EU:s initiativ för cirkulär ekonomi

Många initiativ tas inom EU för att driva på omställningen till en cirkulär ekonomi, såväl inom bygg- och fastighetssektorn som sektorsövergripande. På denna sida redovisas några av insatserna.

EU:s initiativ för cirkulär ekonomi

Inom EU har det tagits fram strategier, handlingsplaner och finansieringsformer för att bidra till en cirkulär ekonomi inom bland annat byggsektorn. Ytterligare styrdokument är på gång. Flera av dessa styrmedel kuggar i varandra och några av de viktigaste är följande.

EU:s gröna giv och Fit för 55

För att uppnå Parisavtalet om klimatneutralitet till år 2050 lanserade EU den gröna given eller ”European Green Deal” år 2019. Den är tillika EU:s gröna tillväxtstrategi som siktar på att transformera EU till en modern resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi.

Gröna given är övergripande och omfattar flera av de andra initiativen. Den innehåller ett paket av olika styrmedel och åtgärder, som ska bidra till att EU ställer om till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. Ökad cirkularitet är en viktig del i strategin.

Som ett etappmål anger EU:s klimatlag att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990. Genom Fit for 55, eller 55 %-paketet, gör EU en omfattande satsning för att skynda på omställningen till minskade klimatutsläpp. Paketet omfattar flera sektorer, bland annat byggnader. Det föreslås exempelvis ett nytt utsläppshandelssystem som omfattar byggnader samt skärpta krav på energiprestanda för såväl nya som renoverade byggnader.

55 %-paketet (på Europeiska rådets webbplats)

EU:s gröna giv (på Europeiska kommissionens webbplats)

Handlingsplanerna för cirkulär ekonomi

Europeiska kommissionen har antagit två handlingsplaner för cirkulär ekonomi. Den första är från 2015 och den andra antogs 2020.

Motivet för den första handlingsplanen var att skynda på övergången till en cirkulär ekonomi, öka den globala konkurrenskraften, främja hållbar ekonomisk tillväxt och samtidigt skapa nya jobb. Handlingsplanen innehöll ett flertal åtgärder med syfte att sluta kretsloppet i produkters livscykel och främja ett nära samarbete mellan medlemsländerna och mellan olika aktörer. Fem prioriterade områden pekades ut inom vilka kommissionen ville skynda på omställningen i hela värdekedjan. Ett av dessa var bygg- och rivningsavfall.

Den andra handlingsplanen är ännu mer omfattande och ambitiös. Detta gäller inte minst för området byggande och byggnader. Initiativ och åtgärder under produkters hela livscykel presenteras. Handlingsplanen har ett samband med många andra policydokument, regleringar och strategier inom EU, till exempel den gröna given.

Den andra handlingsplanen fokuserar på tre områden:

• En policyram för hållbara produkter, som bland annat handlar om att utvidga ekodesigndirektivet till att omfatta cirkularitet och mer än energirelaterade produkter.
• Åtgärder som rör viktiga produktvärdekedjor. Byggande och byggnader är en av dessa prioriterade värdekedjor.
• Mindre avfall, mer värde, som bland annat syftar till stöd för avfallsförebyggande, cirkularitet och att skapa en EU-marknad för returråvaror.

Bioeconomy strategy (European commission’s website)

Taxonomin

Taxonomin är ett EU-gemensamt verktyg för att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar och driva på omställningen till miljömässigt hållbara verksamheter. Taxonomin är en viktig del av EU:s gröna giv.

Taxonomiförordningens syfte är att tillsammans med delegerade akter styra kapitalflödet mot identifierbara hållbara investeringar, driva efterlevnaden av den gröna givens överenskommelser och möta klimatmålen.

Taxonomiförordningen trädde i kraft år 2020 och genomförs stegvis. Förordningen är en ramreglering som ger utgångspunkter vid bedömningen av vilka ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara. Idag omfattar taxonomin ett tiotal branscher med stor miljö- och klimatpåverkan. Bygg- och fastighetsbranschen med sitt ansvar för byggnadens livscykel hör till dessa.

