Stöd när vissa lokalhyresgäster fått rabatt på hyran

Behöver rabatten omfatta samtliga månadshyror under perioden den 1 april - 30 juni 2020 eller kan stöd utgå för en rabatt som lämnas del av perioden?

Rabatten behöver inte omfatta samtliga månadshyror under perioden den 1 april - 30 juni 2020. Stöd kan även utgå för rabatt som lämnas för till exempel en eller två månader inom den aktuella perioden.

Vad gäller om en hyresvärd tecknat ett avtal före den 1 mars 2020 men där tillträdet är satt till exempelvis den 1 maj 2020?

Om tillträdet är satt till den 1 maj 2020 kan stöd utgå för perioden den 1 maj - 30 juni 2020. Förutsättningen för stöd är att hyresgästen får rabatt på hyran som understiger det fasta belopp som skulle ha betalats under den aktuella perioden (i det här fallet den 1 maj - 30 juni 2020) och att villkoren i övrigt är oförändrade.

Kan stöd ges om ett hyresavtal upphör att gälla före den 30 juni 2020?

Stöd kan ges även om hyresavtalet upphör att gälla före den 30 juni 2020. Det är inget krav att hyresgästen ska ha hyrt lokalen under hela perioden. Stöd kan dock endast utgå för den del av perioden den 1 april - 30 juni 2020 som hyresgästen har hyrt lokalen.

Vad gäller om en hyresgäst är registrerad för verksamhet i någon av de uppräknade branscherna men i praktiken inte är verksam inom branschen?

Om en hyresgäst enbart är registrerad, utan att vara verksam, i någon av de aktuella branscherna får stöd inte lämnas. Det är alltså inte registreringen som är avgörande utan att hyresgästen faktiskt varit verksam i någon av de aktuella branscherna under perioden den 1 april - 30 juni 2020.

Vad gäller om en hyresgäst har registrerat sig även under andra SNI-koder än de som anges i förordningen. Begränsas stödet i förhållande till antalet koder?

Det utgör inget hinder att en hyresgäst är registrerad även under andra SNI-koder än de som anges i förordningen. Stödet beviljas inte i förhållande till antalet registrerade koder. Det som avgör är att hyresgästen varit verksam i en eller flera av de i 5 § uppräknade branscherna.

Vid vilket datum måste hyresgästen senast ha registrerat sig i någon av de branscher som omfattas av stödet?

För att stödet ska utgå måste hyresgästen under perioden den 1 april – 30 juni 2020 ha varit verksam inom någon av de branscher som omfattas av stödet. Det finns inget krav på att hyresgästen ska ha varit registrerad ett visst datum.

Omfattas samtliga uppräknade branscher på SNI-listan av stödet?

Stödet omfattar samtliga branscher som följer av de uppräknade koderna i Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI).

Är listan över vilka branscher som omfattas av stödet uttömmande eller kan andra utsatta branscher omfattas av stödet?

Det är endast de branscher som följer av 5 § i förordningen som omfattas av stödet.

Min hyresgäst är verksam i en av de branscher som uppräknas i förordningen, men har inte registrerat den SNI-koden. Kan jag söka stöd ändå?

Du kan söka stöd även om din hyresgäst inte är registrerad på ”rätt” SNI-kod. Det som avgör är att hyresgästen rent faktiskt är verksam i någon av de branscher som uppräknas i 5 §. Hyresgästen intygar i samband med ansökan att denne är verksam i en viss bransch. Länsstyrelsen kan därefter, med stöd 14 §, begära att hyresgästens verksamhet styrks eller intygas på annat sätt.

Vad gäller om man ändrar sin SNI-registrering under perioden den 1 april – 30 juni 2020?

Det som avgör är vilken verksamhet som rent faktiskt bedrivits av hyresgästen. Vid nyregistreringar av SNI-koder under den aktuella perioden kan länsstyrelsen begära in ytterligare uppgifter och/eller handlingar som styrker vilken verksamhet hyresgästen bedrivit. Uppsåtliga försök till bedrägeri kommer att polisanmälas.

Hyresvärden och hyresgästen kan när som helst komma överens om att ändra hyresvillkoren. Villkoret ”i övrigt oförändrade villkor” bör tolkas som att ett ändrat villkor inte får innebära en skärpning av hyresgästens skyldigheter. Ändrade villkor i syfte att underlätta för hyresgästen bör däremot tillåtas. Att hyresgästen till exempel medges anstånd med betalning, tillåts betala månadshyra i stället för kvartalshyra, får lättnader vad gäller öppettider, eller får sänkt omsättningshyra bör inte medföra att hyresvärdens rätt att söka bidrag går förlorad.

Stödet kan omfatta även kontorslokaler eller lagerlokaler om hyresgästen är verksam inom någon av de uppräknade branscherna och har hyrt lokalen under perioden den 1 april - 30 juni 2020.

För att stöd ska utgå krävs att en överenskommelse har träffats mellan en hyresvärd och hyresgäst om en rabatt på hyran under perioden den 1 april - 30 juni 2020. Av överenskommelsen ska det framgå att hyran understiger det fasta belopp som skulle ha betalats ut under samma period. Villkoren i övrigt ska vara oförändrade. Överenskommelsen om rabatt på hyran ska ha tecknats senast den 30 juni 2020. Branschorganisationen Fastighetsägarna Sverige har i samarbete med Sveriges Allmännytta utformat en avtalsmall som exempel på hur en sådan överenskommelse kan se ut. Du hittar länken till avtalsmallen under "Relaterad information".

Det spelar ingen roll om hyresvärden är en kommun, ett företag, en förening eller en privatperson. Den enda begränsningen vad gäller hyresvärdar är att stöd inte får lämnas till Statens fastighetsverk med avseende på en hyresgäst som omfattas av ett avtal om kostnadshyra.

Enligt bestämmelserna i förordningen finns det inget hinder mot att stöd kan beviljas vid andrahandsuthyrning av lokal. Den juridiska prövningen ska då avse hyresförhållandet mellan förstahandshyresgästen och andrahandshyresgästen och avse andrahandshyresgästens förhållanden (bransch, livskraft etc.). Stödet beviljas förstahandshyresgästen, som då alltså innehar rollen ”hyresvärd”.

Kan bidrag även lämnas vid t.ex. ”hyrstolsverksamhet”?

Det finns inget hinder mot att bevilja stöd, även om det är fråga om ett avtal om andrahandsuthyrning gällande del av lokal. Detta förekommer bland annat när frisör hyr en frisörstol eller en massör hyr ett rum och en bänk hos ett företag. Det är då fråga om att hyresvärden upplåter en nyttjanderätt på lokalen.

Det måste dock vara fråga om ett juridiskt giltigt hyresavtal mellan t.ex. en frisersalong (hyresvärden) och en egen företagare (hyresgästen). Det får alltså inte vara frågan om ett hyresavtal som har ingåtts för att exempelvis undgå skattemässiga, arbetsrättsliga eller andra förpliktelser samt inte heller tillkommit i annat otillbörligt syfte. En frisör som är hyresgäst, ska bland annat ha rätt att agera som just en självständig företagare; såsom att själv bestämma prissättning och arbetstider samt ha ”egen” kassa och bokföring. Gränsdragningen mot att egentligen vara arbetstagare på salongen ska vara tydlig (jfr Arbetsdomstolens dom AD 1982 nr 134).

Hyran kan sänkas retroaktivt. Hyresvärden gör då en återbetalning till hyresgästen motsvarande hyressänkningen eller krediterar kommande hyresinbetalning. Överenskommelsen mellan hyresvärden och hyresgästen måste dock ha kommit till stånd absolut senast den 30 juni 2020.

