Badkar ut, dusch in

En vanlig anpassning är att ta bort badkaret och ställa i ordning en duschplats. Är villkoren för bostadsanpassningsbidrag uppfyllda ska bidraget räcka till en fullgod anpassning. Det innebär bland annat att den färdiga duschplatsen ska uppfylla plan- och bygglagstiftningens krav. Vid ändringar finns möjlighet att göra anpassningar och avsteg från de krav som gäller vid uppförande av nya byggnader. Hänsyn får tas till bland annat byggnadens förutsättningar.

Två steg i kommunens bedömning

Det är viktigt att skilja mellan kommunens bedömning

1. för att komma fram till om villkoren för bidrag är uppfyllda och
2. vad bidraget i så fall ska omfatta.

Steg 1

Det första steget är att pröva om villkoren för bidrag i lagen om bostadsanpassningsbidrag är uppfyllda. Till exempel villkoret i 5 § att åtgärden ska vara nödvändig med hänsyn till sökandens funktionsnedsättning. Liksom villkoren i 8 § som handlar om bostadens skick där sökanden vill göra en anpassning. 

Villkor kopplade till bostadens skick

8 § lagen om bostadsanpassningsbidrag handlar alltså om skicket på det som sökanden vill anpassa. Om skicket brister på något eller några av de sätt som 8 § anger kan ansökan inte beviljas i den delen. (Om bristen är att avvikelser från tillgänglighetskraven har gjorts tidigare ska sökanden dock beviljas bidrag ändå, om det inte är sökanden som avvikit från kraven.)

Bedömningen av om ett badrum har eftersatt underhåll eller byggnadsteknisk brist

Boverket får många frågor om framför allt eftersatt underhåll och byggnadsteknisk brist i samband med anpassningar i badrum. Vid vilka förhållanden ska ett badrum anses ha ett eftersatt underhåll eller en byggnadsteknisk brist enligt 8 § lagen om bostadsanpassningsbidrag?

Du kan läsa mer om bestämmelsen i 8 § under rubrikerna "Bostadens skick", "Byggnadstekniska brister" och "Eftersatt underhåll" som du hittar i menyn. Där framgår bland annat att hela och fungerande funktioner inte ska medföra att sökanden går miste om bidraget, även om funktionerna är omoderna och avviker från hur moderna bostäder utrustas (proposition 2017/18:80 sid. 72). 

Vid bedömningen av om det föreligger en byggnadsteknisk brist eller eftersatt underhåll ska, enligt Boverkets mening, skicket på de delar som påverkas av en eventuell anpassning sättas i relation till förhållandena före anpassningen. Skicket på de delar som påverkas av en eventuell anpassning ska alltså inte bedömas med hänsyn till de åtgärder som bidrag söks för. Om bidrag söks för att till exempel byta ut ett badkar mot en dusch ska avslag inte göras för att fuktskyddet inte skulle vara tillräckligt efter att duschen installerats. I stället ska bedömas om fuktskyddet är tillräckligt med hänsyn till den befintliga inredningen före anpassningen. 

Motivera beslutet noga vid avslag

Om kommunen anser att det finns sådana brister i badrummet att bidrag inte kan beviljas alls eller bara för vissa av de sökta åtgärderna måste kommunen motivera vad det är som brister. Det räcker inte att i beslutet skriva att ansökan avslås på grund av eftersatt underhåll eller byggnadsteknisk brist. Det ska framgå varför kommunen bedömer att det är fråga om eftersatt underhåll eller byggnadsteknisk brist. Läs mer om motivering av beslut i handbokens handläggningsguide. Se länken "Beslut" under "Relaterad information".

Steg 2

Observera att det finns fler villkor för bidrag än de som nämnts ovan. Om kommunen bedömer att alla villkor är uppfyllda går den vidare till steg 2. Det vill säga att bedöma bidragets storlek. 

Bidraget ska motsvara skälig kostnad för bidragsberättigande åtgärder (16 § lagen om bostadsanpassningsbidrag). Lagen säger inte uttryckligen att anpassningsåtgärden måste uppfylla eventuella krav i plan- och bygglagstiftningen, men bestämmelserna i den lagstiftningen gäller även den som ska utföra en anpassning efter att ha beviljats bostadsanpassningsbidrag. Bidraget ska därför räcka till för att utföra anpassningen enligt plan- och bygglagstiftningen. 

Med plan- och bygglagstiftningen avses här

• plan- och bygglagen (2010:900)
• plan- och byggförordningen (2011:338) och
• Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR.

