Digitalisering för kommuner

Granskad: 15 december 2023

Digitala översiktsplaner och detaljplaner kan underlätta när man ska ta fram beslutsunderlag för fysisk planering. Denna sida beskriver bland annat den fysiska planeringens betydelse för omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn.

Fysisk planering som stödjer omställningen till en mer cirkulär ekonomi i byggsektorn

Omställningen till en mer cirkulär ekonomi i byggsektorn innebär bland annat att minska behoven av att riva befintliga byggnader och att se på möjligheterna att använda befintlig bebyggelse effektivare i stället för att bygga nytt. Om en byggnad ändå ska rivas bör så många byggdelar och så mycket byggmaterial som möjligt återbrukas eller materialåtervinnas i stället för att förbrännas eller deponeras. Denna innebörd av cirkulär ekonomi följer av prioriteringsordningen i den så kallade avfallstrappan eller avfallshierarkin.

Fysisk planering för en mer cirkulär byggsektor syftar därför till att åstadkomma en god hushållning med den befintliga och planerade bebyggelsen och den fysiska miljön i övrigt, se 3 kap. 1 § miljöbalken (1998:808) samt 2 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Rent konkret innebär detta bland annat en fysisk planering som planerar för ny bebyggelse med lång livslängd som utgör en god och långsiktigt hållbar livsmiljö även med långa tidsperspektiv i åtanke, det vill säga både för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer (se 1 kap. 1 § PBL). På så sätt kan både behoven av ny bebyggelse och behoven av att riva befintlig bebyggelse minska.

1 §
  Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.

2 §
  Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .

1 §
  I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

Samspelet med transportinfrastruktur i omställningen till en cirkulär ekonomi

Det är i detta sammanhang värt att särskilt tänka på samspelet mellan transportinfrastruktur och bebyggelse. Lokalisering av olika typer av markanvändning och bebyggelse i förhållande till varandra och i förhållande till transportinfrastrukturen påverkar vilka transportbehov som uppstår. Detta påverkar i sin tur behoven av ny transportinfrastruktur och hur effektivt den befintliga transportinfrastrukturen kan nyttjas. Transportinfrastrukturen påverkar i sin tur förutsättningarna att nyttja befintlig och planerad bebyggelse.

Trafikverket har under lång tid arbetat med att tillämpa fyrstegsprincipen som en utredningsmetodik vid planering av transportinfrastruktur. Syftet med fyrstegsprincipen är att säkerställa en god resurshushållning och att investeringar i transportinfrastruktur ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Boverket menar att tillämpningen av fyrstegsprincipen är förenlig med omställningen till en mer cirkulär ekonomi i byggsektorn. Kommunen kan genom sin fysiska planering stödja Trafikverkets tillämpning av fyrstegsprincipen. Trafikverket och regioner kan i gengäld genom sin åtgärdsplanering stödja en god hushållning med den befintliga och planerade bebyggelsen och den fysiska miljön i övrigt. 

Exempel på hur digitalisering kan bidra vid fysisk planering

Nedan kan du ta del av några exempel på hur digitalisering kan bidra vid fysisk planering.

En sammanhängande digital samhällsbyggnadsprocess

Boverket har arbetat med att åstadkomma en sammanhängande digital samhällsbyggnadsprocess, med ett obrutet flöde av digitala data, från digitala översiktsplaner, via digitala detaljplaner till en digital lov- och byggprocess, som övergår i fasen förvaltning. Detta digitaliseringsarbete skapar förutsättningar för framtida digitala verktyg och tjänster som kan bidra till att göra byggsektorn mer cirkulär. 

Mer om Boverkets arbete med en sammanhängande digital samhällsbyggnadsprocess i Relaterad information.

Beslutsunderlag som stödjer omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn

Digitala översiktsplaner och detaljplaner kan användas för att enklare skapa bättre underlag för sådana beslut inom fysisk planering som stödjer omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn.

I samband med byggnadsnämndens handläggning av bygglov, anmälningar och rivningslov skapas även en stor och detaljerad mängd information om byggnader och byggnadsverk. Det är lättare att ta vara på den informationen om den finns digital. En komplett uppsättning digitaliserade detaljplaner ger med hjälp av analyser i grafiska informationssystem (GIS) även en god bild av tillgängliga byggrätter för olika ändamål inom kommunen och deras lokalisering.

Bra digital information om den befintliga markanvändningen tillsammans med prognoser om framtida efterfrågan kan användas som underlag för att avgöra hur lokalisering av planerad markanvändning påverkar användning och efterfrågan på både befintlig och planerad markanvändning.

Digitala underlag om detaljplaner och bebyggelsen från kommunen kan även användas som underlag till trafikmodeller för att undersöka hur behoven av transporter och transportinfrastruktur påverkas.

Digitala kontrollplaner

Många ärenden om lov och anmälan leder till krav på kontrollplaner. Kontrollplanen speglar den riskbedömning som görs inför ett arbete och pekar ut kritiska moment som behöver kontrolleras. Boverket har utrett frågan om digitala kontrollplaner och sammanställt slutsatserna i en rapport. Boverket förespråkar i rapporten att ett nationellt system för digitala kontrollplaner införs. Ett nationellt system skulle kunna stödja genomförandet av riskanalys och framtagande av kontrollpunkter.

Med tanke på omställningen till en mer cirkulär ekonomi i byggsektorn är det särskilt intressant att kontrollplaner ska innehålla uppgifter om:

  • vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand.
  • vilket avfall som bygg- eller rivningsåtgärder kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet, och avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen.

Ett nationellt system för digitala kontrollplaner är därför även tänkt att hålla information om byggprodukter som kan återanvändas samt bygg- och rivningsavfall som ska hanteras. Den informationen kan användas för att underlätta återanvändning av byggprodukter, och för att underlätta ett gott omhändertagande av bygg- och rivningsavfall. 

Prediktion av farliga ämnen i byggnader

Digitala och maskinläsbara uppgifter om förekomst av farliga ämnen som påträffats i rivningsavfall skulle rent hypotetiskt kunna användas för att träna en artificiell intelligens som ger förutsägelser om sannolikheten att dessa farliga ämnen påträffats på olika platser i andra byggnader.

Detta är bara några exempel på hur digitala översiktsplaner, digitala detaljplaner, digital prövning av digitala lov, digitala kontrollplaner skulle kunna stödja arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn. Genom arbetet med digitalisering av detaljplaner och översiktsplaner skapar kommunen digitala förutsättningar för utveckling av beslutsunderlag och tjänster som kan stödja omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn. 

Boverket (2023). Digitalisering för kommuner. https://www.boverket.se/sv/byggande/cirkular-ekonomi/kommuner/digitalisering-for-kommuner/ Hämtad 2024-12-21