Kartlägg risker kopplade till Sevesoverksamhet i planläggning

När regionen tar fram en regionplan är kartläggning av risker kopplade till Sevesoverksamhet av väsentlig betydelse eftersom stora Sevesoanläggningar kan påverka både befintlig och planerad bebyggelse i flera kommuner i regionen. Översiktsplanen är vägledande i all kommunal planläggning och den kännedom om pågående Sevesoverksamhet som översiktsplanen förmedlar kan i hög grad påverka övrig planläggning, framtida bebyggelseriktningar, andra verksamheter, transportleder och förutsättningar för anläggande av skyddsområden och andra förebyggande åtgärder samt operativ räddningstjänst. I en detaljplan ska kommunen beakta riskerna med befintliga och tillkommande Sevesoverksamheter. Det är viktigt att kommunen beskriver de Sevesoverksamheter, och riskerna kring dessa, som kan påverka planområdet.

Att kartlägga risker kopplade till Sevesoverksamhet är av vikt i regionplanering

Sevesoverksamheter, inte minst sådan verksamhet som omfattar ett flertal Sevesoanläggningar inom den högre kravnivån, med produktion, leveranser och lagerhållning av större volymer farliga ämnen, har en given plats i kartläggningen av risker i regionplanen för länet och i de kommunala översiktsplaner som inbegrips i regionplanen. Olyckor vid en Sevesoverksamhet kan lätt få konsekvenser för omgivningen i flera kommuner, både för människor, miljö och egendom. De kan också påkalla att regionen behöver vidta förberedelser för samverkan med bland annat räddningstjänst, sjukvård och länsstyrelsen, som har rätt att både personellt och materiellt samordna större räddningsinsatser. Det kan också krävas samverkansåtgärder på kommunal nivå.

Sevesoverksamhet i sig är inte alltid helt särpräglad i förhållande till andra riskkällor, utan det är skalan och konsekvenserna av både risker och ett faktiskt olycksförlopp som föranleder mer omfattande försiktighetsmått. Själva begreppen Sevesoverksamhet och Sevesoanläggning som hör till den högre kravnivån upplyser redan i sig om att det handlar om storskalig och industriell kemikaliehantering med erkända risker och konsekvenser.

Regionplanen är inte bindande men förekomsten av större riskobjekt inom regionen kan påverka dimensioneringen av sjukvård och placering av vårdinrättningar, vilka är centrala delar av regionens lagstadgade uppgifter.

Ange i regionplanen lämpliga framtida etableringsområden

Det kan finnas behov av framtida etableringar av Sevesoverksamhet inom regionen. I sådana kända fall kan det kan vara lämpligt, i den mån det går, och i samråd med berörda kommunala myndigheter, ange i regionplanen vilka områden som är lämpliga för framtida etablering eller planerad utbyggnad. Notera att vid planläggning av en ny Sevesoverksamhet är det viktigt att ni som planlägger också tar hänsyn till verksamhetens möjligheter att utvecklas, och den riskbild som kan följa av detta, såsom tillräckliga avstånd mellan Sevesoverksamhet och annan markanvändning.

Att kartlägga risker i samband med planläggning eller beredning av beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, kan du läsa mer om på sidan Kartlägg risker.

Kartlägg risker

Kartlägg risker kopplade till Sevesoverksamhet i översiktsplanering

Översiktsplanen är vägledande i all kommunal planläggning och den kännedom om pågående Sevesoverksamhet som översiktsplanen förmedlar kan i hög grad påverka övrig planläggning, framtida bebyggelseriktningar, andra verksamheter, transportleder och förutsättningar för anläggande av skyddsområden och andra förebyggande åtgärder samt operativ räddningstjänst.

Det är många frågor som ni som planlägger behöver uppmärksamma utifrån översiktsplanen som:

• Behov av förberedelser och förebyggande samverkan med regionen, länsstyrelsen och andra kommuner för räddningsinsatser.
• Kommunens ansvar för att tillgodose och vidmakthålla viktiga samhällsområden som undervisning och omsorg också vid störningar.
• Att etablering av en Sevesoverksamhet inom den högre kravnivån kan bli föremål för mellankommunal samordning, som i sin tur utgör en ingripande- och upphävandegrund för länsstyrelsen i dess tillsyn av kommunala detaljplaner.

