Underlag till riskhantering kopplad till Sevesoverksamhet
Granskad: 5 mars 2024
På denna sida har vi samlat exempel på vägledningar och andra underlag men även exempel på data och kartläggningar från nationella myndigheter. Dessa olika typer av underlag kan vara till hjälp och stöd i arbetet med riskhantering i samband med planering för och i närheten av Sevesoverksamhet. Informationen är inte heltäckande utan här finns ett urval.
Riskhänsyn i planläggning
Riskhänsyn i fysisk planering
För att samhället ska bli mer robust, det vill säga mindre sårbart och mer uthålligt mot yttre störningar och hot, är det viktigt att riskhanteringsfrågorna kommer in tidigt i planeringsprocesserna. Det är dessutom av stor vikt att ha en bred syn på risker samt att olika samhällsfunktioner samverkar i den fysiska planeringsprocessen.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har information om riskhänsyn i fysisk planering. Informationen handlar främst om att olika riskfaktorer ska beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.
På webbplatsen finns information om:
- Planering och ett förändrat klimat.
- Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, och risker.
- Rapporter och publikationer.
Riskhänsyn i fysisk planering (på MSB:s webbplats)
Att integrera risk- och säkerhetsfrågor i MKB-processen
MSB har ett brett uppdrag att arbeta för ett säkrare samhälle. Inom politikområdet skydd mot olyckor sammanfaller i många delar säkerhets-, hälso- och miljöaspekterna. Enligt MSB är det naturligt att riskhantering är en självklar komponent i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för anläggningar, verksamheter och planer med tänkbara olycksrisker.
I publikationen Olycksrisker och MKB. Att integrera risk- och säkerhetsfrågor i MKB-processen beskriver MSB sin syn på hur olycksrisker bör hanteras i miljökonsekvensbeskrivningar. Men publikationen utgör inga allmänna råd.
Olycksrisker och MKB. Att integrera risk- och säkerhetsfrågor i MKB-processen (på MSB:s webbplats)
Information om Sevesoverksamhet
Bra underlag till arbetet med riskkartläggning är data eller karteringar som nationella myndigheter tillhandahåller.
MSB har en databas som omfattar verksamheter enligt Sevesolagstiftningen, verksamheter enlig lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, och förordningen (2013:319) om utvinningsavfall samt Inspiredirektivet (Inspire står för Infrastructure for Spatial Information in Europe. Det är ett EU-direktiv som fastställer bindande bestämmelser för att inrätta en infrastruktur för geodata inom EU). Du kan nå informationen via nedladdningstjänst eller visningstjänst.
Seveso – nedladdningstjänst (på MSB:s webbplats)
Seveso – visningstjänst (på MSB:s webbplats)
Information om Sevesolagstiftningen
MSB har samlat publikationer och dokument som rör Sevesolagstiftningen. Materialet är sorterat under tre rubriker
- dokumentation och lagstiftning
- hantering av risker
- studier och sammanställningar.
