Analysera risker

Att analysera risker kopplade till en Sevesoverksamhet skiljer sig inte från att analysera andra typer av risker. När det däremot gäller att handlägga ett lovärende utanför planlagt område finns det en sak att tänka på när det gäller Sevesoverksamhet: lämplighetsbedömningen är inte gjord. Även när det gäller förvaltning finns en del att tänka på när det gäller risker kopplade till Sevesoverksamhet.

Analysera risker i Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande

Denna sida kompletterar den grundläggande informationen om att analysera risker i Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande med information inriktad på Sevesoverksamhet.

Riskanalys

Analysera risker

Lämplighetsbedömning är en del av riskanalysen vid prövning av lovärende utanför områdesbestämmelser och detaljplan

Vid bygglov och förhandsbesked utanför detaljplan har kommunen inte gjort någon lämplighetsbedömning i en föregående detaljplaneläggning. Motsvarande lämplighetsbedömning måste lovhandläggaren  göra vid prövning av bygglovet eller förhandsbeskedet. Då krävs också en prövning i vilken utsträckning ett detaljplanekrav aktualiseras i sammanhanget.

Vid bedömning av lov i närheten av Sevesoverksamhet utanför detaljplan, gäller det för kommunen att bedöma risken för olyckor. Det är enligt Sevesodirektivet nödvändigt att på lång sikt upprätthålla lämpliga avstånd mellan å ena sidan de verksamheter som avses i direktivet och å andra sidan

• sådana platser som besöks av allmänheten
• större transportvägar
• rekreationsområden
• områden med särskilt intressant eller känslig natur
• med mera

så att inte riskerna för människor och miljö ökar.

Det krävs inte alltid en detaljplan för sådana åtgärder men även då är det viktigt att bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor (jämför propositionen 2014/15:60 sidan 53).

Genomförande av Seveso III-direktivet, prop. 2014/15:60 (på Sveriges riksdags webbplats)  

Lokaliseringsprövning kan du läsa mer om på sidan Analysera risker i handläggning av lovärende och genomförandet under rubriken Lokaliseringsprövning påverkar riskanalysen vid prövning av lov utanför detaljplan och områdesbestämmelser.

Analysera risker i handläggning av lovärende och genomförandet

Detaljplanekrav för ändrad markanvändning i närheten av en Sevesoverksamhet och för etablering av känd Sevesoverksamhet, och undantag från detaljplanekravet, kan du läsa mer om på sidan Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning.

Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning

Detaljplanekravet och plankrav för vissa bygglovspliktiga åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan kan du läsa mer om på sidan Detaljplanekravet.

Detaljplanekravet

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upphävande av rådets direktiv 96/82/EG (Sevesodirektivet på EUR Lex webbplats)

Sevesoverksamhet i miljöbedömningar av planer kan du läsa mer om på sidan Sevesoverksamhet i strategisk miljöbedömning.

Sevesoverksamhet i strategisk miljöbedömning

Riskanalys kan du läsa mer om på sidan Riskanalys.

Riskanalys

Riskanalysen i förvaltningsskedet har många användningsområden

När det gäller Sevesoverksamhet så kan riskanalysen komma till nytta i följande sammanhang

• olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder hos verksamheten
• intern plan för räddningsinsatser
• vad verksamheten ska göra vid Sevesoolycka
• vilka resurser som krävs av verksamheten
• extern plan för räddningsinsatser
• vad räddningstjänsten ska göra vid Sevesoolycka
• vilka resurser som krävs av kommunen
• vem och vad som ska och kan förmedla relevant information om riskerna till:
  • myndigheter
  • anställda
  • allmänheten
  • som beslutsunderlag
  • vid prövning av tillåtlighet
  • vid planering och beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Verksamhetsutövare ska ombesörja en riskanalys i vissa fall

Enligt 2 kapitlet 4 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, finns skyldighet för ägaren, eller verksamhetsutövaren att ombesörja en riskanalys, om dennes verksamhet kan innebära fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Observera att det är verksamheten, inte anläggningen, som är farlig till sin natur (jämför propositionen 2002/03:119 sidan 105 – 106)

Reformerad räddningstjänstlagstiftning. Proposition 2002/03:119 (på Sveriges riksdags webbplats)

Enligt propositionen bör riskanalysen innehålla:

• En beskrivning av möjliga scenarier för sådana olyckor som skulle kunna medföra allvarliga skador på människor eller miljön.
• En beskrivning av sannolikheten för att olyckor av det slaget skulle kunna inträffa eller omständigheter under vilka det kan ske.
• En sammanställning av sådana händelser som skulle kunna bidra till uppkomsten av scenarierna.
• Händelser som kan inträffa utanför verksamheten.
• En bedömning av hur omfattande och svåra konsekvenserna skulle kunna bli för människor eller miljön av de olyckor som beskrivits.

Enligt propositionen är riskanalysen, i första hand, tänkt att kunna tjäna som underlag för bedömningen av vilken beredskap för effektiva räddningsinsatser som behöver upprätthållas vid anläggningen för att komplettera den kommunala insatsberedskapen. Det handlar vanligtvis om personal med särskild kompetens och kännedom om verksamheten samt om specialutrustning av olika slag, beroende på verksamhetens art.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tagit fram allmänna råd om skyldigheter vid farlig verksamhet. De allmänna råden inkluderar råd till 2 kapitlet 4 § LSO som kan var till stöd.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om skyldigheter vid farlig verksamhet (MSBFS 2014:2) (på MSB:s webbplats)

Analysera olika scenarier via olycksfjärilsmodell

Ett sätt att arbeta med riskanalys är att använda en så kallad olycksfjärilsmodell, eller bow tie-modell, för de risker som har störst sannolikhet att inträffa eller kan innebära stora konsekvenser för människors hälsa och säkerhet eller miljön, se figur 1 nedan.

Olycksfjärilsmodellen ger stöd att rita upp olika olycksfjärilar för de olika olycksscenarier som kan inträffa i verksamheten. Det blir alltså en olycksfjäril per olycksscenario.

För att rita en olycksfjäril är utgångspunkten själva olyckan. Olycksfjärilsanalysen inleds med att ange vad som kan orsaka olyckan och vilka konsekvenser olyckan kan medföra. Därefter är det dags att identifiera vilka åtgärder som den som ansvarar för verksamheten behöver vidta för att förhindra att olyckan inträffar eller för att begränsa konsekvenserna om olyckan inträffar. Dessa åtgärder är förebyggande barriärer eller begränsande barriärer beroende på om de placeras till vänster eller höger i olycksfjärilen.

Tanken med att göra en olycksfjärilsanalys är att undersöka vilka åtgärder som verksamhetsutövaren har genomfört, eller behöver genomföra, för att tryggare hantera de risker som finns. Metodens styrka ligger i att det blir en tydlig överblick över alla åtgärder på en gång. Dessutom visar olycksfjärilen direkt hur barriärerna är knutna till specifika olycksscenarier.

Figur 1. Princip för så kallad olycksfjärilsmodell eller bow tie-modell. I figuren ovan har vi infogat en eller flera barriärer för varje orsak respektive konsekvens. De förebyggande barriärerna till vänster i figuren avser att förhindra att orsaken leder till olyckan. De begränsande barriärerna till höger i figuren avser att undvika, eller åtminstone begränsa, konsekvenserna av olyckan. Illustration. Boverket/Altefur Development

Riskutredning för mindre och medelstora verksamheter: vägledning (vägledning på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats)