av vikt att följa upp hur det gick att utgå från den och att återkoppla resultatet av uppföljningen till de som arbetar med att ta fram eller utveckla strategin för riskhantering.

Uppföljning av strategin kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.

Uppföljning

Uppföljning av riskhanteringen i regionplanen

I samband med att regionen ska ändra eller ta fram ny regionplan är det lämpligt att följa upp hur riskfrågor togs om hand i den gällande planen, och i vissa fall kanske i tidigare regionplaner, inte minst då vissa risker introducerades eller blev kända. Syftet är att se över hur riskhanteringsprocessen ska gå till när regionen ska ta fram en ny plan. Ett sätt att göra uppföljningen är i samband med aktualitetsprövningen.

Följ upp riskfrågor i samband med aktualitetsprövning

I samband med aktualitetsprövningen eller att regionen ska ändra eller ta fram ny regionplan är det lämpligt att följa upp hur riskfrågor tagits om hand i den gällande regionplanen. Om det finns väsentliga förändringar i den regionala riskbilden sedan planen antogs kan den behöva revideras.

Regionen ska minst en gång under tiden mellan två ordinarie val till fullmäktige pröva om regionplanen är aktuell (aktualitetsprövning). Vid denna prövning ska regionen begära länsstyrelsens och berörda kommuners synpunkter i fråga om statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse vid aktualitetsprövningen.

6 §
   Regionen ska minst en gång under tiden mellan två ordinarie val till fullmäktige pröva om regionplanen är aktuell i förhållande till kraven i 2-4 §§
(aktualitetsprövning). Vid denna prövning ska regionen begära länsstyrelsens och berörda kommuners synpunkter i fråga om sådana intressen som anges i 7 och 8 §§. Lag (2020:76) .

Länsstyrelsens synpunkter ska innehålla länsstyrelsens syn på hur statliga och mellankommunala intressen förhåller sig till regionplanen och om länsstyrelsens granskningsyttrande över planen inte längre gäller i någon del.

7 §
   När regionen begär länsstyrelsens synpunkter enligt 6 §, ska länsstyrelsen i ett underlag till regionen redovisa sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse vid aktualitetsprövningen. I underlaget ska länsstyrelsen ange
   1. hur dessa intressen förhåller sig till regionplanen, och
   2. om länsstyrelsens granskningsyttrande i någon del inte längre gäller. Lag (2020:76) .

Till dessa intressen hör hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt risk för olyckor.

Kommunens redovisning av kopplingen till regionplanen ett bra underlag för uppföljning av åtgärder för att hantera risker

Även om regionplanen inte är bindande för kommunernas beslut om översiktsplaner så är det av vikt att alla åtgärder och hänsynstaganden får genomslag i kommunernas översiktsplaner och detaljplaner.

En bra utgångspunkt vid uppföljningen är den redovisning kommunen ska göra i samband med att en översiktsplan antas. Kommunerna inom regionen är nämligen skyldiga att redovisa om deras översiktsplaner eventuellt avviker från regionplanen, och i så fall på vilket sätt, samt skälen för detta.

5 §
   Av översiktsplanen ska även följande framgå
   1. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,
   2. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,
   3. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
   4. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra,
   5. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och
   6. sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse.

Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .

Genom att göra en uppföljning av de översiktsplaner som antagits under perioden får regionen underlag till utvärdering av om och hur regionplanen fått genomslag i kommunernas översiktsplaner. Uppföljningen kan gälla hur regionens syn på olika riskfrågor och förslag till åtgärder som behövs för att hantera riskerna i regionplanen fått genomslag. När det gäller åtgärder kan uppföljningen gälla dels om de genomförts, dels om de haft den effekt som avsetts.

Uppföljning av åtgärder för att hantera risker kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.

Uppföljning

Uppföljning av riskhantering i översiktsplanen

I samband med att kommunen ska ändra eller ta fram ny översiktsplan är det lämpligt att följa upp hur riskfrågor togs om hand i den gällande översiktsplanen och i vissa fall kanske i tidigare översiktsplaner, inte minst då vissa risker introducerades eller blev kända. Syftet är att se över hur riskhanteringsprocessen ska gå till när kommunen ska ta fram en ny plan.

