Riskkartläggning

Steget Riskkartläggning innebär att regionen eller kommunen beskriver hur de vill att de som planlägger eller bereder beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska tänka kring riskkartläggning. I texten nedan finns information som kan vara till stöd när regionen eller kommunen tar fram strategin för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL .

Riskkartläggning är ett av de viktigaste momenten

Riskkartläggning innebär att identifiera vilka typer av riskkällor, riskobjekt och riskområden som finns inom ett visst område, på en viss plats, i en viss byggnad eller verksamhet, och att redovisa vilka typer av risker som dessa kan ge upphov till. Syftet med riskkartläggning är att få en kännedom om vilka risker som finns inom det kartlagda området.

Riskkartläggningen behöver omfatta såväl riskkällor, riskobjekt, riskområden som skyddsvärda intressen.

Det kan också vara bra att ta med frågor som framtida befolkningsutveckling och framtida åldersstrukturer och hur detta kan påverka risker eller skyddsvärda intressen.

Riskkartläggning är ett av de viktigaste momenten inför en riskanalys då de kartlagda riskerna ligger till grund för det fortsatta riskhanteringsarbetet.

Att kartlägga risker kan du läsa mer om under Process för riskhantering vid planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.

Kartlägg risker

Vad som menas med riskkälla, riskobjekt och riskområde

Riskkälla är något som kan ge upphov till olyckor. Det kan vara fasta objekt, ämnen, processer eller en omständighet. Några exempel är transport av farligt gods, vätske- eller gasbehållare, oljecistern, ansamling av brännbart material, havsnivåhöjning, ökad nederbörd eller torka.

Riskobjekt är verksamheter eller anläggningar som riskerar orsaka störning eller olycka. Ett riskobjekt kan innehålla en eller flera riskkällor. Störningen eller olyckan kan ske både av sig själv eller orsakas av andra riskkällor eller yttre påverkan. Ett riskobjekt kan påverka en annan verksamhet med dominoeffekter som följd.

Med riskområde avses ett geografiskt avgränsat område som utgör, eller kan komma att utsättas för, en risk. Det kan vara risk för ras, skred, erosion, översvämning med mera. Det kan även vara risker som härrör från ett visst riskobjekt, som risk kopplad till utsläpp av gas eller vätska, brand eller explosion.

Exempel på riskkällor, riskobjekt och riskområden som du behöver beakta:

• Områden där det finns risk för översvämning.
• Områden där det finns risk för andra naturrisker, som slamströmmar, block- eller bergsinstabilitet, ras, skred och erosion.
• Områden med höga radonhalter.
• Förorenade områden och miljöriskområden.
• Områden där det finns risk, eller andra störningar för omgivningen, till följd av industriell verksamhet som Sevesoverksamhet, lagerverksamhet eller depåverksamhet.
• Hamnar, flygplatser och terminaler som kräver skyddsavstånd mellan verksamheten och annan bebyggelse och som kan orsaka olägenhet i form av buller och andra störningar.
• Vägar, järnvägar och farleder där farligt gods transporteras, eller som kan orsaka störningar eller risk för omgivningen i form av buller och föroreningar, eller där det kan förekomma risk för exempelvis kollisioner, urspårning eller påsegling.
• Områden med risk för dålig luftkvalitet partikelnedfall.
• Skjutfält, skjutbanor och militära övningsområden.
• Avloppsreningsverk, deponier och avfallsanläggningar som kan orsaka sanitära olägenheter, damm- och luktstörningar eller andra störningar för omgivningen.

Tänk på att naturolyckor kan orsaka tekniska olyckor. Till exempel kan översvämning, ras eller skred orsaka skada på en anläggning och leda till omfattande utsläpp.

En del av exemplen ovan kan även innefatta exempel på skyddsvärda intressen,. Dessa återfinns därför även i listan med exempel över skyddsvärda intressen.

Kartlägg skyddsvärda intressen

Kopplat till riskkartläggning kan även en kartläggning av skyddsvärda intressen göras.