Förordningen innehåller ingen begränsning i det här avseendet. Att någon är ställföreträdare för både hyresvärd och hyresgäst (företag) inom samma koncern utgör inget hinder mot att bevilja stöd. Förutsättningen är att det slutits ett giltigt avtal om hyra av lokal, samt att övriga villkor i förordningen är uppfyllda.

Det torde inte heller vara något hinder för att hyra ut inom en och samma familj under förutsättning att det föreligger ett giltigt hyresavtal.

Kostnadshyra är en hyra baserad på den faktiska kostnaden plus en rimlig avkastning. Hyran kan åsättas en s.k. ändamålsbyggnad. Hyresgästen har en särskilt stark anknytning till byggnaden eller att byggnaden har byggts för eller anpassats för verksamheten så att den inte utan särskilt omfattande ombyggnad kan användas till någon annan verksamhet. Exempel på sådana byggnader är Operan i Stockholm, vissa kulturinstitutioners byggnader och vissa universitetsbyggnader. Det finns både statliga och privata hyresvärdar som tillämpar kostnadshyra, men det är bara Statens Fastighetsverks hyresavtal med kostnadshyra som inte kan få stöd.

Andra hyresavtal som tecknats med Statens Fastighetsverk omfattas dock av möjligheten att få stöd.

Det finns inget hinder mot att överenskommelsens giltighet villkoras med att stöd erhålles.

Det är tidpunkten för länsstyrelsens beslut (om att bevilja stöd) som avgör vilken växelkurs som ska tillämpas.

En hyresgäst får anses ha varit i ekonomiska svårigheter när följande situationer föreligger.

• Om hyresgästen är föremål för skuldsanering. Detta redan när Kronofogdemyndigheten har beslutat att inleda en skuldsanering. De ekonomiska svårigheterna ska dock anses ha upphört om Kronofogdemyndigheten senare avslår ansökan om skuldsanering. Annars får hyresgästen anses vara i ekonomiska svårigheter så länge skuldsaneringsförfarandet pågår; alltså så länge en betalningsplan löper. Förfarandet får sedan anses vara avslutat när betalningsplanen upphört eller beslut fattas om att skuldsaneringen ska upphävas.
• Om hyresgästen är ett aktiebolag och aktiekapitalet är förbrukat till hälften. Det finns särskilda regler för om det föreligger skillnad mellan registrerat och tecknat aktiekapital. Vidare finns undantag för aktiebolag som tillhör kategorierna mikroföretag, små företag och medelstora företag (se vidare Skatteverkets "Vägledning 2020").
• Om hyresgästen är ett handelsbolag eller kommanditbolag samt det egna kapitalet är förbrukat till hälften. Det finns undantag för handelsbolag och kommanditbolag som tillhör kategorierna mikroföretag, små företag och medelstora företag (se vidare Skatteverkets "Vägledning 2020").
• Om hyresgästen är föremål för företagsrekonstruktion. Detta redan om det finns ett beslut om offentligt ackord. Kvarstår tills domstol beslutar att företagsrekonstruktionen ska upphöra, även om företaget då ännu inte har betalat ackordslikviden. Om betalningsproblemen kvarstår, kan det finnas förutsättningar att då ansöka om att företaget ska försättas i konkurs, varför hyresgästen i så fall fortfarande ska anses vara i ekonomiska svårigheter.
• Om hyresgästen fått undsättningsstöd. Detta är ett riktat stöd som lämnas i akuta situationer under en övergångsperiod. Syftet är att hålla ett ekonomiskt företag flytande under den korta tid som krävs för att utarbeta en omstruktureringsplan eller likvidationsplan. De ekonomiska svårigheterna kvarstår i så fall tills hyresgästen har betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin.
• Om hyresgästen fått omstruktureringsstöd. Detta är ett mer permanent stöd, vars syfte är att återställa stödmottagarens långsiktiga lönsamhet utifrån en realistisk, enhetlig och långtgående omstruktureringsplan. De ekonomiska svårigheterna kvarstår i så fall så länge företaget omfattas av en pågående omstruktureringsplan.
• Om hyresgästen är ett ”stort företag” som har en viss skuldsättningsgrad och räntetäckningsgrad. Med stora företag menas företag som har minst 250 anställda eller har en omsättning om minst 50 miljoner euro och en balansomslutning om minst 43 miljoner euro. Det är här fråga om att vissa komplexa förhållanden ska föreligga (se vidare Skatteverkets ”Vägledning 2020”).
• Om hyresgästen är på obestånd enligt presumtionsreglerna i konkurslagen. Med obestånd avses att hyresgästen inte kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Om obestånd föreligger ska företaget normalt försättas i konkurs.
• Om hyresgästen är försatt i konkurs. Det ska då finnas ett konkursbeslut från domstolen. Konkursen kvarstår även om beslutet har överklagats. Först om beslutet upphävs av högre instans, upphör konkursbeslutet.

Skatteverket har på sin webbplats publicerat en vägledning som innehåller mer information om hur begreppet ”ekonomiska svårigheter” bör tolkas ur ett svenskt perspektiv och vilka omständigheter som bör beaktas i sammanhanget.

Statligt stöd får inte ges till företag i ekonomiska svårigheter (på Skatteverkets webbplats)

Hyresvärden ska i samband med ansökan bifoga ett intyg undertecknat av hyresgästen där denne på heder och samvete försäkrar att företaget ifråga inte var i ekonomiska svårigheter den 31 december 2019. Länsstyrelsen kan därefter med stöd av 14 § komma att begära in kompletterande handlingar för att säkerställa att ekonomiska svårigheter inte förelåg vid den aktuella tidpunkten.

Sådana handlingar kan till exempel vara:

• Intyg från Kronofogdemyndigheten att hyresgästen inte var föremål för skuldsanering.
• Intyg från domstol att hyresgästen inte var föremål för rekonstruktion eller försatt i konkurs.

Omfattas arrende av stödet?

Stödet omfattar endast hyresförhållanden enligt 12 kap. jordabalken (hyreslagen). Stödet ­­– som kan ges vid överenskommelse om rabatt på hyra av lokal – omfattar därför inte arrende som är en upplåtelse av nyttjanderätt till jord mot betalning. Hyresvärden kan däremot själv vara arrendator och ingå hyresavtal med en hyresgäst, vilket skulle kunna ge rätt till stöd.

Kan stöd beviljas då en bostadsrättsförening äger en lokal, som hyrs ut till en hyresgäst i någon av de utsatta branscherna?

Bostadsrättsföreningar skulle kunna omfattas av stödet under förutsättning att lokalen hyrs ut till en lokalhyresgäst som är verksam i någon av de branscher som omfattas av stöd under perioden den 1 april–30 juni 2020 och att övriga villkor för stödet är uppfyllda. För att stöd ska kunna utgå krävs alltså att det är fråga om ett hyresförhållande mellan bostadsrättsföreningen och lokalhyresgästen.

Kan stöd beviljas för rabatt på sådan månadsavgift som betalas av den som innehar en bostadsrättslokal?

En förutsättning för stöd är att en överenskommelse om rabatt på hyra av lokal har träffats mellan en hyresvärd och en hyresgäst. Den som äger en andel i en bostadsförening omfattas inte av något hyresavtal. Stöd beviljas därför inte för en rabatt på månadsavgift som betalas av den som äger en bostadsrättslokal.

Kommer maxbeloppet 800 000 euro att beräknas på enskilda juridiska personer eller utifrån koncernförhållanden?

