Allmänt om lagar och andra rättskällor

För att komma fram till ett korrekt beslut i ett ärende om bostadsanpassningsbidrag, reparationsbidrag eller återställningsbidrag räcker det ofta inte att bara läsa lagen om bostadsanpassningsbidrag. Du behöver också ta del av övriga rättskällor.

Vad är en rättskälla?

Rättskällor är de olika källor som leder dig fram till vad som är gällande rätt. Till de viktigaste hör lagar och andra författningar, förarbeten och rättspraxis.

Denna digitala handbok är ingen rättskälla. Men den återger de rättskällor som finns för bostadsanpassningsbidraget, reparationsbidraget och återställningsbidraget.

Författningar

Författningar, det vill säga bindande rättsregler, är den viktigaste rättskällan.

Man brukar säga att författningarna bildar en hierarki. Frånsett EU-rätten så finner vi grundlagarna i toppen när det gäller den svenska, inhemska lagstiftningen. Därefter följer lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter.

Grundlagar

Grundlagarna beslutas av två riksdagar med val emellan.

Lagar

Lagarna beslutas av riksdagen.

Förordningar

Förordningar beslutas av regeringen.

Föreskrifter

De författningar som myndigheter skriver och beslutar om kallas föreskrifter. 

Ibland används "föreskrifter" i betydelsen bestämmelser (även om det inte är en myndighet som skrivit föreskriften).

Terminologi äldre författningar

Före 1975 gällde en annan terminologi. Då kunde till exempel en ”förordning” ha beslutats av riksdagen. (Ulf Bernitz med flera, Finna rätt, elfte upplagan, sid. 93.) 

Författningssamling

Alla författningar ska publiceras i en författningssamling.

Författningar som har beslutats av riksdagen och regeringen publiceras i Svensk författningssamling (SFS).

Boverkets författningar publiceras i Boverkets författningssamling (BFS).

Förarbeten

Bestämmelser i författningar är ofta ganska allmänt hållna. Om en författning är oklar eller om man av någon annan anledning vill få reda på syftet med en viss bestämmelse brukar man i första hand söka ledning i förarbetena till författningen.

Med förarbeten menas de utredningar, förslag till författningstexter och motiveringar till dessa som legat till grund för exempelvis riksdagens beslut att anta en viss lag. Dessa förarbeten kan vara till hjälp för tolkningen av en bestämmelse.

Det finns olika typer av förarbeten. Inför en ny lag eller en lagändring brukar det gå till så här.

Utredningsbetänkanden

Om en viss fråga utretts av en särskilt tillsatt kommitté eller om det är fråga om en enmansutredning (särskild utredare) redovisas utredningen i ett betänkande. Betänkanden publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).

Departementspromemorior

Mindre omfattande frågor utreds ofta av en arbetsgrupp inom ett departement. Resultatet av sådana utredningar redovisas i departementspromemorior i en särskild departementsserie.

Remittering av utredningsbetänkanden och departementspromemorior

När betänkandet eller departementspromemorian överlämnats till den departementschef som ansvarar för frågan så remitteras ofta förslaget till myndigheter och andra som berörs av förslaget.

Proposition

När remissvaren kommit in och sammanställts och regeringen vill gå vidare överlämnar regeringen sitt förslag till riksdagen genom en proposition. Denna remitteras därefter till aktuellt riksdagsutskott.

Utskottsbetänkanden

När utskottet tagit ställning i ärendet lämnar det ett betänkande till riksdagen och hemställer att propositionen ska antas eller avslås.

Riksdagsskrivelse

När riksdagen fattat beslut att anta lagen eller lagändringen så underrättas regeringen genom en riksdagsskrivelse.

Riksdagstryck

Propositioner, utskottsbetänkanden och riksdagsskrivelser publiceras i riksdagstryck som ges ut av riksdagens förvaltningskontor.

Rättspraxis

En annan viktig rättskälla är domstolarnas avgöranden. Rättspraxis är inte juridiskt bindande, men normalt så följer underinstanserna de högre instansernas avgöranden av rättsfrågor.

Högsta förvaltningsdomstolen

Störst tyngd har de domar och beslut som fattats av sista instans. För ärenden enligt lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag liksom den tidigare lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag innebär detta domar från Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare benämnd Regeringsrätten).

Regeringen

Lång tid tillbaka gällde förordningen (1987:1050) om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag och förordningen (1985:489) om statsbidrag för att återställa handikappanpassade bostäder m.m. På den tiden överklagade man inte till förvaltningsdomstolarna. Regeringen var sista instans, så därför har beslut från regeringen störst tyngd från den här tiden.

Kammarrätterna

Kammarrätterna är näst sista instans om en person överklagar ett beslut om till exempel bostadsanpassningsbidrag (förvaltningsrätterna är första instans). Kammarrätternas domar har också vägledande betydelse, men inte lika stor som domarna från Högsta förvaltningsdomstolen.

Den juridiska litteraturen

Det förekommer att juridisk litteratur används som rättskälla. När andra rättskällor lämnar ofullständiga besked kan det vara den juridiska litteraturen, doktrinen, som förklarar sammanhangen och fyller luckorna. (Ulf Bernitz med flera, Finna rätt, elfte upplagan, sid. 179.)

Rättskällor i handboken

I handboken beskriver Boverket lagen om bostadsanpassningsbidrag och redovisar uttalanden i förarbeten, framförallt propositionen till lagen om bostadsanpassningsbidrag, samt rättspraxis.  Det finns också några hänvisningar till den juridiska litteraturen.