Planera och organisera i förvaltningsskedet

För att lyckas med riskhantering under förvaltningsskedet är det en framgångsfaktor att sakkunniga engageras så tidigt som möjligt i projektet. För verksamheter kan det vara viktigt att få med kompetens i form av miljöansvarig, processingenjör, underhållspersonal, skyddsombud med flera. Organisationens storlek och ingående kompetenser kan självklart anpassas i övrigt till verksamhetens omfattning, komplexitet och farlighet.

Den kompetens som kommer att stå för driften behöva vara och planera riskhantering

Den kompetens som kommer att stå för driften, det vill säga för uppsikt och skötsel, kan behöva vara med redan i den tidiga planeringen, eller tidigt i planeringen av byggprojektet. De som utför driften har värdefull kunskap om arbetssätt och metoder, vilket kan bli avgörande för hur risker kommer att klara sig på sikt.

Kommunikation och samverkan kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt  plan- och bygglagen, PBL.

Kommunikation och samverkan

Att planera arbetet och bygga upp en organisation för arbetet med riskhantering kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.

Planering och organisation

Roller och ansvar kan du läsa mer om på sidan Roller och ansvar.

Roller och ansvar

Det organisatoriska ansvaret kopplade till krav om egenkontroll

För verksamheter som omfattas av egenkontrollförordningen ska det finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt

• miljöbalken
• föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken,
• domar och beslut rörande verksamhetens bedrivande och kontroll meddelade med stöd av de författningar som avses i 1 och 2.

Miljöbalk (1998:808) (på Sveriges riksdags webbplats)

Den som ansvarar för verksamheten bör fördela uppgifterna så långt ut i organisationen som det är lämpligt för att få ett väl fungerande, förebyggande och kontrollerande arbete. Ansvaret kan ligga på en viss funktion eller namngiven person på en viss befattning. Det räcker inte med att ansvaret ligger på en viss enhet eller del av verksamheten. Den person som har ansvaret ska ha getts förutsättningar i form av kunskaper, befogenheter och resurser.

Den som är ansvarig för förvaltning kan även ha direkta skyldigheter enligt andra lagar, förordningar, föreskrifter eller genom beslut som myndigheter fattar med stöd av andra regelverk. Det ansvaret regleras då i dessa och inte i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. När det gäller frågor som rör hälsa, säkerhet och risk för olyckor kan det exempelvis handla om att det behövs tillstånd och eller bedrivs tillsyn enligt:

• Arbetsmiljölagen (1977:1160), AML – som gäller alla lokaler oavsett om de byggs nya eller om verksamheten inryms i befintliga lokaler.
• Elsäkerhetslagen (2016:732) – som reglerar elinstallationer i byggnader och byggnadsverk.
• Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO – som reglerar situationer som kan leda till räddningsinsatser.
• Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, LBE – som reglerar hantering, överföring och import av brandfarliga och explosiva varor.
• Miljöbalken – som reglerar miljöfarlig verksamhet.
• Produktsäkerhetslagen (2004:451), PSL – som reglerar varor och tjänster som en näringsidkare tillhandahåller konsumenter.

Arbetsmiljölag (1977:1160) (på Sveriges riksdags webbplats)

Elsäkerhetslag (2016:732) (på Sveriges riksdags webbplats)

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (på Sveriges riksdags webbplats) 

Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (på Sveriges riksdags webbplats)

Miljöbalk (1998:808) (på Sveriges riksdags webbplats) 

Produktsäkerhetslag (2004:451) (på Sveriges riksdags webbplats)

Riskhantering kan kopplas ihop med egenkontrollen

Verksamheter som omfattas av egenkontrollförordningen ska fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från miljö- och hälsosynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar ska dokumenteras.

Verksamhetsutövaren ska löpande kontrollera riskerna genom att kartlägga, analysera, värdera och dokumentera undersökningar och resultat. Inom riskhanteringen är det viktigt att dokumentera och uppdatera regelbundet. Exempel på riskfrågor kan vara att undersöka om:

• Användningen av en viss kemikalie eller produkt ger olägenheter som inte förutsågs när den började användas.
• Den normala driften eller skötseln av en verksamhet påverkar människors hälsa och miljön på ett sätt som inte var avsett.
• Det kan uppstå nya olägenheter av utsläpp.
• Buller från verksamheten förändrats.
• Bebyggelsen runt omkring eller planförhållanden förändras.
• Det finns några föroreningar i mark, grundvatten, ytvatten, sediment eller byggnader inom anläggningen eller närliggande omgivning.
• Någon ändring gjorts i verksamheten som ändrar riskerna.

Riskhantering kan kopplas ihop med återkommande besiktning

Vissa kontroller är särskilt reglerade i lag, förordning och föreskrifter, såsom funktionskontroll av ventilationssystem och besiktning av hissar och andra motordrivna anordningar. Det kan gälla både hur, när och av vem de ska utföras.

I föreskrifterna angivna intervall för olika byggnads- och anordningstyper gör det enkelt att i en drift- och underhållsplan planera in och schemalägga återkommande besiktningar, liksom att anskaffa eller avtala med den kompetens som krävs för att utföra besiktningen.

Krav på den som utför återkommande besiktning

För de kontroller som är särskilt reglerade i lag, förordning och föreskrifter, såsom funktionskontroll av ventilationssystem och besiktning av hissar och andra motordrivna anordningar, ställs särskilda krav på den som utför kontrollen.

För funktionskontroll av ventilationssystem gäller att kontrollen ska göras av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga (i Boverkets författningssamling)

För hissar och andra motordrivna anordningar gäller att en besiktning ska utföras av någon vars kompetens för uppgiften har styrkts genom ackreditering.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar (i Boverkets författningssamling)

Det innebär att byggnadens eller anordningens ägare måste träffa avtal med eller anlita funktionskontrollant respektive besiktningsorgan som kan ombesörja besiktningar med den periodicitet som framgår av respektive föreskrifter.