Det är det så kallade ”företagsbegreppet” inom EUs statsstödsregler som styr. Maxbeloppet kommer att beräknas utifrån det totala lokalhyresstöd som lämnas till en koncern enligt denna förordning.  Följande definition finns i EU-kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2016/C 262/01):

”Flera separata juridiska personer kan anses utgöra en ekonomisk enhet vid tillämpningen av reglerna för statligt stöd. Den ekonomiska enheten betraktas då som det berörda företaget. I detta sammanhang anser domstolen att förekomsten av en kontrollerande andel och andra funktionella, ekonomiska eller organiska kopplingar är relevanta.”

Hur definieras en koncern?

Tillämpligt regelverk finns i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse (de minimis).  I artikel 2, andra punkten finns följande definition av vad som bör räknas som ”ett enda företag”.  

”Ett enda företag omfattar vid tillämpningen av denna förordning alla enheter som har minst ett av följande förhållanden till varandra:

a) Ett företag innehar majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas röster i annat företag.

b) Ett företag har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan.

c) Ett företag har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag enligt ett avtal som är slutet med detta eller enligt en bestämmelse i det företagets stadgar.

d) Ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag förfogar till följd av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i företaget ensamt över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget. Företag som har någon av de förbindelser som nämns i leden a–d i första stycket via ett eller flera andra företag ska också anses vara ett enda företag.”

Om man använder sig av den svenska civilrättsliga definitionen så bygger den på att man har ett svenskt moderbolag i toppen. Vad innebär det för verksamheter som bedrivs i Sverige med svenska aktiebolag, men som kanske högst upp i koncernstrukturen har ett utländskt bolag i toppen? Kan de söka stödet som alla andra, och/eller behöver de beakta andra kumuleringsregler?

Utifrån ovan definition kan ett moderbolag befinna sig utanför Sveriges gränser. Högsta tillåtna stödbelopp enligt kommissionens beslut ska ändå beräknas utifrån det totala stöd som beviljats samtliga bolag inom samma koncern.

Hur vet jag om den koncern min hyresgäst tillhör närmar sig maxbeloppet 800 000 euro i stöd?

Boverket arbetar på en systemlösning inom vilket maxbeloppet 800 000 euro ska kunna sammanräknas för respektive koncern. I dagsläget finns dock ingen sådan lösning. Hyresvärden får tillsammans med hyresgästen (och dennes koncern) försöka bedöma risken för att maxbeloppet kommer att överskridas och att hyresvärden av den anledningen blir utan stöd.

Vad händer om det visar sig att min hyresgäst fått stöd av andra så att gränsen 800 000 euro överskrids?

Har din hyresgästs koncern tillsammans redan uppnått gränsen 800 000 euro kommer ytterligare stöd inte att beviljas.

Det sammanlagda stödet avseende en hyresgäst får inte överstiga ett belopp som motsvarar 800 000 euro. Fördelas pengarna proportionellt i förhållande till antalet hyresvärdar?

Handläggning och utbetalning av beviljade ärenden kommer att ske löpande med utgångspunkt för principen om ”först till kvarn” från den 1 juli 2020. Någon proportionell fördelning av medlen i förhållande till antalet hyresvärdar kommer således inte att göras.

Om de minimis-stöd har lämnats för samma stödberättigade kostnader måste hyresgästen uppge detta i samband med ansökan. De olika stöden räknas då samman för att säkerställa att sådan kumulering inte överstiger den högsta relevanta stödnivån eller högsta tillåtna stödbelopp enligt kommissionens beslut. Uppgifter om de minimis-stöd för andra stödberättigade kostnader än hyra behöver inte lämnas i samband med ansökan.

Om parterna vid momspliktig uthyrning har avtalat om hyran exklusive mervärdesskatt utgår inget stöd för mervärdesskatt. Utgångspunkten är att hyresgästen ska betala mervärdesskatten på stödet. Om parterna däremot vid momspliktig uthyrning har avtalat om hyran inklusive mervärdesskatt inkluderar stödet även mervärdesskatt. En utförligare beskrivning finns i Skatteverkets rättsliga vägledning.