För att kunna upprätthålla samhällets funktioner oavsett störning, är vissa verksamheter viktigare än andra, de är samhällsviktiga och har därför särskilt skyddsvärde. Det är därför lämpligt att kartlägga och analysera samhällsviktiga verksamheter, som:

• Bostadsområden och områden med sammanhållen bebyggelse.
• Grundvattenförekomster, ytvatten som används som vattentäkter, vattenskyddsområden och anläggningar för försörjning och distribution av dricksvatten.
• Offentliga verksamheter som skola, vård och omsorg.
• Offentliga verksamheter med viktig beredskapsfunktion som polis och räddningstjänst.
• Transportleder, som flygplatser, järnvägar och järnvägsstationer, hamnar och farleder.
• Livsmedelsbutiker och livsmedelsproduktion.
• Tekniska försörjningssystem som elförsörjning, energiförsörjning, vattenförsörjning, avloppsreningsverk, deponier, avfallsanläggningar, informations- och kommunikationsteknik.
• Hamnar, flygplatser och terminaler som kräver skyddsavstånd mellan verksamheten och annan bebyggelse och som kan orsaka olägenhet i form av buller och andra störningar.
• Värdefulla natur-, kultur- och rekreationsområden, områden med omistliga värden som kulturhistorisk bebyggelse.
• Verksamheter som är känsliga för strids- eller terrorhandlingar.

Sammantaget handlar det om att kartlägga och analysera objekt och områden som kommunen anser har särskilt skyddsvärde.

Databas över riskkällor, riskobjekt, riskområden och skyddsvärda intressen kan underlätta

Att upprätta en databas över riskkällor, riskobjekt och riskområden samt skyddsvärda intressen kan underlätta arbetet med riskhantering. En sådan databas behöver ha en förvaltare som ansvarar för att den kontinuerligt uppdateras. En riskdatabas kan bidra till ett gemensamt förhållningssätt till risker och miljöstörningar samt tydliggöra och förenkla hantering av riskfrågor. En riskdatabas kan exempelvis bestå av kartskikt som i sin tur innehåller riskkällor, riskobjekt, riskområden men även skyddsvärda intressen. Databasen kan sedan användas av de som arbetar med riskhantering som underlag och stöd för vid planläggning, handläggning av lovärenden, miljökonsekvensutredningar, MKB-utredningar, och tillståndsprövningar.

Planering för samhällsstörningar och robusthet

Samhället måste fungera även vid samhällsstörningar som olyckor, kriser eller krig; samhället ska vara robust. Detta innebär dels att planera med hänsyn till samhällets möjligheter att fungera även om exempelvis en olycka eller översvämning skulle inträffa, dels att planera för återhämtning. Det vill säga bland annat reda ut

• vilka verksamheter, som sjukhus och vårdinrättningar, som behöver fungera även i händelse av till exempel en olycka eller översvämning
• vilka alternativ som finns för infrastruktur, vårdinrättningar, boende och räddningstjänst som kan behövas under tiden ordinarie anläggning repareras eller återställs
• vilka tidsaspekterna är, exempelvis hur lång tid
• ett sjukhus klarar att upprätthålla verksamheten
• det tar att evakuera ett visst område eller en verksamhet
• det tar att få vägarna körbara igen
• temporära bostäder behöver vara i bruk.

Mer om hur samhället måste fungera även vid samhällsstörningar som olyckor, kriser eller krig kan du läsa om på sidan Varför ska du arbeta med riskhantering?.

Varför ska du arbeta med riskhantering?

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har information om samhällsviktiga verksamheter.

Totalförsvarets civila intressen i samhällsplaneringen - med fokus på den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen Totalförsvarets intressen i samhällsplaneringen (vägledning på MSB:s webbplats)

Identifiera samhällsviktig verksamhet (på MSB:s webbplats)

Risker kan påverka eller påverkas av andra risker

Risker kan vara både direkta och indirekta. En direkt risk är en risk som uppstår utan påverkan av en annan händelse och en indirekt är en risk som uppstår på grund av att en annan händelse inträffar och en viss risk realiseras.

Figur 1. Förhållanden mellan direkta och indirekta konsekvenser till följd av en översvämning. Översvämningen drabbar direkt vattenverket, vägar och förskolan. Detta får i sin tur följder, det vill säga indirekta konsekvenser. Abonnenter blir utan vatten; det blir svår att ta sig fram på vägarna, föräldrar kan inte lämna barn i förskolan. Illustration: Boverket/Altefur Development

Det är även viktigt att kartlägga om det finns risker som kan påverkas av eller som påverkar andra risker. Det kan vara verksamheter som kan ge upphov till en viss risk, som i sin tur kan påverkas av en annan, så att riskbilden ackumuleras så att påverkan på omgivningen blir större. Exempel är:

• Ett bostadsområde som ligger i närheten av ett område med flera Sevesoverksamheter kan utsättas för risk både från verksamheterna och från transporter med farligt gods till och från dem.
• Ett skyfall som kan öka sannolikheten för ett skred och även leda till att skredet blir mer omfattande.

I planeringsskedet är det viktigt att titta på hur samtliga verksamheters riskbidrag påverkar omgivningen och det tänkta projektet, exempelvis ett bostadsområde, så att inte medborgare utsätts för oacceptabelt hög risk.

Kaskadeffekt, eller dominoeffekt, är en händelsekedja där en primär olycka fortplantas till närliggande system eller verksamheter och därigenom orsakar en eller flera sekundära händelser som förvärrar de totala konsekvenserna av den ursprungliga olyckan.

Kumulativ risk är den sammanlagda risken från flera olika riskkällor, riskobjekt eller riskområden. Kumulativ risk ger upphov till kumulativ effekt som är den sammanlagda effekten från flera olika riskkällor, riskobjekt eller riskområden eller alla. Kumulativ riskpåverkan kan delas in i:

• Om påverkan är flera risker som läggs på varandra. Det kan exempelvis vara en farligt godsolycka som innebär utsläpp av brandfarlig vätska och urspårningsolycka. Många risker adderas till varandra och ger en gemensam beräkningsgrund för den totala bilden av riskpåverkan.
• Om riskerna förstärker varandra. Ur riskhänseende kan det innebära att två olyckor som inträffar till följd av varandra, vilket ger en större konsekvens än om respektive olycka hade inträffat var för sig. Dominoeffekt är ett exempel på detta.

Du kan läsa mer om dominoeffekt i faktarutan längst ner i artikeln.

Dominoeffekter kan du läsa mer om på sidan Kartlägg risker under rubriken Sevesoverksamhet och dominoeffekter.

Kartlägg risker

Begreppet i närheten av kan du läsa mer om på sidan Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning.

Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning

Utvecklad riskhantering med utgångspunkt i samhällsviktiga verksamheter, i arbetet med förordningen (2009:956) om översvämningsrisker (på MSB:s webbplats)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har utrett och definierat begreppen dominoeffekt respektive kumulativ risk.

Studie – Helhetsbild av risk inom industriparker - Del 1 – Dominoeffekter och kumulativ risk (på MSB:s webbplats)

Studie – Helhetsbild av risk inom industriparker - Del 2 – Metodstöd (på MSB:s webbplats)  

Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning om att ta hänsyn till kumulativa effekter inom specifik miljöbedömning.

Kumulativa effekter inom specifik miljöbedömning (på Naturvårdsverkets webbplats)

Omfattning för och detaljeringsgrad på riskkartläggning varierar

Omfattning och detaljeringsgrad för varje riskkartläggning varierar givetvis beroende på vilken process enligt PBL det gäller och i vilket syfte kartläggningen utförs. Kartläggningen kan vara alltifrån översiktlig till fördjupad. Riskkartläggningen behöver också ta hänsyn till en föränderlig riskbild över tid och hur länge det som planeras kommer att användas eller bibehållas i drift, och eventuellt växla ändamål. Det är viktigt att tänka på att de risker som inte kartläggs troligen aldrig kommer upp till diskussion och därför inte blir behandlade.

Riskkartläggning kan göras både på övergripande och detaljerad nivå. På övergripande nivå handlar det om att identifiera vissa typer av riskobjekt som industrier, transportleder för farligt gods, vattendrag eller viss typ av geologi. På detaljerad nivå handlar det om att identifiera vilka typer av risker som ett visst riskobjekt kan ge upphov till. En industri kan till exempel ge upphov till risk för brand, utsläpp eller explosion. Det kan även ingå att identifiera olycksförlopp och att sammanställa olycksstatistik, från verksamheten i fråga,  liknande verksamheter eller historiska händelser inom ett visst riskområde.

Här är det viktigt att notera att ett förändrat klimat kan innebära både direkt och indirekt påverkan på riskbilden. Det kan vara

• ändrade nederbördsmönster som orsakar fler och kraftigare skyfall eller torka
• skyfall som orsakar ras och skred
• höjda havsnivåer som leder till översvämning
• torka som orsakar bränder.