Startsida / Bostadsanpassningsbidraget – en handbok / Bostadsanpassningsbidrag / Handläggning / Guide för handläggning / Överklagande
Guide för handläggning

Sökanden kan överklaga kommunens beslut till förvaltningsrätten

Granskad: 10 oktober 2024

Sökanden kan överklaga kommunens beslut om bostadsanpassningsbidrag till förvaltningsrätten. Därefter kan både sökanden och kommunen överklaga till kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen, men där krävs prövningstillstånd. 

De allmänna förvaltningsdomstolarna prövar kommunens beslut om bostadsanpassningsbidrag

24 §
   Kommunens beslut enligt denna lag eller enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Sökanden kan överklaga kommunens beslut om bostadsanpassningsbidrag till  förvaltningsrätten. Förvaltningsrättens beslut överklagas hos kammarrätten. Kammarrättens beslut överklagas hos Högsta förvaltningsdomstolen (hette Regeringsrätten fram till den 1 januari 2011).

Hos kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen krävs prövningstillstånd. Förutsättningarna för ett sådant prövningstillstånd framgår av 34 a–36 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291).

34 §
   Mot beslut, som ej innebär att målet avgöres, får talan föras endast i samband med talan mot beslut i själva målet.
Talan får dock föras särskilt när rätten
   1. ogillat invändning om jäv mot ledamot av rätten eller invändning om att hinder föreligger för talans prövning,
   2. avvisat ombud eller biträde,
   3. förordnat rörande saken i avvaktan på målets avgörande,
   4. förelagt någon att medverka på annat sätt än genom inställelse inför rätten och underlåtenhet att iakttaga föreläggandet kan medföra särskild påföljd för honom,
   5. utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iakttaga föreläggande eller ådömt straff för förseelse i förfarandet eller ålagt vittne eller sakkunnig att ersätta kostnad som vållats genom försummelse eller tredska,
   6. förordnat angående undersökning eller omhändertagande av person eller egendom eller om annan liknande åtgärd,
   7. förordnat angående ersättning för någons medverkan i målet,
   8. utlåtit sig i annat fall än som avses i 7 i fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) eller i fråga om offentligt biträde enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde eller
   9. beslutat i fråga om förlängning av tidsfrist enligt 46 kap.
14 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).

Mot beslut, varigenom mål återförvisas till lägre instans, får talan föras endast om beslutet innefattar avgörande av fråga, som inverkar på målets utgång. Lag (2011:1304) .

34 a §
   För de mål där det är särskilt föreskrivet krävs prövningstillstånd för att kammarrätten ska pröva ett överklagande av ett beslut som förvaltningsrätten har meddelat i målet. Detsamma gäller förvaltningsrättens beslut i en fråga som har ett direkt samband med ett sådant mål.
Något sådant tillstånd krävs dock inte när talan förs av Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern.

Prövningstillstånd ska meddelas om
   1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,
   2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,
   3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
   4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Prövningstillstånd får begränsas till att gälla en viss del av ett beslut, om utgången i den delen inte kan påverka andra delar av det överklagade beslutet.

Om prövningstillstånd inte meddelas, står förvaltningsrättens beslut fast. En upplysning om detta ska tas in i kammarrättens beslut. Lag (2013:86) .

35 §
   Ett överklagande av kammarrättens beslut i ett mål som har inletts i kammarrätten genom överklagande, underställning eller ansökan prövas av Högsta förvaltningsdomstolen endast om prövningstillstånd har meddelats.

Om prövningstillstånd inte meddelas, står kammarrättens beslut fast. En upplysning om detta ska tas in i Högsta förvaltningsdomstolens beslut.

Första stycket gäller inte
   1. talan som Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern för i mål om disciplinansvar eller om återkallelse eller begränsning av behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården, tandvården, detaljhandeln med läkemedel eller djurens hälso- och sjukvård, eller
   2. talan som Justitiekanslern för i mål enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) eller inkassolagen
(1974:182). Lag (2013:459) .

36 §
   Prövningstillstånd meddelas,
   1. om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta förvaltningsdomstolen eller
   2. om det finns synnerliga skäl till en sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

Om prövningstillstånd meddelas i ett av två eller flera likartade mål, får prövningstillstånd meddelas även i övriga mål. Lag (2013:86) .

36 a §
   Prövningstillstånd får begränsas till att gälla en viss fråga i målet, vars prövning är av vikt för ledning av rättstillämpningen (prejudikatfråga) eller en viss del av målet.

I avvaktan på att prövning sker i enlighet med ett prövningstillstånd som har begränsats enligt första stycket får Högsta förvaltningsdomstolen förklara frågan om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt helt eller delvis vilande.

I den utsträckning som prövningstillstånd inte meddelas och frågan om prövningstillstånd inte heller förklaras vilande, ska det överklagade beslutet stå fast. En upplysning om detta ska tas in i Högsta förvaltningsdomstolens beslut. Lag (2013:86) .

36 b §
   Om Högsta förvaltningsdomstolen med tillämpning av 36 a § har prövat en prejudikatfråga får domstolen, om ytterligare prövning krävs, helt eller delvis grunda sitt avgörande av målet i övrigt på kammarrättens bedömning eller, med undanröjande av lägre rätts eller myndighets avgörande, besluta om återförvisning av målet för fortsatt behandling. Lag (2013:86) .

Mer information om förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen kan du få på Sveriges Domstolars webbplats. Du finner en länk dit i "Relaterad information".

Vem får överklaga?

42 §
   Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Det framgår av förvaltningslagen att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot.

En kommuns beslut att avslå eller endast delvis bifalla en ansökan om bostadsanpassningsbidrag överklagas av sökanden.  

Referat om dödsbons möjlighet att överklaga

Här följer referat av två kammarrättsdomar där personerna som behövde anpassa bostaden hade avlidit efter att de överklagat kommunernas beslut.

Observera att domarna handlar om situationen där sökanden hade låtit utföra de åtgärder som överklagandet avsåg innan det fanns ett lagakraftvunnet avgörande som gav sökanden rätt till bidrag för åtgärderna. Dödsbona ansågs inte ha partsställning i dessa fall.

Rättsfall om dödsbons partsställning

En man ansökte om bostadsanpassningsbidrag för att installera en trapphiss. Kommunen avslog ansökan i december 2002 med motiveringen att det gick att ordna en fullvärdig bostad på bottenvåningen och att detta skulle bli billigare. Samma månad lät mannen dock installera hissen och överklagade till länsrätten som ansåg att bidrag borde beviljas för hissen i dom i april 2003.

Kommunen överklagade till kammarrätten. Före kammarrättens prövning avled mannen i juni 2003. Kammarrätten upptog dödsboet efter mannen som motpart men beslutade på hösten samma år att inte meddela prövningstillstånd.

Kommunen överklagade kammarrättens beslut till Regeringsrätten som beslutade att meddela kommunen prövningstillstånd för prövning i kammarrätten. Enligt Regeringsrätten uppkom frågan om det tillkom dödsboet något från mannen härlett anspråk på sökt bostadsanpassningsbidrag. Eller om frågan om mannens rätt till bidrag enligt vad länsrätten bestämt hade förfallit i och med hans bortgång. Regeringsrätten menade att denna fråga fick anses ha principiell och praktisk betydelse och påpekade att det inte fanns något vägledande avgörande som gällde just bostadsanpassningsbidrag. Regeringsrätten ansåg därför att kammarrätten borde ha meddelat kommunen prövningstillstånd redan av denna anledning.

När kammarrätten fått målet åter från Regeringsrätten kom den fram till att bostadsanpassningsbidraget är av en sådan karaktär att det kan utges endast för att tillgodose den funktionshindrades personliga behov. Frågan om mannens rätt till bidraget måste därmed anses ha förfallit när han avled. Något från honom härlett anspråk på bidrag tillkom följaktligen inte dödsboet efter honom. Och därför hade dödsboet inte någon ställning av part i målet om bostadsanpassningsbidrag till honom. Eftersom mannen avlidit skulle målet avskrivas från vidare handläggning. Kammarrätten upphävde länsrättens dom och avskrev målet.

Kammarrätten i Göteborg, beslut 2007-05-11, målnummer 7178-06.

Rättsfall om dödsbons partsställning

En man som insjuknade i slutet av år 2006 lät anpassa sitt hus. Kommunen beviljade i mars 2007 bostadsanpassningsbidrag, men inte fullt ut enligt ansökan. Mannen överklagade till länsrätten och yrkade ytterligare bidrag. Innan länsrätten hade hunnit pröva överklagandet avled mannen. Länsrätten avskrev då målet med motiveringen att frågan om mannens rätt till bostadsanpassningsbidrag hade förfallit.