Dokumentation och lagstiftning
- Handlingsprogram och säkerhetsledningssystem – Ett stöd vid det systematiska arbetet
- Säkerhetsrapport – ett stöd vid det systematiska arbetet med att upprätta, förnya och granska en säkerhetsrapport
- Vägledning: Att informera allmänheten om Sevesolagen
- Summeringsregeln – tillämning av bilaga 1 till Sevesoförordningen
- Metodstöd för länsstyrelsernas planering av Sevesotillsynen
- Mall: metodstöd för länsstyrelsernas planering av Sevesotillsynen
- Tillordning av ammoniumnitratbaserade gödselmedel enligt Sevesoförordningen
Hantering av risker
- Riskbedömning av naturliga omgivningsfaktorer: vägledning och metodstöd för verksamheter som hanterar farliga ämnen
- Karttjänst: naturliga omgivningsfaktorer
- Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering
Kemikalieolyckors miljöskador - Olycksrisker och MKB – Att integrera risk- och säkerhetsfrågor i MKB-processen
- Riskutredning för mindre och medelstora verksamheter: vägledning
- Handbok för riskanalys
- Värdering av olycksrisker: fyra kunskapsområdens syn på riskvärdering
- Kan era kemikalier användas för terrorattacker? – En vägledning om att motverka terrorism och annan allvarlig brottslighet med kemiska produkter
Studier och sammanställningar
- Analys av olycks- och tillbudsrapporter: Studie av rapporter i samordnat olycks- och tillbudsrapporteringssystem (SOOT) 2014
- Händelser med farliga ämnen 2006–2010: En sammanställning av verksamhetsutövares inrapporterade händelser enligt LSO och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, LBE
- Händelser med farliga ämnen 2015–2016: En sammanställning av verksamhetsutövares inrapporterade händelser enligt LSO och LBE
- Händelser med farliga ämnen 2017–2018: En sammanställning av verksamhetsutövares inrapporterade händelser enligt LSO och LBE
- Behov av skyddsåtgärder vid inträffade olyckor: En studie av kemikalieolyckor under 2009–2013
- Studie: Helhetsbild av risk inom industriparker. Del 1 Dominoeffekter och kumulativ risk
- Studie: Helhetsbild av risk inom industriparker. Del 2 Metodstöd
Riskhantering som metodik vid planering för och i närheten av Sevesoverksamhet
Att arbeta med riskhantering i planläggning och vid beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, handlar om att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Målet med riskhanteringsarbetet i planförslag eller förslag till beslut om lov är att klargöra och ge en helhetsbild över risksituationen för att skapa ett så bra beslutsunderlag som möjligt ur ett riskhänseende. Vid planläggning för eller i närheten av Sevesoverksamhet är det än viktigare med riskhantering. Det finns flera metoder för att arbeta med riskhantering. Här är några underlag som kan vara stöd i arbetet.
Vägledning om samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering
MSB har tillsammans med Boverket och Naturvårdsverket tagit fram en vägledning om samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering. Den innehåller utförlig information om bland annat metod för planläggning för och i anslutning till sådana anläggningar och riskhanteringsprocessen.
Vägledningen presenterar en metod för riskhanteringsprocessen inom fysisk planering och detaljplaneprocessen där skyddsobjekt detaljplaneras i närheten av Sevesoanläggningar. Metoden utgår ifrån att definiera ett så kallat riskhanteringsavstånd kring en anläggning. Denna term definieras som ett avstånd kring en storskalig anläggning där kemikalier lagras eller hanteras där konsekvenserna vid en olycka kan orsaka dödsfall eller allvarlig skada på människa utanför området för Sevesoverksamhet. Riskhanteringsavstånd är främst tänkt att användas på en översiktlig eller strategisk nivå i den fysiska planeringen.
Metoden tillämpas i tre olika steg:
- Schabloniserat riskhanteringsavstånd – Översiktliga, konservativa antaganden för beräkningarna. Detta schabloniserade avstånd kan användas vid planering av ett nytt område för industri eller inte har mer detaljerade uppgifter kring en verksamhet.
- Verksamhetsanpassat riskhanteringsavstånd – Genomförda riskanalyser (till exempel från säkerhetsrapport) där detaljerad information finns för verksamheten i fråga. Anläggnings- och omgivningsspecifika parametrarna ska användas.
- Förmågeanpassat riskhanteringsavstånd – Räddningstjänsten möjligheter till insats ska beaktas.
Ovan beskrivna steg presenteras i detalj i vägledningen, där exempel på schabloniserade avstånd ges samt vägledning gällande val för genomförande av beräkningar och bedömningar för de verksamhet- och förmågeanpassade avstånden.
MSB har mer information om avstånd i samma vägledning om samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering. I vägledningen finns även exempel på schabloniserade avstånd.