I plan- och bygglagstiftningen anges vilka krav som gäller när byggnader, till exempel bostadshus, uppförs eller ändras. Bland annat finns bestämmelser om hygien, hälsa och miljö dit fuktsäkerhet hör.

Byta ut badkaret mot en duschplats = ändring

Att byta ut ett badkar mot en duschplats ses som en ändring av byggnaden enligt 1 kapitlet 4 § plan- och bygglagen.

Vid ändring är utgångspunkten att den delen av byggnaden som ändras i det färdiga skicket ska uppfylla de krav som gäller vid uppförande av en ny byggnad, till exempel i fråga om hygien, hälsa och miljö. Det framgår av 8 kapitlet 2 och 5 §§ plan- och bygglagen. 

Observera dock att det vid ändring ges vissa möjligheter att anpassa och göra avsteg från kraven med hänsyn till

• byggnadens förutsättningar
• ändringens omfattning
• bestämmelser om varsamhet
• förbudet mot förvanskning.

Möjligheten att vid ändring anpassa och göra avsteg från kraven  framgår av 8 kapitlet 7 § plan- och bygglagen. Exakt vilka krav som gäller när man ändrar ett badrum, till exempel genom att byta ut badkaret mot en dusch, får bedömas i varje enskilt fall.

De krav som gäller för nya byggnader ska alltså inte tillämpas rakt av på ändringsfallen. Men det kan vara en bra början att först ta reda på vad som gäller när en ny byggnad ska uppföras. Därefter går du vidare och tar ställning till hur kraven får anpassas och avsteg eventuellt göras i fråga om den ändring som är aktuell i ditt ärende om bostadsanpassningsbidrag. 

Närmast redogörs för vad Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR, säger om vattentäta skikt och vattenavvisande ytskikt

• dels vid uppförande av nya byggnader
• dels vid ändringar.

Observera att det finns fler krav att ta hänsyn till. I denna text fokuserar vi på vattentäta skikt och vattenavvisande ytskikt, eftersom vi får många frågor om det.

BBR:s krav på vattentäta skikt när nya byggnader uppförs

För den som uppför en helt ny byggnad, till exempel ett bostadshus, gäller att golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska ha ett vattentätt skikt. Det innebär att det normalt krävs vattentätt skikt på väggar och golv i duschrum. 

Syftet med ett vattentätt skikt är att det ska hindra fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar eller utrymmen som inte tål fukt. Men helt vattentätt kan ett tätskikt inte förväntas vara. Det ska därför monteras på sådana underlag som är tillräckligt fuktbeständiga för att tåla den fukt som kan antas läcka genom tätskiktet utan att materialegenskaperna påverkas. 

BBR:s krav på vattenavvisande ytskikt när nya byggnader uppförs

Det kan finnas delar av duschrummet där det är uppenbart onödigt med vattentätt skikt men som kan utsättas för vattenstänk, kondensvatten och hög luftfuktighet. Det kan gälla både golv, väggar och tak. Där ska det i så fall finnas ett vattenavvisande ytskikt. 

BBR:s krav vid ändring

Särskilda föreskrifter och allmänna råd om hygien, hälsa och miljö vid ändring av byggnader finns i avsnitt 6:9 BBR.

Avsnitt 6:9531 BBR handlar om vattenutsatta invändiga golv och väggar. Där anges bland annat att ändringar av golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska utformas så att fukt inte medför att materialens och produkternas högsta tillåtna fukttillstånd överskrids. Fukt ska inte komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt.

Det finns inga särskilda ändringsregler i BBR som preciserar vilka avsteg från nybyggnadskraven som kan göras vid ändring i fråga om vattenavvisande ytskikt.

Om sökanden kan använda en duschkabin

Ibland kan en duschkabin fungera för sökanden. Att installera en duschkabin är också en ändring av byggnaden enligt plan- och bygglagen. Det finns duschkabiner som har vattentäta väggar och är konstruerade på ett sådant sätt att det vid användning inte kommer något vatten på byggnadens väggar.

Det ska göras en bedömning i varje enskilt ärende

Den här typen av ärenden kan vara komplicerade, och handläggare av bostadsanpassningsbidrag kan behöva involvera kollegor inom kommunen som arbetar med byggfrågor. Dels för att bedöma villkoren i 8 § lagen om bostadsanpassningsbidrag vid steg 1. Dels för att bedöma vilka krav plan- och bygglagstiftningen ställer när kommunen ska fastställa bidragets storlek vid steg 2.

Mer information om plan- och bygglagstiftningen

Under "Relaterad information" finns en länk till Boverkets handbok "PBL kunskapsbanken".