Taxonomin utgår från följande sex miljömål:

1. begränsning av klimatförändringar
2. anpassning till klimatförändringar
3. hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
4. övergång till en cirkulär ekonomi
5. förebyggande och kontroll av föroreningar
6. skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

Om en ekonomisk verksamhet ska kunna bedömas som miljömässigt hållbar behöver den förhålla sig till dessa sex miljömål samt även uppfylla vissa minimikrav om social hållbarhet. Investeringarna får inte heller innebära risk för skada (Do no significant harm, DNSH) på de övriga målen. För byggnader baseras kraven i taxonomin också på verktyget Level(s), som omfattar flera indikatorer med fokus på cirkularitet, se nedan.

Taxonomin bedöms få stor betydelse för hur bland annat banker och långivare väljer att ge lån och hur försäkringsbolag kommer att sätta sina premier.

EU taxonomy for sustainable activities (European commission’s website)

En taxonomi för hållbara investeringar (på Regeringskansliets webbplats)

Ramdirektivet för avfall

Syftet med ramdirektivet för avfall är att genom att minska resursanvändningens allmänna påverkan och få till stånd en effektivisering av denna användning på lång sikt garantera unionens konkurrenskraft genom att fastställa åtgärder av avgörande betydelse för övergången till en cirkulär ekonomi som syftar till att skydda miljön och människors hälsa, genom att förebygga eller minska genereringen av avfall, de negativa följderna av generering och hantering av avfall.

I direktivet definieras det överbryggande ramverket för att hantera avfall inom EU. Direktivet sätter ett mål för återbruk av icke farligt bygg- och rivningsavfall till 70 viktsprocent fram till 2025. Återanvändning i detta mål innefattar även förberedelser för återbruk, återvinning inklusive användning av fyllnadsmassor. I artikel 11 så krävs också separation av trä, mineralfraktioner (betong, tegel, klinker och stenar), metall, glas, plast och gips.

I artikel 6 i direktivet anges när avfall slutar att vara avfall:

Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att avfall som har genomgått materialåtervinning eller något annat återvinningsförfarande ska anses ha upphört att vara avfall om det uppfyller följande villkor:

• Ämnet eller föremålet ska användas för specifika ändamål.
• Det ska finnas marknad för eller efterfrågan på sådana ämnen eller föremål.
• Ämnet eller föremålet ska uppfylla de tekniska kraven för de specifika ändamålen och befintlig lagstiftning och normer för produkter.
• Användning av ämnet eller föremålet kommer inte att leda till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa.

Att förstå ramdirektivet om avfall (på European Chemicals Agencys webbplats)

Level(s)

Level(s) är ett EU-gemensamt system för att bedöma och rapportera hur hållbara byggnader och stadsdelar är för miljö och klimat. Det är tänkt som ett verktyg för att tillämpa cirkulära principer i den byggda miljön, både som stöd för att göra förbättringar och för att rapportera genom hela livscykeln.

Inom Level(s) finns sex makromål med tillhörande indikatorer. Ett av makromålen är resurseffektivitet och cirkulära materiallivscykler. Indikatorerna för detta mål handlar om materialmängder, rivningsmängder, design för anpassning och renovering samt design för demontering och återanvändning.

Level(s) (European commission’s website)

Utveckling av ekodesigndirektivet

Ekodesigndirektivet omfattar i dag enbart energirelaterade produkter och har fokus på energiprestanda. Som en utveckling av befintligt ekodesigndirektiv har Europeiska kommissionen 2022 föreslagit en förordning om ekodesign för hållbara produkter.

Enligt förslaget ska förordningen ge en ram för att fastställa ekodesignkrav för specifika produktkategorier. Sådana krav ska kunna ställas för nästan alla kategorier av fysiska varor som släpps ut på EU-marknaden. Kraven kan omfatta olika frågor, exempelvis produkternas livslängd och möjligheten att återanvända, uppgradera och laga dem, samt ett digitalt produktpass med information om produkten.

Ekodesign för hållbara produkter (på Europeiska kommissionens webbplats)

Pågående för översyn av Ecodesign förordningen (på Europeiska kommissionens webbplats)

Utveckling av byggproduktförordningen

Det pågår en revidering av byggproduktförordningen om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG. Europeiska kommissionen driver detta arbete.

Översynen innebär en modernisering för att ytterligare öka miljömedvetenheten i byggandet. En uttalad ambition är att designen av nya och renoverade byggnader i alla skeden överensstämmer med den cirkulära ekonomins behov.

Revidering av byggproduktförordningen (på Regeringskansliets webbplats)

REACH-förordningen

EU:s REACH-förordning syftar till att öka skyddet för människor och miljön från kemiska risker. REACH är en förkortning av “Registration, Evaluation, Authorisation and restrictions of Chemicals”. Om en byggprodukt innehåller substanser som är på REACH-listan med högre koncentrations än 0,1 viktsprocent måste substansen deklareras till ECHA (European Chemical Agency).

REACH Regulation (European Commission's website)

Rätt att få en vara reparerad

EU-kommissionen har konstaterat att konsumentens ställning och kunskap bör stärkas för att bidra till en hållbar konsumtion. Därför har ett nytt direktiv föreslagits om rätten att få en vara reparerad. Syftet är att fler varor ska repareras och att säljaren i första hand ska reparera i stället för att byta ut varan, om den är felaktig. Konsumentens kunskap om sina rättigheter och vilka som kan anlitas för reparation ska också öka.

Nytt direktiv om rätten att få en vara reparerad (på Regeringskansliets webbplats)

Gröna påståenden

Kommissionen arbetar med ett direktiv om så kallade gröna påståenden. Det handlar om produkters och företags miljöprestanda och krav om att företag ska kunna styrka sina påståenden om produkter med hjälp av standardiserade metoder. På så sätt kan risken för så kallad grönmålning (green washing) minska.

Produkters och företags miljöprestanda – krav på att påståenden ska styrkas (på Europeiska kommissionens webbplats)

Direktivet om hållbarhetsrapportering, CSR-direktivet

I det kommande arbetet om EU:s taxonomiförordning implementerar CSR-direktivet obligatoriska icke-finansiella rapporteringsstandarder och krav för företag som verkar inom EU. En av de fem tematiska områdena under miljöstandarderna är Resursanvändning och cirkulär ekonomi. Detta fokuserar på hur företag rapporterar sina policyer för att hantera resursanvändning, flödet av material in i och ut ur verksamheten, fastställande och övervakning av mål för dessa flöden och deras ekonomiska konsekvenser.

FI-forum: Hållbarhetsrapportering (på Finansinspektionens webbplats)

New European Bauhaus, NEB

Initiativet NEB, kopplar samman kärnan i den europeiska gröna given med den byggda miljön. Det syftar till att överbrygga vetenskap och teknik, konst och kultur, utnyttja de gröna och digitala utmaningarna i transformation och ta itu med komplexa sociala problem genom samskapande. Initiativet bygger på en önskan om hållbarhet, estetik och inkludering i den byggda miljön. Förutom att dra nytta av den befintliga politiska ramen, kommer initiativet att genomföras genom en mängd olika mekanismer, inklusive finansiering av innovativa projekt, generering av kunskap och erfarenhet, främjande av NEB-kulturen, undersökning av innovativa finansieringsmetoder och regulatorisk analys samt experimenterande.

New European Bauhaus: beautiful, sustainable, together (European Union's website)

New European Bauhaus

Fonder och andra stöd

EU tillhandahåller olika former av stöd, bidrag och finansiering såväl inom de regionala utvecklingsfonderna som stöd riktade till små och medelstora företag eller forskningsprojekt. Representationen i Sverige har samlad information om stöd och bidrag.

En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin - För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (på eur-lex webbplats)