Rapport om riskhantering med utgångspunkt i samhällsviktiga verksamheter
MSB ansvarade 2009 för en rapport om riskhantering med utgångspunkt i samhällsviktiga verksamheter, i arbetet med förordningen (2009:956) om översvämningsrisker. Rapporten togs fram av institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet, Centre for Critical Infrastructure Protection (CenCIP) vid Lunds universitet.
I rapporten presenteras en utvecklad metod för att kartlägga, analysera och visualisera direkta och indirekta konsekvenser vid störningar i samhällsviktig verksamhet utifrån en översvämning. Studiens resultat ska förhoppningsvis bidra till en utvecklad risk- och kontinuitetshantering för verksamheter i översvämningsdrabbade områden i Sverige. Studien är kopplad till översvämningsdirektivets arbetsprocess samt arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet.
Krisberedskap och räddningsinsatser kopplade till Sevesoverksamhet
Här har vi samlat ett urval av underlag som kan vara till stöd för planering av krisberedskap och räddningsinsatser kopplade till Sevesoverksamhet.
Kartor för krisberedskap och blåljus
Tillgång till kartor är en förutsättning för att blåljusaktörer de ska hitta till rätt plats i rätt tid och kunna fatta korrekta beslut. Lantmäteriet, Trafikverket och MSB har därför tagit fram kartor för krisberedskap och blåljus och de finns samlade på webbplatsen Kartor för krisberedskap och blåljus.
Kartor för krisberedskap och blåljus (på MSB:s webbplats)
Blåljuskollen
För blåljusaktörer är karta ett viktigt arbetsredskap. Karta och positionering används både hos larmcentral och i utryckningsfordon för att snabbt komma till den plats där hjälpinsats krävs. Vid en nödsituation är det mycket viktigt att stödsystem fungerar och visar rätt information.
Blåljuskollen är en checklista framtagen av Lantmäteriet och Trafikverket för Sveriges kommuner. Den pekar ut geodata som är av särskild vikt för blåljusaktörerna. Syftet med checklistan är att kvalitetssäkra kommunens geodataprocesser så att kommunen skapar och uppdaterar de geodata som blåljusaktörer behöver för att hitta rätt.
Blåljuskollen innehåller, av blåljusaktörerna, utpekade objekt och företeelser som är viktiga för att kunna hitta rätt. Det omfattar information om adresser, byggnader, anläggningar, namn på platser, vägar och järnvägar som ingår i samverkan med Lantmäteriet respektive Trafikverket. Kommuner kan anmäla sig för att göra Blåljuskollen. Information om Blåljuskollen hittar du på MSB:s webbplats.
Blåljuskollen (på MSB:s webbplats)
Stöd från MSB om räddningsinsatser med farliga ämnen
MSB stödjer och samordnar svensk räddningstjänst inom flera områden. När det gäller räddningsinsatser med farliga ämnen (även CBRNE) ger MSB stöd i form av utbildningar och utbildningsmaterial, men även operativt stöd i form av nationella förstärkningsresurser (kem, avancerad indikering, sanering, företagens kemberedskap samt oljeskadeskydd). Dessutom tillhandahåller MSB beslutsstöd i form av åtgärdskalendern samt beslutsstöd till räddningstjänst i beredskap, RIB-beslutsstöd, vilka fungerar både som utbildningsmaterial och ett operativt stöd vid insats.
Räddningsinsatser med farliga ämnen CBRNE (på MSB:s webbplats)
Samverkan och ledning för räddningstjänst (på MSB:s webbplats)
Räddningstjänstens roll i lov- och byggprocessen
MSB tog 2017 i samarbete med Boverket fram en vägledning om räddningstjänstens roll i lov- och byggprocessen. Vägledningen syftar till att underlätta hanteringen av, och kommunikationen kring, brandskyddsfrågor i lov- och byggprocessen. Vägledningen beskriver de två processerna och förhoppningen är att det ska leda till en ökad kunskap och förståelse som tydliggör vilka frågor som ska hanteras, och när, i de olika stegen i processerna.
Räddningstjänstens roll i lov- och byggprocessen (vägledning på MSB:s webbplats)
MSB:s vägledning från 2019 Säkerhet i offentlig miljö – Skydd mot antagonistiska hot och terrorism utgör ett stöd för hur trygghet och säkerhet kan öka i den offentliga miljön. Rapporten uppmärksammar bland annat att kommuner behöver utreda och eventuellt vidta olika åtgärder för att förhindra eller försvåra för attacker.
Andra underlag inom krisberedskap kan vara planeringsunderlag som exempelvis
- kommunens handlingsprogram för den förebyggande räddningsverksamheten och för räddningstjänsten
- kommunens planering för extraordinära händelser
- länsstyrelsens trafikregler för farligt gods.
Studie – Helhetsbild av risk inom industriparker. Del 1 – Dominoeffekter och kumulativ risk
Riskbilden för en industripark med flera olika verksamheter med farliga ämnen eller farliga processer kan vara väldigt komplex. Det finns dock inga krav på ett solidariskt ansvar eller att någon av verksamhetsutövarna ska ha ett övergripande ansvar att ta fram en helhetsbild av riskerna för en industripark med många olika verksamheter.
Ytterligare en försvårande faktor är att det saknas en gemensam definition för hur dominoeffekter eller kumulativa/överlagrade risker ska beskrivas och hanteras. Detta medför att det är svårt att sammanställa den totala riskbilden om det inte finns en gemensam grund och gemensamma mål inom industriparken.
För vissa komplexa industriparker behöver det finnas en koordinering mellan verksamheterna. Detta hade underlättats av om det fanns vissa gemensamma grunder i riskhanteringen, begrepp och målbilder i syfte att få fram en tydlig och transparent helhetsbild av riskerna för industriparken.
Syftet med rapporten är att underlätta för verksamhetsutövare och myndigheter att ta fram den övergripande riskbilden – helheten – inom industriparker där det finns flera olika verksamhetsutövare med farliga ämnen eller farliga processer som kan innebära svåra konsekvenser för hälsa och miljö i händelse av en olycka. Helhetsbilden behövs oavsett om det är fråga om Sevesoverksamheter eller andra typer av storskaliga industrier och verksamheter som utgör risker för omgivningen.
Studie – Helhetsbild av risk inom industriparker - Del 2 – Metodstöd (rapport på MSB:s webbplats)
Dominoeffekter kan du läsa mer om på sidan Sevesoverksamhet i process för riskhantering under rubriken Kartlägg risker.
Dominoeffekter kan du läsa mer om i vägledningen Riskhantering i planläggning och byggande i Strategi för riskhantering under Riskkartläggning under rubriken Risker kan påverka eller påverkas av andra risker.
Handbok i kommunal krisberedskap
MSB har tagit fram en handbok i kommunal krisberedskap. Handboken vänder sig både till de som arbetar med krisberedskap eller inom verksamheter som alltid behöver fungera – som skola, vård och omsorg, dricksvatten och renhållning. Handboken innehåller ett avsnitt om fysisk planering. I handboken finns även exempel på hur kommuner arbetat med uppgifterna.
Handbok i kommunal krisberedskap (handbok på MSB:s webbplats)
Riskanalyser för att dimensionera hanteringsförmåga
MSB har publicerat en studie som fokuserar på hur riskanalyser används för att dimensionera hanteringsförmåga, exempelvis förmågan att hantera olyckor. Den baseras på en analys av dokument från 27 kommuner samt intervjuer med tio personer. Resultaten indikerar att kopplingen mellan riskanalyserna som presenteras i dokumenten och den förmåga som byggs upp är svag.
Risk- och sårbarhetsanalyser
Ett bra och mycket relevant underlag är regionernas och kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. I dessa ska regioner och kommuner analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i regionen respektive kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten.
För varje ny mandatperiod ska regioner och kommuner fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen.
MSB har en webbsida med stöd för arbetet i risk- och sårbarhetsanalys. På webbsidan samlas länkar till områden som kan ge stöd i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser, RSA. På webbsidan finns också länkar till vägledningar, exempel på metoder samt exempel på hur olika aktörer arbetar.
Stöd i risk- och sårbarhetsanalys (på MSB:s webbplats)
Utryckningstrafikens särskilda behov av framkomlighet i tätort
Trafikverket har tagit fram en rapport om utryckningstrafiken och dess särskilda behov av framkomlighet i tätort. Dessa behov kan ibland komma i konflikt med stadens behov av attraktiva och trafiksäkra lösningar. Rapporten bygger på intervjuer med trafikingenjörer och trafikplanerare i kommuner av olika storlek samt representanter för polis, ambulans och räddningstjänst. Dessutom har en sammanställning av vägutformnings- och trafikjuridiska dokument gjorts. Rapporten avslutas med en diskussion där anspråk och reflektioner sammanfattas.
Utryckningstrafikens framkomlighet i tätort (på Trafikverkets webbplats)
Kemikalieolyckors miljöskador: metod och vägledning för uppskattning av miljöskador vid en kemikalieolycka
MSB tagit fram en metod för att beskriva miljökonsekvenserna vid en kemikalieolycka. Metoden är främst avsedd att användas generellt inom olika branscher som berörs av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen).
Tänkta målgrupper är verksamhets utövare inom olika berörda branscher, konsulter och myndigheter. Metoden är avgränsad till enbart miljökonsekvenser för identifierade skadehändelser vid en kemikalieolycka. Sannolikhet och frekvens är inte inblandade i detta steg av riskhanteringsprocessen.
Tillsyn kopplad till Sevesoverksamhet
Information om tillsyn kopplad till Sevesoverksamhet hittar du på sidan Sevesodirektivet och Sevesoverksamhet i svensk lag under rubriken Vad Sevesolagstiftningen är och omfattar.
Sevesodirektivet och Sevesoverksamhet i svensk lag
Transporter av farligt gods
Här hittar du exempel på vägledningar och rapporter om farligt gods från Boverket, MSB, Trafikverket och länsstyrelser.
Boverkets vägledning om godstransporter i fysisk planering
Vägledningen om godstransporter i fysisk planering syftar till att öka kunskapen om hur planeringen av godstransporter kan få en tydligare roll i den fysiska planeringen. Att aktivt arbeta med godstransporter bidrar till att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling med minskade luftföroreningar, mindre trängsel och minskat buller, vilket också leder till attraktivare miljöer. Vägledningen ska främst ses som ett stöd och inspiration till kommuner och regionala aktörer, men den kan också vara en viktig kunskapskälla för andra aktörers planeringsprocesser.
Godstransporter i fysisk planering
Farligt gods kan du läsa mer om i på sidan Farligt gods i vägledningen Godstransporter i fysisk planering.
Information från MSB om farligt gods
MSB har mycket information om farligt gods.
Farligt gods (på MSB:s webbplats)
Transport av farligt gods Väg och järnväg 2021/2022
MSB:s handbok Transport av farligt gods Väg och järnväg 2021/2022 informerar övergripande om de regler som gäller vid transport av farligt gods på väg och järnväg. Du får information om strukturen på ADR-S och RID-S samt en översikt av vilka bestämmelser som föreskrifterna innehåller.
För att få information om detaljerade bestämmelser om hur olika ämnen och föremål ska transporteras, måste du använda dig av de kompletta regelverken, det vill säga föreskrifterna ADR-S respektive RID-S.
Rapporten hittar på sidan Publikationer, riktlinjer och studier om transport av farligt gods under rubriken Transport av farligt gods: väg och järnväg på MSB:s webbplats.
Broschyrer, riktlinjer och studier om transport av farligt gods (på MSB:s webbplats)
MSB:s promemoria om transport av farligt gods
MSB har tagit fram en promemoria om transport av farligt gods eftersom myndigheten får en del frågor om när en transport av farligt gods kan anses som påbörjad respektive avslutad. Detta gäller särskilt gränsdragning mot bestämmelser som gäller för lagring. Sevesolagstiftningen tillämpas inte på den hantering av farliga ämnen som omfattas av lagstiftningen om farligt gods och som sker utanför verksamheten. Detta kan medföra gränsdragningsproblem om det är Sevesoverksamhet eller inte. Mer information om detta finns i promemorian.
Transport av farligt gods eller annan lagstiftning? (PDF på MSB:s webbplats)
Trafikverkets information om farligt gods
Trafikverket har information om transporter av farligt gods i samhällsplaneringen.
Transporter av farligt gods i samhällsplaneringen (på Trafikverkets webbplats)
Farligt gods på vägnätet – underlag för samhällsplanering
Dåvarande Räddningsverket gav tillsammans med Boverket och Vägverket ut en rapport 1998 om farligt gods på vägnätet – underlag för samhällsplanering.
Utgångspunkten med rapporten var att transporter med farligt gods ska integreras i samhällsplaneringen för att på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt kunna minska antalet olyckor och deras konsekvenser.
Farligt gods på vägnätet – underlag för samhällsplanering (rapport på MSB:s webbplats)
Länsstyrelsers information om farligt gods i planering
Det finns idag inga generella nationella riktvärden som slår fast vilka risker eller skyddsavstånd som kan vara tolerabla i samband med planering av markanvändning i närheten av trafikleder för farligt gods på vägnätet. Däremot finns ofta rekommendationer för enskilda län och på kommunal nivå.
Länsstyrelsen ansvarar för att säkerställa att kommunerna tar hänsyn till riskerna med transporter av farligt gods genom tillsyn av kommunernas detaljplaner och områdesbestämmelser enligt PBL.
För sin tillsyn avseende hänsyn till riskerna med transporter av farligt gods tillämpar nästan alla länsstyrelser rekommendationer för hur den kommunala planeringen bör förhålla sig till risker från transporter med farligt gods.. Dessa rekommendationer är antingen framtagna av länsstyrelsen själv eller av en annan länsstyrelse.
Många andra länsstyrelser och även vissa kommuner har egna vägledningar, underlag, riktlinjer, rekommendationer eller policys för hur transporter av farligt gods ska hanteras i den fysiska planeringen.
Länsstyrelsen har en gemensam plattform för att samla kunskapsunderlag för samhällsplaneringen, Planeringskatalogen. I katalogen finns geodata, rapporter, kunskapsunderlag och vägledningar samlade på ett och samma ställe. Där finns även material som rör farligt gods.
Du kan även kontakta länsstyrelsen i ditt län för mer information om vilka rekommendationer som finns där.
Hänsyn till hälsofrågor i planering
Hälsa och välbefinnande är både en förutsättning för och en investering i hållbara samhällen. Genom att använda hälsa som drivkraft för hållbar utveckling kan miljöarbetet breddas till att involvera fler aktörer, främja samverkan mellan olika sektorer och ge bättre underlag för beslut som leder till att samhällsövergripande mål uppfylls.
Folkhälsomyndigheten har information om hälsofrågor som kan vara till nytta för dig som arbetar med planering eller ska bereda beslut enligt PBL. Bland annat om att hur vi planerar och utformar våra boendemiljöer och närmiljöer spelar roll när det gäller att påverka förutsättningarna för en god och jämlik hälsa.
Hälsa som drivkraft för hållbar utveckling (på Folkhälsomyndighetens webbplats)
Boverket (2024).
Underlag till riskhantering.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/riskhantering-och-pbl/seveso/om-seveso/underlag/
Hämtad 2024-12-21
Tack för att du hjälper oss bli bättre!
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.