Exempel beräkning av beskattningsunderlaget (på Skatteverkets webbplats)

Kontakta Skatteverket för närmare information om vad som gäller i er speciella situation.

Du kan söka stöd även om din hyresgäst är registrerad som enskild firma. Hyresgästens företagsform spelar ingen roll så länge han eller hon är verksam i någon av de branscher som uppräknas i förordningen.

Boverket och länsstyrelsen ser synnerligen allvarligt på försök att utnyttja den pågående krisen. Får vi kännedom om att någon uppsåtligen försöker lura till sig skattemedel, som staten nu har avsatt för att hjälpa företag i allvarliga ekonomiska svårigheter, så kommer vi att vidta rättsliga åtgärder och polisanmäla misstänkta brott. Vi samarbetar även med andra myndigheter för att bekämpa bedrägerier. Detta gäller medvetna försök till brott. Omedvetna felaktigheter kommer naturligtvis gå att rätta till i efterhand.

Stödet söks via Boverkets e-tjänst. Vid behov kan ett ansökningsformulär i Pdf-format rekvireras av länsstyrelsen. Ansökan handläggs av ansvarig länsstyrelse.

Det föreligger ingen skyldighet för den enskilde hyresvärden att erbjuda hyresrabatt. Staten svarar gentemot hyresvärden för en del av hyresrabatten, om denna erbjuds i enlighet med förordningens villkor. Resterande del får dock hyresvärden själv stå för.

Du som signerar ansökan ska vara firmatecknare eller ha rätt att teckna avtal för den organisation du ansöker om stöd för. I vissa fall kan man sända vidare en behörighet genom delegationsordning eller fullmakt. Vem som har rätt att teckna avtal kan skilja sig mellan olika organisationer, kontrollera därför vad som gäller i din organisation innan du signerar ansökan.

För att leva upp till kravet att teckna i förening behövs en fullmakt som ger den som ansöker via BankID rätt att teckna ansökan om lokalhyresstödet.

Handlingar som kommit in till länsstyrelsen är allmänna handlingar. Utgångspunkten vad gäller allmänna handlingar och uppgifter i dessa handlingar är offentlighet, dvs. presumtion om offentlighet, och att länsstyrelsen således kan dela med sig av handlingar och uppgifter ur handlingar till enskilda och andra myndigheter. Rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas dock av sekretessbestämmelser i lag. Innan en handling lämnas ut måste alltså en sekretessprövning göras av länsstyrelsen gällande uppgifterna i handlingen. Rätten att ta del av handlingar som har lämnats in till länsstyrelsen i samband med ansökan om stöd enligt förordningen kan således komma att begränsas om handlingen innehåller uppgifter som omfattas av bestämmelse om sekretess och uppgifterna enligt en prövning utifrån bestämmelsen inte ska lämnas ut. Detta gäller t.ex. uppgifter om enskildas affärsförhållanden så som hyresavtal, vilka kan komma att sekretessbeläggas med stöd av 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och lämnas då inte ut av länsstyrelsen.

Regeringens avsikt är att medel ska finnas tillgängliga för de hyresvärdar som uppfyller kriterierna i regelverket. Det hittills beslutade anslaget om fem miljarder kronor kan utökas vid behov.  Det är i så fall riksdagen som beslutar om utökat anslag.

Utgångspunkten är att stöd inte får lämnas om en hyresgäst var i ekonomiska svårigheter den 31 december 2019 (8 § 2 i förordningen). Under vissa omständigheter bör dock hyresvärden ändå kunna beviljas stöd, om övriga förutsättningar är uppfyllda. Detta om hyresgästen – vid tiden för hyresvärdens ansökan – inte längre befinner sig i de ekonomiska svårigheter som tidigare förelåg. Det krävs då att hyresvärden, tillsammans med ansökan, lämnar in tillräcklig bevisning för att länsstyrelsen ska kunna bedöma att hyresgästen löst de tidigare ekonomiska svårigheterna.