Dödsboet efter mannen överklagade till kammarrätten. Med hänvisning till 1 och 6 §§ lagen om bostadsanpassningsbidrag konstaterade kammarrätten att bidraget kan beviljas efter en behovsbedömning av en persons funktionsnedsättning för åtgärder som är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för personen i fråga. Syftet med bostadsanpassningsbidraget är således att tillgodose den funktionshindrades behov. Frågan om mannens rätt till bidraget fick därmed anses ha förfallit när han avled, menade kammarrätten. Något från honom härlett anspråk tillkom alltså inte dödsboet. Det förelåg inte heller i övrigt någon omständighet som gav dödsboet partsställning i länsrättens mål. Kammarrätten avslog därför dödsboets överklagande.

Kammarrätten i Jönköping, dom 2008-01-24, målnummer 3386-07.

Överklagandet ska vara skriftligt

43 §
   Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet
(överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten).

I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras.

I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.

Kommunernas beslut om bostadsanpassningsbidrag ska överklagas skriftligt.

Överklagandets innehåll 

I överklagandeskrivelsen ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och vilken ändring han eller hon vill ha.

I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns det fler bestämmelser om vad överklagandet ska innehålla.

3 §
   En ansökan, ett överklagande, en anmälan, en underställning och varje annan åtgärd som inleder ett mål ska vara skriftlig.

En ansökan eller ett överklagande från en enskild ska innehålla uppgift om hans eller hennes
   1. personnummer eller organisationsnummer,
   2. postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress där han eller hon kan anträffas för delgivning genom stämningsman,
   3. telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltelefonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om rätten begär det,
   4. e-postadress, och
   5. förhållanden i övrigt av betydelse för delgivning med honom eller henne.

Om den enskildes talan förs av en ställföreträdare, ska motsvarande uppgifter lämnas även om ställföreträdaren. Har den enskilde ett ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.

En ansökan eller ett överklagande från en enskild ska dessutom innehålla uppgifter om enskild motpart, om det finns en sådan, i de hänseenden som anges i andra och tredje styckena. Uppgift om motpartens eller hans eller hennes ställföreträdares arbetsplats, telefonnummer, e-postadress och ombud behöver lämnas endast om uppgiften utan särskild utredning är tillgänglig för den enskilde. Saknar motparten känd adress, ska uppgift lämnas om den utredning som gjorts för att fastställa detta.

Uppgifter som avses i andra-fjärde styckena ska gälla förhållandena när uppgifterna lämnas till rätten. Ändras något av dessa förhållanden eller är en uppgift ofullständig eller felaktig, ska det utan dröjsmål anmälas till rätten. Lag (2013:86) .

4 §
   I en ansökan eller ett överklagande eller en därmed jämförlig handling skall anges vad som yrkas samt de omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet. I överklagandet anges dessutom det beslut som överklagas. Om prövningstillstånd krävs, skall även anges de omständigheter som åberopas till stöd för att ett sådant tillstånd skall meddelas.

Sökande eller klagande bör vidare uppge bevis som han vill åberopa och vad han vill styrka med varje särskilt bevis. Lag (1994:436) .

Överklagandet ska till kommunen

Skrivelsen med överklagandet ska vara ställt till förvaltningsrätten men ges in till kommunen. 

Ta ställning till om skrivelsen med begäran om ändring är ett överklagande

Om det i anslutning till den tid som sökanden har på sig att överklaga (klagotiden) kommer in en skriftlig begäran om att ett beslut ska ändras, så bör skrivelsen i regel uppfattas som ett överklagande och inte som en begäran om att kommunen själv ska ändra beslutet. 

Överklagande och begäran om ändring ska diarieföras

Oavsett om sökanden inkommer med ett överklagande eller en begäran om att kommunen ska ändra sitt beslut ska handlingen registreras, det vill säga diarieföras. Det framgår av bestämmelser i 5 kapitlet offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Kommunen prövar om överklagandet har kommit in i tid

Det är kommunen som prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. 

45 §
   Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning
(avvisning).

Ett överklagande ska dock inte avvisas om
   1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller
   2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden.

Tidsfrist för att överklaga

För sökanden

Överklagandet av kommunens beslut ska ha kommit in till kommunen inom tre veckor räknat från den dag då klaganden fick del av beslutet.

44 §
   Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

För kommunen

Observera att om en kommun vill överklaga förvaltningsrättens eller kammarrättens avgörande räknas i stället treveckorsfristen från den dag då beslutet meddelades (6 a §  fjärde stycket förvaltningsprocesslagen [1971:291]).

När ska överklagandet anses ha kommit in till kommunen?

I 22 § förvaltningslagen finns bestämmelser om när en handling ska anses ha kommit in till en myndighet. 

22 §
   En handling har kommit in till en myndighet den dag som handlingen når myndigheten eller en behörig befattningshavare.

Om en handling genom en postförsändelse eller en avi om en betald postförsändelse som innehåller handlingen har nått en myndighet eller behörig befattningshavare en viss dag, ska handlingen dock anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag, om det inte framstår som osannolikt att handlingen eller avin redan den föregående arbetsdagen skilts av för myndigheten på ett postkontor.

En handling som finns i en myndighets postlåda när myndigheten tömmer den första gången en viss dag ska anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag.

Om överklagandet kommit in i tid

Om kommunen finner att överklagandet har kommit in i rätt tid behövs det inte något formellt beslut om detta. Men det är ändå lämpligt att någon på kommunen antecknar att detta har prövats och bestyrker det med sin namnteckning.

Om överklagandet har kommit in för sent

Har överklagandet kommit in för sent ska kommunen normalt besluta att det inte får tas upp till prövning.

Kommunen ska då fatta ett beslut om att avvisa överklagandet. Observera att det finns några undantag då avvisning inte ska ske, trots att överklagandet kommit in för sent (se under nästa rubrik strax nedan).

Om kommunen fattar ett avvisningsbeslut ska den inte skicka några handlingar till förvaltningsrätten. Det framgår av 46 § förvaltningslagen (2017:900). 

46 §
   Om överklagandet inte avvisas ska beslutsmyndigheten skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen.

Om en myndighet ändrar ett beslut som har överklagats, ska den överlämna även det nya beslutet till överinstansen. Överklagandet ska anses omfatta det nya beslutet.

Undantag då för sent inkomna överklaganden inte ska avvisas

Det finns några undantag då kommunen inte ska avvisa överklagandet trots att det har kommit in för sent.

Undantagen framgår av 45 § förvaltningslagen: 

  • Förseningen beror på att kommunens underrättelse om hur man överklagar är felaktig.
  • Förseningen beror på att kommunen inte har lämnat någon underrättelse alls om hur man överklagar.
  • Klaganden av misstag har skickat överklagandet till förvaltningsrätten i tid. I så fall ska förvaltningsrätten vidarebefordra överklagandet till kommunen och ange vilken dag överklagandet inkom till förvaltningsrätten. Därefter ska kommunen göra den formella prövningen av om överklagandet kom in i tid till förvaltningsrätten. 

45 §
   Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning
(avvisning).

Ett överklagande ska dock inte avvisas om
   1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller
   2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden.

Ta ställning till om beslutet ska ändras

Om ett beslut om bostadsanpassningsbidrag har överklagats kan kommunen själv bara ändra det om kraven i 39 § förvaltningslagen är uppfyllda.

Det innebär att kommunen bara kan ändra beslutet

  • om den inte har hunnit lämna över överklagandet till förvaltningsrätten och
  • förutsättningarna i 38 § förvaltningslagen är uppfyllda.

39 §
   Ett beslut som har överklagats får ändras av den myndighet som har meddelat det som första instans enbart i sådana fall som avses i 38 § och bara om överklagandet och övriga handlingar i ärendet ännu inte har överlämnats till den högre instans som ska pröva överklagandet.

Till vilken myndighet överklagas beslut?

Kommunen får inte ändra sitt beslut om den hunnit överlämna överklagandet

Om kommunen har hunnit överlämna överklagandet till förvaltningsrätten så har den ingen möjlighet  att göra någon ändring. I propositionen till förvaltningslagen framförs att under den tid förfarandet i den högre instansen pågår så får den varken ändra beslutet eller fatta ett nytt beslut i samma sak (proposition 2016/17:180 sid. 331). 

Observera att kommunen bara är förhindrad att ändra  sitt beslut eller fatta ett nytt beslut i fråga om sådant som kan anses vara "samma sak" som ska bedömas hos förvaltningsrätten. Sådant som överklagandet inte handlar om kan kommunen alltså pröva. 

Kommunen måste ändra sitt beslut i vissa fall

Om kommunen ännu inte har överlämnat överklagandet till förvaltningsrätten gäller enligt 39 § att det överklagade beslutet får ändras om villkoren i 38 § förvaltningslagen är uppfyllda. Om dessa villkor är uppfyllda har kommunen till och med en skyldighet att ändra beslutet.