För kommuner som har Sevesoverksamhet som hör till den högre kravnivån är översiktsplanen en viktig informationsbärare. Översiktsplanen kan nämligen visa vilka områden som kan påverkas av risk för olyckor och faktiska olycksförlopp.

En olyckas omfattning, förlopp och konsekvenser påverkar omgivningen, men omgivningen påverkar också i hög grad dess förlopp. Detta kan både underlätta och försvåra omständigheterna, beroende på förutsättningar och förhållanden, hur bebyggelsen är utformad och topografin. Det är inte bara geografin som påverkar riskbild och skadeverkningar utan också av andra betingelser som förhärskande vindriktningar, förberedelser för utrymning och socialt omhändertagande av invånare i händelse av evakuering.

Hur omgivningen kan påverka olyckors förlopp kan du läsa mer om på sidan Ta fram åtgärder för att hantera risker i planläggning under rubriken Avstånd kan ha olika beräkningsgrunder.

Ta fram åtgärder för att hantera risker i planläggning

De olika kravnivåerna för Sevesoverksamhet kan du läsa mer om på sidan Sevesodirektivet och Sevesoverksamhet i svensk lag under rubriken Vad Sevesodirektivet är och omfattar.

Sevesodirektivet och Sevesoverksamhet i svensk lag

Att kartlägga risker i samband med planläggning eller beredning av beslut enligt PBL kan du läsa mer om på sidan Kartlägg risker.

Kartlägg risker

Kartlägg risker kopplade till Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning

I en detaljplan ska kommunen beakta riskerna med befintliga och tillkommande Sevesoverksamheter. Det är viktigt att kommunen beskriver de Sevesoverksamheter, och riskerna kring dessa, som kan påverka planområdet.

Att stora kemikalieanläggningar räknas som Sevesoverksamheter är tydligt, men att även exempelvis lager och logistikcenter kan omfattas kan vara lätt att förbise. För att inte omfattas av de regler som gäller för en Sevesoverksamhet, väljer vissa att ha mindre lagerkapacitet. Detta medför i stället att det krävs fler transporter. Det är då viktigt att beakta på att det ofta är vid transporter som olyckor sker.

Mer om Sevesoverksamhet och vad det är kan du läsa om på sidan Vad är Sevesoverksamhet? Under rubriken Sevesoverksamhet är ett vidare begrepp än Sevesoanläggning.

Vad är Sevesoverksamhet?

Att kartlägga risker i samband med planläggning eller beredning av beslut enligt PBL kan du läsa mer om på sidan Kartlägg risker.

Kartlägg risker

Underlag till riskkartläggning kopplad till Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning

Kommunen ansvarar för att tillräckliga beslutsunderlag om riskerna finns tillhanda vid detaljplaneläggning. Ofta har dock Sevesoverksamhetsutövaren själv och tillsynsmyndigheten enligt Sevesolagstiftningen (det vill säga länsstyrelsen) bättre förutsättningar än kommunen att känna till detaljerna kring de risker som verksamheten kan medföra.

Alla Sevesoverksamheter är klassade som farliga verksamheter enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. Kommunen kan därför ställa vissa krav på beredskap och vidtagen riskanalys för Sevesoverksamheter med stöd av LSO.

Inför ett arbete med en detaljplan i närheten av en Sevesoverksamhet kan kommunen behöva föra en dialog med Sevesoverksamhetsutövaren och Sevesotillsynsmyndigheten om förekomsten av befintligt underlagsmaterial och behovet av, och möjligheten att ta fram, nytt beslutsunderlag i riskfrågor.