Följ upp riskfrågor i samband med planeringsstrategin

Ett sätt att följa upp hur riskfrågor har tagits omhand är att göra det i samband med att kommunen ska ta fram en planeringsstrategi för översiktsplanläggning. Genom att göra en inventering av de områdesbestämmelser och detaljplaner som antagits och lov som beviljats under perioden kan kommunen följa upp synen på olika riskfrågor och förslag till åtgärder för att hantera risker i översiktsplanen fått genomslag. Uppföljningen kan gälla dels om de genomförts, dels om de haft den effekt som avsetts.

En del i riskkartläggningen kan också vara att gå igenom gällande detaljplaner. Tiderna förändras och detaljplaner kan ha blivit inaktuella och eller olämpliga. Det kan därför vara av vikt att se över detaljplanerna för att avgöra om någon eller några behöver ändras eller upphävas. På detta sätt kan också en del  kontroverser och överklaganden av uppföljande bygglov förebyggas.

Kommunens redovisning om detaljplaner avviker från översiktsplan är bra underlag för uppföljning av åtgärder för att hantera risker

Översiktsplanen är inte bindande för beslut om detaljplaner eller lov, men det är i den som kommunens ställningstaganden till riskfrågor finns. Det är därför viktigt att alla åtgärder och hänsynstaganden i översiktsplanen får genomslag i efterföljande planering och beslut.

Kommunen är skyldig att redovisa om en detaljplan avviker från översiktsplanen, och i så fall på vilket sätt, samt skälen för detta. Kungörelsen om en detaljplan ska också meddela huruvida detaljplanen avviker från översiktsplanen, och i sådana fall på vilket sätt

33 §
   Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av
   1. planeringsförutsättningarna,
   2. planens syfte,
   3. hur planen är avsedd att genomföras,
   4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser,
   5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen, och
   6. om något av de underlag som avses i 5 kap. 8 § har tagits fram av en enskild, vilket underlag det i så fall är och vem som har tagit fram det.

Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen.

Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Lag (2021:752) .

33 a §
   Om en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller
   1. vid bostadsbyggnadens fasad, och
   2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2014:902) .

33 b §
   Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4. Lag (2021:785) .

11 d §
   En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
   1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
   2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
   3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
   4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
   6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
   7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
   8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
   9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .

Uppföljning av åtgärder för att hantera risker kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.

Uppföljning

Uppföljning av riskhantering i områdesbestämmelser

Översiktsplanen ligger till grund för arbetet med riskhantering när kommunen tar fram områdesbestämmelser. Det är därför bra att göra en uppföljning av hur det fungerade att ha översiktsplanen som grund för arbetet med riskhantering när områdesbestämmelserna är antagna. Det kan handla om att följa upp om, och i så fall hur, översiktsplanen gav stöd vid kartläggning, analysering och värdering av risker samt om det fanns relevanta åtgärdsförslag med i översiktsplanen. Här är det bra att återkoppla resultaten till de som arbetar med översiktsplanering.

Uppföljning åtgärder kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.

Uppföljning

Uppföljning av åtgärder för att hantera risker i områdesbestämmelser

I PBL finns det inga krav på att genomförandet av områdesbestämmelser ska följas upp. Det sker därför ingen uppföljning per automatik om kommunen inte beslutat om en sådan. Men att du följer upp genomförandet av de åtgärder för att hantera risker som finns med områdesbestämmelserna kan underlätta framtida val av åtgärder.

Uppföljning åtgärder för att hantera risker kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.

Uppföljning

Uppföljning av beviljade lov som underlag för uppföljning

I samband med att kommunen ska ändra eller ta fram nya områdesbestämmelser kan det vara lämpligt att följa upp hur riskfrågor togs om hand i de gällande områdesbestämmelserna och i vissa fall kanske i tidigare områdesbestämmelser, inte minst då vissa risker introducerades eller blev kända. Syftet är att se över hur riskhanteringsprocessen ska gå till när kommunen ska ta fram nya områdesbestämmelser.

Genom att göra en uppföljning av de lovärenden som handlagts under perioden får kommunen underlag till utvärdering av om och hur områdesbestämmelserna fått genomslag. Uppföljningen kan gälla hur kommunens syn på olika riskfrågor och förslag till åtgärder som behövs för att hantera riskerna fått genomslag. När det gäller åtgärder kan uppföljningen gälla dels om de genomförts, dels om de haft den effekt som avsetts.

Uppföljning av riskhantering i detaljplaneläggning

Precis som för områdesbestämmelser är det framför allt översiktsplanen som ligger till grund för arbetet med riskhantering när kommunen tar fram detaljplan. Det är därför bra att kommunen gör en uppföljning av hur det fungerade att ha översiktsplanen som grund för arbetet med riskhantering när detaljplanen är antagen. Det kan handla om att följa upp om, och i så fall hur, översiktsplanen gav stöd vid kartläggning, analysering och värdering av risker samt om det fanns relevanta åtgärdsförslag med i översiktsplanen. Här är det bra att återkoppla resultaten till de som arbetar med översiktsplanering.

Uppföljning åtgärder för att hantera risker kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.

Uppföljning

Inget krav på att följa upp om och hur detaljplanen genomförs

I PBL finns det inga krav på att kommunen ska följa upp genomförandet av detaljplaner. Det sker därför ingen uppföljning av detaljplaner med automatik eller förutbestämdhet om kommunen inte beslutat om en sådan. Även om det kan ingå åtgärder för att hantera risker i detaljplanen, kan det bli svårt att ställa krav på genomförandet av sådana om de inte är villkorade för annan bebyggelse inom detaljplanen. Det är också bra att ta med i beräkningen att det inte sker någon prövning eller uppföljning för exempelvis

  • åtgärder utanför egen fastighet
  • åtgärder som inte är i anslutning till byggnaden
  • åtgärder som handlar om höjdsättning men som inte omfattas av marklov
  • materialval utanför en lovpliktig konstruktion.

Åtgärder som handlar om höjdsättning och som omfattas av marklov kan däremot ingå i byggtillsynen. Sådana krav och uppföljning av tillstånden kan samordnas med lovprövningen men också vara skild från denna.

Uppföljning av beviljade lov som underlag för uppföljning

I samband med att kommunen ska ändra eller ta fram ny detaljplan kan det vara lämpligt att följa upp hur riskfrågor togs om hand i den gällande planen och i vissa fall kanske i tidigare planer, inte minst då vissa risker introducerades eller blev kända. Syftet är att se över hur riskhanteringsprocessen ska gå till när kommunen ska ta fram en ny detaljplan.

Genom att göra en uppföljning av de lovärenden som handlagts under perioden får kommunen underlag till utvärdering av om och hur detaljplanen fått genomslag. Uppföljningen kan gälla hur kommunens syn på olika riskfrågor och förslag till åtgärder som behövs för att hantera riskerna fått genomslag. När det gäller åtgärder kan uppföljningen gälla dels om de genomförts, dels om de haft den effekt som avsetts.

Uppföljning av riskhantering i samband med uppföljning av strategisk miljöbedömning

Om regionen eller kommunen har gjort en strategisk miljöbedömning i samband med planläggning, och därmed tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ska denna innehålla en redogörelse för de åtgärder som regionen eller kommunen planerar för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför.

11 §
   Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla
   1. en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program,
   2. en identifiering, beskrivning och bedömning av rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd,
   3. uppgifter om
      a) miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen eller programmet inte genomförs,
      b) miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt,
      c) befintliga miljöproblem som är relevanta för planen eller programmet, särskilt miljöproblem som rör ett sådant område som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, och
      d) hur hänsyn tas till relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn,
   4. en identifiering, beskrivning och bedömning av de betydande miljöeffekter som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra,
   5. uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter,
   6. en sammanfattning av de överväganden som har gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes,
   7. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och
   8. en icke-teknisk sammanfattning av 1-7. Lag (2017:955) .

Det kan vara en fördel att samordna uppföljning av arbetet med riskhantering i samband med planläggning med uppföljningen enligt MKB:n, inklusive eventuella åtgärder som framgår av miljökonsekvensbeskrivningen.

Uppföljning av betydande miljöpåverkan kan du läsa mer om på sidan Riskfrågor i strategisk miljöbedömning under rubriken Uppföljning av betydande miljöpåverkan.

Riskfrågor i strategisk miljöbedömning

Naturvårdsverket har tagit fram vägledningar om miljöbedömning för planer och program med information om dels strategisk miljöbedömning, dels specifik miljöbedömning. I vägledningarna finns information om uppföljning.

Miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken (vägledning på Naturvårdsverkets webbplats)

Boverket (2024). Följ upp i planläggning. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/riskhantering-och-pbl/process/folj-upp/planlaggning/ Hämtad 2024-12-21