38 §
   En myndighet ska ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om
   1. den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och
   2. beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.

Av 38 § förvaltningslagen framgår att kommunen i vissa fall är skyldig att ändra sitt beslut om bostadsanpassningsbidrag oavsett om beslutet har överklagats eller inte.

Det gäller närmare bestämt om följande tre omständigheter råder:

  • kommunen finner att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning
  • beslutet kan ändras snabbt och enkelt, och
  • beslutet kan ändras utan att det blir till nackdel för sökanden.

Det framgår av propositionen till förvaltningslagen att den bakomliggande orsaken till att beslutet har blivit uppenbart felaktigt saknar betydelse för tillämpningen av bestämmelsen (proposition 2016/17:180 sid. 330).

Uppenbart felaktigt

Med uttrycket "uppenbart felaktigt" markeras att det ska vara fråga om ett fel som är enkelt för myndigheten att konstatera. Det innebär till exempel att kravet sällan torde vara uppfyllt om det krävs omfattande kompletterande utredningsåtgärder för att klarlägga om sakförhållandena som beslutet grundar sig på är felaktiga. (Proposition 2016/17:180 sid. 330.)

Väsentligt hänseende

Kravet att felaktigheten ska avse ett "väsentligt hänseende" innebär bland annat att ändring av felaktigheter som rör förhållanden som i praktiken saknar betydelse för utgången i ärendet eller som av andra skäl kan bedömas som mindre väsentliga i många fall kan underlåtas även om de är enkla att konstatera (proposition 2016/17:180 sid. 330).

Inte till nackdel

Observera att skyldigheten att ändra ett beslut enligt 38 § förvaltningslagen förutsätter att ändringen inte är till nackdel för sökanden.

Överlämna överklagandet till förvaltningsrätten

46 §
   Om överklagandet inte avvisas ska beslutsmyndigheten skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen.

Om en myndighet ändrar ett beslut som har överklagats, ska den överlämna även det nya beslutet till överinstansen. Överklagandet ska anses omfatta det nya beslutet.

Om överklagandet inte avvisas på grund av att det har inkommit för sent ska kommunen skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till förvaltningsrätten. Om kommunen ändrat det överklagade beslutet ska den överlämna även det nya beslutet till förvaltningsrätten. Överklagandet ska anses omfatta det nya beslutet.

Ett överklagande som inte avvisas ska alltid vidare till förvaltningsrätten

Överklagandet och övriga handlingar, inklusive kommunens eventuella nya beslut, ska överlämnas till förvaltningsrätten även om kommunen ändrar sitt ursprungliga beslut helt och hållet enligt klagandens begäran (proposition 2016/17:180 sid. 336).

Överlämna skyndsamt

Enligt 46 § förvaltningslagen ska överklagandet överlämnas skyndsamt.

"Skyndsamt" innebär att kommunen ska överlämna handlingarna till förvaltningsrätten så snart det kan ske sedan prövningen av om överklagandet inkommit i tid har gjorts. Genom bestämmelsen markeras även att kommunen inte i onödan ska dröja med att ta ställning i rättidsfrågan. (Proposition 2016/17:180 sid. 336.)

Ta ställning till om kommunen ska bifoga ett yttrande till förvaltningsrätten

När handlingarna överlämnas till förvaltningsrätten kan det ibland vara lämpligt att kommunen självmant bifogar ett eget yttrande över överklagandet. Till exempel för att förtydliga beslutsmotiveringen eller för att kommentera en ny omständighet som klaganden åberopar. Kommunens bedömning att det är lämpligt att bifoga ett eget yttrande över överklagandet får dock inte komma i konflikt med kravet på att överklagandet ska överlämnas skyndsamt. Tiden bör inte sträckas ut med mer än någon dag för att kommunen önskar yttra sig. (Johan Lundmark och Mathias Säfsten, Förvaltningslagen, En kommentar, 2022, version 1 A, JUNO, kommentar till 46 § förvaltningslagen.)

På begäran av förvaltningsrätten är kommunen skyldig att yttra sig (Johan Lundmark och Mathias Säfsten, anfört arbete).

Boverket (2024). Överklagande. https://www.boverket.se/sv/babhandboken/bostadsanpassningsbidrag/handlaggning/guide-for-handlaggning/overklagande/ Hämtad 2024-12-21