Ibland kan det också finnas befintligt användbart beslutsunderlag i de handlingar som krävs för Sevesoverksamheter enligt Sevesolagstiftningen och i samband med prövning och fastställande av villkor vid ett miljötillstånd. Exempel på sådana handlingar är:

• Anmälningar enligt 7 § lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Sevesolagen, med uppgifter om verksamheten, beskrivning av verksamhetens omgivning och de faktorer som kan ge upphov till en allvarlig kemikalieolycka eller förvärra följderna av en sådan inklusive omständigheter som kan innebära förhöjd risk för påverkan på omgivningen.
• Handlingsprogram enligt 8 § Sevesolagen med mål och allmänna handlingsprinciper som verksamhetsutövaren har ställt upp för verksamheten.
• Kommunens plan för räddningsinsatser med information om hur räddningsinsatser ska genomföras, hur resurser ska samordnas och hur allmänheten ska informeras.
• Samrådsredogörelse från samråd enligt 13 § Sevesolagen inför vilket verksamhetsutövaren ska ha utrett sådana förhållanden som kan påverka säkerheten vid verksamheten och kartlagt vilka faktorer i omgivningen som kan påverka säkerheten vid verksamheten (närhet till annan Sevesoverksamhet ska särskilt beaktas).
• Säkerhetsrapporter enligt 10 § Sevesolagen som beskriver verksamheten med vad som huvudsakligen hanteras och produceras och dess riskbild med riskkällor för allvarliga kemikalieolyckor samt de omständigheter under vilka en allvarlig kemikalieolycka kan inträffa samt vilka förebyggande och begränsande åtgärder som vidtagits.
• Verksamhetsinterna planer för räddningsinsatser enligt 12 § Sevesolagen med uppgifter om hur den interna beredskapen är organiserad och hur en allvarlig kemikalieolycka ska hanteras.
• Tillstånd enligt miljöbalken med villkor för verksamheten.

Verksamhetsutövarens skyldigheter (på MSB:s webbplats)

När Sevesoverksamheter prövas enligt miljöbalken ingår det att beskriva hur dessa verksamheter påverkar omgivningen med hänsyn till olycksrisker. Denna beskrivning kan vara ett underlag som kan användas i kommunens arbete med riskhantering även om riskbedömning enligt miljöbalken har ett annat syfte än den som görs vid detaljplaneläggning. Det är dock lämpligt att kommunen alltid gör en egen bedömning av dessa antaganden, hur beräkningarna genomförts och hur resultatet kan användas.

Verksamheter som hör till den högre kravnivån ska ta fram en så kallad säkerhetsrapport. I denna konkretiserar verksamhetsutövaren sitt ansvar genom att beskriva verksamheten och dess riskbild samt vilka förebyggande och begränsande åtgärder som vidtagits för att uppnå en säker verksamhet. Den är därför ett bra underlag till kommunens riskkartläggning. Säkerhetsrapporten ska bland annat innehålla uppgifter om:

• Vilka farliga ämnen som förekommer, eller kan förekomma och i vilka volymer.
• En beskrivning av möjliga scenarier för allvarliga kemikalieolyckor och sannolikheten för sådana eller omständigheterna under vilka de kan inträffa
• En bedömning av hur omfattande och svåra följderna av de identifierade allvarliga kemikalieolyckorna kan bli.
• En beskrivning av åtgärder för att hantera risker och insatser för att begränsa följderna av en allvarlig kemikalieolycka.

Förordning (2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Sevesoförordningen (på Sveriges riksdags webbplats)

Verksamheter som hanterar farliga ämnen, men i mängder som hamnar i den lägre kravnivån, ska utarbeta ett skriftligt handlingsprogram som ska skickas till länsstyrelsen. Verksamhetsutövaren ska genomföra handlingsprogrammet genom ett så kallat säkerhetsledningssystem. Handlingsprogrammet ska bland annat innehålla uppgifter om de mål och allmänna handlingsprinciper som verksamhetsutövaren har ställt upp för att kunna hantera farorna för allvarliga kemikalieolyckor vid verksamheten. Även handlingsprogrammet utgör ett värdefullt underlag för kommunen vid planering enligt PBL som berör, eller kan komma att beröra, verksamhetsområdet för Sevesoverksamheten i fråga.

MSB har information om verksamhetsutövarens skyldighet, säkerhetsrapport, handlingsprogram med mera.

Verksamhetsutövarens skyldigheter (på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats)