Miljönyttan med cirkulärt byggande

Största miljönytta fås generellt genom att byggnader förvaltas väl och underhålls så att behovet att riva eller byta ut stora delar av byggnaden kan undvikas. I de fall ingrepp eller utbyten är nödvändiga, eller ifall en ny byggnad ska uppföras, är det viktigt att i första hand överväga återbruk. Här finns exempel på hur omställningen till en cirkulär ekonomi och återbruk av byggprodukter kan bidra till att minska klimatpåverkan från den byggda miljön ur ett livscykelperspektiv.

Värdet av cirkulärt byggande

Den svenska byggsektorn ger upphov till stora mängder avfall. År 2020 var det 14,2 miljoner ton. Det motsvarar cirka 40 procent av allt avfall i Sverige (utom gruvavfallet). Mycket av detta material skulle kunna användas längre. Tillverkning av nya byggprodukter står även ofta för en övervägande del av en byggnads klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

Hur mycket kan man minska sitt klimatavtryck med återbruk?

Genom att återbruka byggnader, material och produkter kan man bevara den inneboende energin och de naturresurser som gått åt vid tillverkning. Ur ett livscykelperspektiv har en byggnad som stått länge betalat av stora delar av sin klimatskuld. Ju mer anpassningsbar en byggnad är desto längre tid kan den tjäna olika syften och därmed bli hållbar i ordets rätta bemärkelse. Det innebär att man som byggherre kan undvika utsläpp till följd av tillverkning av nya byggprodukter som ersätts med återbrukade.

Antalet studier och projekt som har utvärderat återbrukets klimatbesparingspotential är fortfarande ganska få och resultaten varierar beroende på utvärderingsmetod. Det är därför viktigt att noga utreda olika scenarier och att återbrukets klimatbesparing mot klimatpåverkan från återbruksprocessen utvärderas i varje enskilt fall. Vissa ansatser har gjorts som indikerar att det i de flesta fall är klimatmässigt lönsamt att återbruka, även med återbruksprocesser inräknade.

Material och produkter med stor klimatpåverkan vid tillverkning, så som bärverksdelar i stål och betong, är särskilt viktiga att i så stor uträckning som möjligt försöka återbruka. Exakt hur mycket återbruk kan bidra till att minska en byggnads klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv varierar. Detta eftersom en återbruksprocess kan kräva demontering med arbetsmaskiner, transport, lagerhållning och eventuell rekonditionering innan ny användning. I teorin kan därför återbruk i vissa fall ge upphov till större klimatpåverkan än om produkten exempelvis skulle materialåtervinnas och ersättas med en ny.

Den Europeiska Miljöbyrån (EEA) har med livscykelanalys uppskattat hur mycket omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn kan bidra till att begränsa klimatförändringarna. Prognoserna visar att det är möjligt att minska klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn med upp till 61 procent genom att tillämpa principer inom cirkulärt byggande. Detta är möjligt genom en kombination av åtgärder som ändrad produktdesign, ändrade produktionsprocesser, minskade avfallsmängder och optimerad användning av ytor i byggnader.

Exempel på klimatnytta från återbruk

Nedan redovisas några exempel på hur återbruk av vissa byggprodukter kan bidra till att minska en byggnads klimatpåverkan. 

Återbruk av betongkonstruktioner. Foto: Jacob Danielsson/Boverket

En del beräkningar på återbruk av stålprofiler och prefabricerade betongelement har gjorts. Inom innovationsprogrammet Re:Create undersöker man klimatnyttan från återbruk av prefabricerade betongelement. För stålprofiler i befintliga byggnader har Tibnor, Sweco och DEKRA gjort liknande utredningar. I båda fallen har det handlat om demontering av befintliga element från rivningsprojekt vilka sedan har provats, verifierats och uppförts i nya byggnader. För både stålprofiler och prefabricerade betongelement har man uppnått en minskad klimatpåverkan på över 90 procent, jämfört med att använda nytillverkade produkter med likvärdiga egenskaper.

Svenska Miljöinstitutet (IVL) pekar i en rapport från 2022 på tre produktgrupper som är särskilt viktiga att återbruka med avseende på minskad klimatpåverkan.

• produkter med omfattande klimatutsläpp vid utvinning och tillverkning (exempelvis produkter med plast, metall och elektronik)
• stora produktvolymer och tunga material (exempelvis stommaterial, fasadmaterial, sten och betong)
• produkter med stort flöde (exempelvis produkter som ofta byts ut eller finns tillgängliga i stora mängder).

I samma studie har även bland annat fönster med trä- eller aluminiumram, tegel, innerdörrar, samt vissa möbler utvärderats. Uppskattningarna utgår från generiska data där klimatbesparingen har beräknats genom att återbruksprodukten ersätter tillverkning av en ny produkt med likvärdiga egenskaper. En viktig slutsats är att transporter under återbruksprocessen generellt sett har relativt låg påverkan jämfört med den klimatpåverkan som tillverkning av nya produkter ger upphov till. Slutsatsen styrks även i en annan utredning som utvärderat specifikt fönster med trä- och aluminiumramar. Det är däremot mer osäkert hur stor den totala klimatbesparingen blir från återbruk av fönster om man räknar in full livscykel, alltså även energibesparingen under driftsfas.

En studie från Lunds Tekniska Högskola från 2022 har utvärderat energibehov samt global uppvärmningspotential i byggnader vid renovering jämfört med ny byggnad. Ett antal scenarion och produktval utvärderades, där olika fönsteralternativ stod i fokus. Slutsatser visar på att det genom energieffektiviserande renovering går att åstadkomma signifikanta besparingar men att val av uppvärmningskälla och energimix har stor betydelse.

Du kan läsa mer om goda exempel på miljönyttan med återbruk i Relaterad information.