Återbruk av sammansatta byggprodukter och byggnadsdelar

Ett mer omfattande återbruk av sammansatta byggprodukter och byggnadsdelar är viktigt i omställningen till en cirkulär ekonomi. Denna sida behandlar återbruk, det vill säga att produkter återanvänds för sitt ursprungliga ändamål. Sidan redogör övergripande för återbruk av byggprodukter, men gör inget anspråk på att vara heltäckande.

Om återbruksbegreppet

Återbruk ska i sammanhanget ses som synonymt med återanvändning, det vill säga att produkter används för sitt ursprungliga ändamål utan att brytas ned och materialet förslits. Återbruk innefattar även förberedelse för återanvändning, oavsett om produkten återbrukas direkt utan att bli avfall eller om produkten vid någon tidpunkt klassats som ett avfall men genomgått ett förfarande för att åter betraktas som en produkt. Klassificering av avfall kan även omfatta återvinningsförfaranden.

Du kan läsa mer om klassificeringar av avfall och produkter på Naturvårdsverkets webbplats.

Avfall och produkt - vilken lagstiftning gäller? (på Naturvårdsverkets webbplats)

Återbruket ökar, men ligger fortsatt på låga nivåer

Intresset för återbruk av byggprodukter ökar, men faktiskt återbruk sker fortfarande i begränsad omfattning. Marknaden för återbrukade byggprodukter bedöms fortfarande vara omogen och det saknas i dag kunskap om omfattningen. Faktum är dock att återbruk förekommer och det pågår flera initiativ och pilotprojekt för att i högre utsträckning främja återbruk.

Användningen av återbrukade byggprodukter är i dag mer förekommande vid ombyggnad än vid nybyggnad. Byggnadsdelar som oftare kan återbrukas utgörs vanligtvis av material som är relativt beständiga. Exempel på det är mineral som på grund av sina kvaliteter kan anses vara relativt beständiga över tid. Detta innebär att de i lägre utsträckning berörs av bland annat garantifrågor.

Återbruk av även andra typer av byggprodukter förekommer dock, bland annat vissa lösa inventarier och ljusarmaturer. Återbruk av mer komplexa byggnadsdelar, som vissa tekniska installationer och sammansatta material, är mer ovanligt. Många av dessa skulle däremot kunna återbrukas i högre utsträckning än i dag.

Nuläge och framtidspotential för återbruk

I dagsläget följs inte återbruk av byggprodukter upp varken på nationell nivå eller på bolagsnivå, mer än i enskilda projekt. Det finns därför ingen nationellt heltäckande bild av vad som återbrukas och i vilka mängder. Boverket arbetar med att ta fram förslag på hur man skulle kunna få fram den data som behövs för att utveckla indikatorer som kan användas för att följa utvecklingen.

Ansatser har däremot gjorts för att få en bild över vad som återbrukas i dag och hur. Nedanstående tabell ger en överblick över vilka utmaningar och vilken potential som finns i att återbruka vanligt förekommande byggprodukter, byggnadsdelar och byggmaterial. Sidan innehåller därefter en fördjupad beskrivning över vilka byggprodukter och byggnadsdelar som ofta eller mer sällan återbrukas i dag och vilka som ofta lämpar sig väl att återbruka både idag och på sikt.

I tabellen ges en översikt över återbruk av vanligt förekommande byggnadsdelar och material. Listan redogör för bärverksdelar och stomkomplettering.

Scrolla i sidled för att se hela tabellen. 

Nedan följer närmare beskrivningar av olika byggprodukter, byggnadsdelar och byggmaterial.

Återbruk av bärverksdelar och underbyggnader

Återbruk av bärverksdelar och underbyggnader ligger i dag på låga nivåer. Kategorin underbyggnader omfattar även undergrund och grund- och stödkonstruktioner. Bärverksdelar och underbyggnader utmärker sig som viktiga byggnadsdelar för att öka återbruket av eftersom det finns stora klimatvinster att hämta genom betydande minskningar av koldioxidutsläpp. Det kan också bidra till att minska behovet av att ta ut naturresurser.

Du kan läsa mer om nyttan med återbruk på sidan om miljönytta med cirkulärt byggande.

Miljönyttan med cirkulärt byggande

Bärverksdelar och underbyggnader utmärker sig som viktiga byggnadsdelar att öka återbruket av. Foto: Scandinav

För att möjliggöra mer återbruk av bärverksdelar och underbyggnader krävs bland annat ett större utbud, mer kunskap, nya affärsmodeller och utvecklade system för provning och garantier. Det går dock att återbruka även tunga bärverksdelar i dag.

Korrekt skyddat trä och stål har normalt sett inte försämrad livslängd över tid och skyddet kan förnyas för att förlänga livslängden. Betong har däremot en aktiv kemi som påverkar livslängden. Detta gäller framför allt karbonatiseringsdjupet, vilket kan påverka armeringen. Den kvarvarande livslängden för bärverksdelar i betong behöver därför noga bedömas inför återbruk.

Återbruk av bärverksdelar förutsätter oftast provning

Ofta saknas information om de bärverksdelar som man vill återbruka. För att bestämma och verifiera egenskaperna hos en bärverksdel, oavsett material, krävs då ofta provning. Det underlättar om det finns en större mängd likadana element. Provningens omfattning måste alltid bedömas noga för att säkerställa att bärverksdelen är säker att använda och bidrar till att byggnadsverket uppfyller tekniska egenskapskrav.

För att bärverksdelarna ska kunna återbrukas är det viktigt att säkerställa att de är säkra att använda både i dag och i framtiden. Du kan läsa mer om att återbruka bärverksdelar i Boverkets vägledning om återbruk av bärverksdelar. Vägledningen redogör för vilka regler som gäller vid återbruk av bärverksdelar. Vägledningen ger även exempel på skador som behöver beaktas för olika materialslag samt miljö- och hälsofarliga ämnen att ta hänsyn till.

Vägledning om återbruk av bärverksdelar

Återbruk kan bidra till en stärkt materialförsörjning

Utbudsbegränsningar för byggnadsdelar som används i stommen kan påverka kostnadsbilden på ett betydande sätt. Dels till följd av att de utgör en betydande del av produktionskostnaden, dels till följd av att utbudsbegränsningar kan orsaka kostsamma förseningar i ett byggprojekt. Betong, stål och trä kan betraktas som kritiska med avseende på de risker som kan uppstå till följd av störningar i materialförsörjningen.

Återbruk av bärverksdelar kan bidra till att minska sårbarheten vid händelser som leder till utbudsbegränsningar. Produktionen av byggnadsdelar som används i stommen har också en betydande klimatpåverkan i dag och användningen av trä anses i allmänhet som klimatpositiv.

Brist på betong är på kort sikt kritiskt för byggandet i Sverige. Foto: Johan Töpel/Scandinav

Betong (cement)

En brist i produktionen av cement, och därmed tillgången på betong, skulle på kort sikt vara kritiskt för byggandet i Sverige. I dag kan andra bindemedel i viss utsträckning ersätta cement och användningen av alternativa bindemedel förväntas öka på sikt. Betong bedöms dock vara helt nödvändigt för byggande av kontor och bostäder med dagens byggnadsteknik.

Stål

Stål är också kritiskt, främst för byggnader med stålstomme där kontor dominerar. Foto: Mats Alm

Stål är också kritiskt, främst för byggnader med stålstomme där kontorsbyggnader är de dominerande. Sårbarheten ligger främst i snabba prisförändringar på den globala marknaden. Stålet i stommen är till viss del ersättningsbart i dag, men störningar i materialförsörjningen kan leda till högre kostnader för de färdiga byggnaderna.

Trä

Vad avser trä är det osannolikt att Sverige skulle stå utan tillgång på träråvara. Om så var fallet skulle konsekvenserna dock bli omfattande. Priset på trävaror styrs i dag av det globala priset på timmer. Det är osäkert vilken påverkan som klimatförändringarna kan få på tillgången till trävaror på lång sikt.

För småhusmarknaden är trä så dominerande att det är att anse som kritiskt. Foto: Mats Alm

Trä är möjligt att ersätta, men det är ofta inte önskvärt och efterfrågan från slutkonsument är stor. För exempelvis småhusmarknaden är trä så dominerande att det är att anse som kritiskt, även om det är teoretiskt möjligt att ersätta med betong eller stål.

Fördjupning om stomkomplettering och andra byggnadsdelar

Du kan läsa mer fördjupat om återbruk av stomkomplettering, tekniska installationer och andra byggnadsdelar på sidan om återbruk av stomkomplettering.

Återbruk av stomkomplettering och andra byggnadsdelar