Riksarkitekten om cirkularitet och goda livsmiljöer

Boverket har regeringens uppdrag att främja en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Helena Bjarnegård, riksarkitekt på Boverket, arbetar mycket med att inspirera och sprida kunskap om hur vi gestaltar de miljöer som vi lever i, som skolor, bostäder, arbetsplatser, torg och gröna rum. Läs en intervju med henne från december 2023. 

Vad betyder egentligen goda livsmiljöer för människor?

På Boverket pratar vi om att goda livsmiljöer är de byggda miljöer som är utformade med hänsyn till användbarhet, robusthet och upplevelse. Det kan vara hela stadsdelar, byar, orter, kvarter och även enskilda byggnader och platser. Det betyder mycket att känna sig välkommen och trygg på en plats. Det är en grundläggande förutsättning för att vi ska uppleva en plats på ett positivt sätt. Forskare inom psykologi lyfter ofta att det är viktigt att känna sig som del av ett sammanhang och där är den fysiska miljön en pusselbit som kan bidra till att vi just känner oss välkomna och trygga.

Jag tycker att det är särskilt viktigt att arbeta med de miljöer som inte är valbara för oss som människor. Det kan handla om offentliga rum som torg och hållplatser i kollektivtrafiken, det kan även handla om skolans miljöer och vårdens miljöer. Och i de rummen, som vi inte väljer själva, kan vi ibland känna hos mer otrygga än i andra rum.

Helena Bjarnegård. Foto: Hanna Franzén/FotoFranzén

Hur kan vi ta med oss det perspektivet när vi ska återanvända, återbruka och främja en cirkulär ekonomi?

De platser som funnits runt omkring oss länge bär på människors berättelser och historia. De är viktiga för känslan av sammanhang bakåt och framåt i tiden. De är viktiga för oss människor därför att de har funnits där länge, och bär på vår egen och stadens, samhällets eller stadsdelens historia.

Därför ska vi inte börja med att alltid bygga nytt. Vi ska låta bli att riva och använda äldre byggnader och platser på nya sätt, kanske bygga om för att möjliggöra ny användning, en skola kan bli bostäder, ett kontor kan bli en plats för mindre företag. Det är en viktig del av det sociala perspektivet i planering och byggande. Naturligtvis är även det miljömässiga perspektivet oerhört viktigt – att bygga om och inte riva och bygga nytt, handlar ju om att använda redan förbrukade naturresurser och bundet kapital på ett klokt sätt.

Hur kan vi arbeta för att återbruka både delar av en byggnad, material och byggprodukter?

Jag tycker att Varvsstaden i Malmö är ett riktigt bra exempel på det. Vi tog med en delegation från Europas samtliga länder till Varvsstaden under Sveriges ordförandeskap i EU. Alla var oerhört imponerade över deras arbetssätt och hur långt de kommit. De jobbar både med att bygga om befintliga äldre industrimiljöer till ny användning på ett mycket fint sätt, och de sparar alla byggdelar som de måste riva, karterar dem, lagrar dem, för att sedan använda dem när de bygger om, och bygger nytt. Resultatet blir en levande stadsdel där gammalt blandas med nytt i en omsorgsfullt gestaltad livsmiljö som människor upplever som väldigt positiv.

Vad är särskilt viktigt att tänka på?

Allt går att återbruka! Det är snarare kreativiteten som sätter gränser, än vad som är praktiskt möjligt. Vi behöver mest av allt ändra vår inställning, vår kultur och våra finansieringsmodeller för att lyckas ställa om till att återbruka. Återbruka ska vara den första tanken, det första valet.

Vilka möjligheter tror du finns? Kan detta bli en stor del av framtidens bygg- och fastighetssektor?

Den cirkulära ekonomin behöver av många skäl vara grunden för vår framtida byggsektor. Att anpassa en befintlig byggnad behöver vara det första valet vid behov av ny användning, det andra valet handlar om att uppföra en ny byggnad med återbrukat material, och det sista valet bör handla om att bygga nytt.

Ser du något som måste göras nu för att vi ska komma vidare?

Vi måste tillsammans röja hinder och inspirera för att öppna möjligheter!

Finns det något som kan hindra den här utvecklingen?

Vi måste ha klart för oss att det är helt olika typer av hinder som vi pratar om. En typ av hinder handlar om att ändra användning av en byggnad, och att bygga om en byggnad. Fastighetsägarna Sverige lyfter ofta att dagens detaljerade detaljplaner hindrar ombyggnad från en användning till en annan.

En annan typ av hinder finns när det gäller att använda återbrukat material när vi bygger nytt. Det finns ännu inte så mycket begagnade byggprodukter på marknaden och det är fortfarande lättare och relativt billigt att köpa nyproducerat byggmaterial. Boverkets regeringsuppdrag om cirkularitet i byggsektorn har undersökt möjligheten att återbruka byggmaterial när man bygger nytt. Jag kan också tipsa om våra nya publicerade lärande exempel kring ombyggnad och omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer som finns på vår webbplats.

Vad vill du ska hända på det här området och hur långt tror du att vi har kommit om fem år?

Om fem år hoppas jag att det självklara valet är att bygga om, och inte alltid bygga nytt!