Regler som främjar cirkularitet

På den här sidan får du en översikt över regler som kan sägas främja cirkulär ekonomi, inklusive återbruk och återvinning.

Begreppet cirkulär ekonomi

Det finns lagar och förordningar som tar upp olika frågor som rör en cirkulär ekonomi, så som kretslopp, minskat avfall, återanvändning eller återvinning av produkter och material. Däremot finns ingen legaldefinition av begreppen cirkularitet respektive cirkulär ekonomi – dessa begrepp finns alltså inte med i lagtexter eller förarbeten. I texten nedan beskrivs regler som kan sägas främja cirkularitet.

Foto: Marie Linnér/Scandinav

Regler som främjar cirkularitet

Nedan redovisas några lagar som innehåller regler som kan sägas främja cirkularitet.

Plan- och bygglagen

I plan- och bygglagen (2010:900), PBL, finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. I första hand är PBL en exploateringslag med generellt hållna bestämmelser som ska passa olika åtgärder avseende planering och byggande, så som planläggning, nybyggnad, ändring och rivning.

I kapitel 2 anges allmänna och enskilda intressen som ska beaktas vid tillämpningen. Där anges att planläggningen ska ske med hänsyn till bland annat miljö- och klimataspekter och främja en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt (2 kap. 3 § 3). Ökad cirkularitet i byggsektorn kan vara ett sätt att bidra till sådan hushållning, även om det inte nämns i lagen eller i förarbeten.

I kapitel 8 anges att byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om bland annat hushållning med vatten och avfall (8 kap. 4 § 9).

Krav på byggnadsverk

Miljöbalkens hänsynsregler (se nedan) gäller parallellt med PBL.

För arbeten som kräver bygglov, rivningslov eller anmälan ska det normalt finnas en kontrollplan (10 kap. 6 § PBL). Kontrollplanen är grunden i plan- och bygglagens tillsyns- och kontrollsystem. Genom kontrollplanen ska det gå att verifiera att åtgärden kan antas komma att uppfylla samhällets krav enligt PBL. Byggherren är ansvarig för att en kontrollplan upprättas och följs. I kontrollplanen ska det anges vilka kontroller som ska göras och vad de ska avse, vem som ska göra kontrollerna, vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden samt vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när dessa besök bör ske (10 kap. 6 § 1–4 PBL).

I följande punkter i samma lagrum (10 kap. 6 §) anges att kontrollplanen också ska ge uppgift om:

5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand

6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra

a) materialåtervinning av hög kvalitet

b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen.

Reglerna i 10 kap. 6 § 5–6 PBL följer väl avfallshierarkins principer, som anges i miljöbalken (se nästa avsnitt). För att kunna ange hur olika material och avfall ska hanteras behöver byggherren se till att en materialinventering först görs av byggnaden.

Kontrollplan

Kontrollplan - rivningsavfall

Miljöbalken

Enligt miljöbalkens, MB, portalparagraf, som anger MB:s övergripande mål, ska reglerna tillämpas så att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi ska främjas så att ett kretslopp uppnås (1 kap. 1 § andra stycket 5 MB).

I andra kapitlet om allmänna hänsynsregler utvecklas hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen ytterligare. Där anges (2 kap. 5 § MB) att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna att

1. minska mängden avfall
2. minska mängden skadliga ämnen i material och produkter
3. minska de negativa effekterna av avfall
4. återvinna avfall.

Avsikten med hushållnings- respektive kretsloppsprincipen är enligt förarbetena till MB (prop. 1997/98:45) att de ska leda utvecklingen mot ett mer resurseffektivt samhälle beträffande råvaror och material och en miljöanpassad varuproduktion.

MB innehåller regler om avfall i kapitel 15. Där ges bland annat definitioner på begrepp som avfall, avfallsförebyggande åtgärder, återanvändning och återvinning. I detta kapitel finns också en legaldefinition av avfallshierarkin och en skyldighet att beakta denna i samband med behandling av avfall (15 kap. 10 § MB).

Naturvårdsverket har vägledning om MB:s hänsynsregler, däribland avfallshierarkin.

Hänsynsreglerna - kapitel 2 miljöbalken (på Naturvårdsverkets webbplats)

Naturvårdsverket har föreskriftsrätt för avfallsfrågor och har vägledningar om avfall och bygg- och rivningsavfall. 

Avfall (på Naturvårdsverkets webbplats)

Bygg- och rivningsavfall (på Naturvårdsverkets webbplats)

Avfallsförordningen

Avfallsförordningen (2020:614) innehåller bestämmelser om avfall, avfallets hantering och avfallsförebyggande åtgärder och är kopplad till MB. I avfallsförordningen anges bland annat att den som producerar bygg- och rivningsavfall ska sortera ut och separera åtminstone följande avfallsslag (3 kap. 10 §):

1. trä
2. mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten
3. metall
4. glas
5. plast
6. gips.

Den som samlar in bygg- och rivningsavfall som har sorterats ut enligt ovan ska fortsätta att hålla de olika avfallsslagen skilda (3 kap. 11 §).

Lagen om klimatdeklaration för byggnader

Lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader syftar till att minska klimatpåverkan från byggnader som uppförs. Till lagen finns en förordning (2021:789) om klimatdeklaration för byggnader och Boverkets föreskrifter (2021:7) om klimatdeklaration för byggnader. I samband med införandet av lagen om klimatdeklaration ändrades även PBL så att en klimatdeklaration blev ett krav för att få slutbesked vid nybyggnad (10 kap. 34 § PBL).

Klimatdeklarationen ska innehålla en redovisning av klimatpåverkan från byggskedet. Byggskedet omfattar modul A1–A5 (råvaruförsörjning, transport och tillverkning i produktskedet samt transport och bygg- och installationsprocessen i byggproduktionsskedet) enligt den europeiska standarden EN 15978.

För att redovisa klimatpåverkan för en återanvänd byggprodukt finns generiska klimatdata i Boverkets klimatdatabas att använda. Där redovisas klimatpåverkan för modul A1–A3, samt modul A5 byggspill som noll kg koldioxidekvivalenter per kg byggprodukt. För modul A4 transport finns generiska transportuppgifter att använda. Klimatpåverkan från eventuella transporter av återanvända byggprodukter ska ingå i beräkningen och bokföras för modul A4. Specifika transportuppgifter får användas om sådana finns.

Att begagnade byggprodukter kan deklareras som nära noll i klimatpåverkan ger ett incitament att återanvända sådana.

Boverket har tagit fram en digital handbok med vägledning om klimatdeklarationer.

Klimatdeklaration – en handbok