Alla statliga stöd som ska anses förenliga med unionsrätten måste uppfylla vissa kriterier. Ett sådant absolut krav är just att stöd inte får beviljas företag som befinner sig i ekonomiska svårigheter. Boverket gör därför bedömningen att även hyresvärdens ekonomiska förhållanden utgör en förutsättning, för att det statliga stödet ska kunna beviljas. Vid ansökan görs därför kreditupplysningar både på hyresvärden (sökande) och hyresgästen (den som enligt EUs statsstödsregler är den indirekte mottagaren).

Blockhyresavtal regleras i 12 kap. 1 § 6 JB (hyreslagen) och är juridiskt sett ett bostadshyresavtal, inte ett lokalhyresavtal. Eftersom lokalhyresstödet uttryckligen avser ”hyra av lokal” gör Boverket bedömningen att ett blockhyresavtal inte kan ligga till grund för en ansökan om stöd.

Regeringen har valt att rikta stödet mot hyresgäster som är verksamma i vissa utsatta branscher. Uppräkningen av branscher i förordningens 5 § är uttömmande. Det enskilda företaget måste inte visa att detta fått allvarliga ekonomiska svårigheter till följd av Coronakrisen.

Det finns enligt bestämmelserna inget hinder mot att hyresvärden och/eller hyresgäst genomför en vinstutdelning eller fattar beslut om en sådan.

Länsstyrelsen kan besluta att helt eller delvis kräva tillbaka stödet om mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har orsakat att stödet bestämts felaktigt eller med för högt belopp. Samma sak gäller om stödet av någon annan orsak har bestämts felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta. Det är alltså hyresvärden som blir återbetalningsskyldig, inte hyresgästen.

Vad händer om det är hyresgästen som lämnat oriktiga uppgifter?

Om hyresvärden skäligen borde ha insett att uppgifterna var oriktiga kan länsstyrelsen ställa återkrav gentemot denne. Hyresvärdens eventuella möjlighet att ställa regresskrav gentemot hyresgästen tillhör det civilrättsliga området. Parterna kan med fördel reglera vad som ska gälla dem emellan inom ramen för överenskommelsen.

Stödet avser endast hyreskostnader, vilket förutsätter att ett giltigt hyresavtal föreligger mellan en hyresvärd och en hyresgäst. Det går inte att söka stöd för till exempel räntekostnader och/eller amorteringar.

Den tidpunkt som är avgörande för bedömningen av om en hyresgäst var i ekonomiska svårigheter är den 31 december 2019. Skulle en hyresgäst som inte var på obestånd per den 31 december 2019 gå i konkurs därefter, föreligger inga hinder för stöd förutsatt att övriga villkor är uppfyllda. Exempelvis måste en överenskommelse om rabatt på hyran ha tecknats (6 § 3 förordningen) och att hyresgästen de facto har hyrt lokalen under den aktuella perioden (6 § 2 förordningen).

Hyresvärden kan få stöd även om hyresgästen inte har betalat hyran, dock förutsatt att hyresavtalet inte har sagts upp för den aktuella perioden. Om hyresgästen inte betalar hyran har hyresvärden rätt att säga upp avtalet i förtid (12 kap. 42 § första stycket 2 jordabalken, hyreslagen). En förutsättning för stöd är att hyresgästen har ”hyrt lokalen” under den aktuella perioden (6 § 2 förordningen). Har då hyresvärden utnyttjat sin lagliga rätt att säga upp hyresavtalet i förtid innebär detta att hyresgästen inte heller har hyrt lokalen under den aktuella perioden (6 § 2 förordningen). I sådana fall kan hyresvärden inte erhålla något stöd, eftersom en av förutsättningarna för stöd inte längre är uppfyllda.

Ja. På länsstyrelsens begäran behöver dock hyresvärden kunna verifiera den digitala signaturen, det vill säga att det är angiven person som har signerat aktuellt dokument.