Kontrollmetoder för inomhusmiljön

Det finns många olika kontrollmetoder för att kontrollera inomhusmiljö. Här kan du läsa mer om några olika metoder som du kan använda när du vill veta om byggnaden har en god inomhusmiljö.

Tänk på syfte och nytta med kontrollerna

Du behöver alltid tänka igenom varför du ska kontrollera och vad som behöver kontrolleras, innan du väljer kontrollmetod.

Läs mer om principer för val av kontroller, se länk i ”Relaterad information”.

När du analyserar varför du behöver en viss kontroll behöver du fundera på syftet och nyttan med kontrollen. Det finns många olika syften med och ambitionsnivåer på olika kontroller. Vad du väljer beror på vilken nytta beslutsunderlaget kan ge dig.

När du ska välja kontrollmetoder

Principschema för att välja ut kontrollmetoder med tillhörande kontrollrutiner. Illustration: Boverket/Altefur Development

Olika syften med kontroller

Exempel på olika syften med kontroll av inomhusmiljö som ger ökande kontrollbehov med ökande nytta av kontrollen. Illustration: Boverket/Altefur Development

Över tid har ett antal olika kontrollmetoder tagits fram som används enskilt eller i samverkan med varandra.

Olika kontrollmetoder för inomhusmiljö. Illustration: Boverket/Altefur Development

Upplevd miljö

En kontrollmetod som ofta används i drift och vid rapporterad ohälsa är att fråga användarna hur de upplever miljön. I större byggnader med många personer kan detta underlätta när problembilden ska avgränsas och förtydligas.

Standardiserade frågeformulär kan användas för att relatera resultatet till hur personer brukar svara i liknande miljöer. Metoden kan även användas vid ombyggnation för att visa om resultatet skiljer före respektive efter en åtgärd.

Kontrollmetoden har en hel del fällor där sättet att formulera en fråga ofta kan påverka svaret.

Personlig exponering

Kontroll av personlig exponering sker oftast i utredningar som är kopplade till arbetsmiljö, där det går att fastställa exponeringstider i olika miljöer. Kontrollen utgår från en person som oftast får bära en mätare.

Exponering är personlig och ofta kopplad till specifika ytor och aktiviteter i en byggnad under en viss tid. Därför är det ofta svårt att dra generella slutsatser om en byggnad endast baserat på personlig exponeringskontroll. Fördelen med att mäta personlig exponering är dock att man får reda på hur, var och när exponering sker. Det kan till exempel visa sig att exponeringen sker från någon annan källa än den man ursprungligen tänkt sig.

En variant av exponeringsmätning som används vid skadeutredning är att mäta hur personer reagerar på den exponering de utsätts för.

Graderingssystem

Det finns ett antal graderingssystem för byggnader som även tar hänsyn till inomhusmiljöfaktorer i viss grad. Fördelen med dessa system är att de ofta sammanställer ganska komplexa samband med många typer av kontroller till mer lättkommunicerade beslutsunderlag med färgskalor eller andra kommunikativa visualiseringar.

Syftet med flera av systemen är att tydligt säkerställa den tekniska statusen, så att förutsättningarna för fungerande drift finns på plats. Graderingssystemen har ofta regelverk som lägsta acceptabla nivå, men ofta finns det även högre nivåer i systemen, för den som har behov av det i sin verksamhet.

I många fall finns systemen med som utpekat underlag i upphandlingar för att sätta en tydlig kravbild i olika projekt.

Klimatindex

Klimatindex är en form av graderingssystem som endast tar upp klimatfaktorer. Det finns många olika standardiserade varianter både för utomhusklimat och för inomhusklimat. Air Quality Index (AQI), är ett index som bara mäter kvalitetsfaktorer i luft medan Environmental Quality Index (EQI) är ett index där fler faktorer finns med. Utveckling av AQI och EQI har varit och är snabb.

När inomhusmiljöindex används är det viktigt att titta på vilka kontroller som ligger till grund för indexet för att kunna värdera nyttan av det.

Gränsvärden

Den mest detaljerade nivån på inomhusmiljökontroll är direkt mätning av en enstaka faktor som har ett tydligt uttalat gränsvärde. Fördelen är att det ofta går att skapa väldigt detaljerade kontrollrutiner som är lätta att följa. Nackdelen är att det ofta kan vara mycket svårt eller omöjligt att sätta ut ett tydligt gränsvärde kopplat till hälsoeffekter, eftersom det ofta är mer än den faktorn som avgör exponeringen och hälsopåverkan. Många gränsvärden används därför praktiskt mer indikativt som ett bevis på avvikande utfall än som ett avgörande bevis för hur inomhusmiljön fungerar.

Det finns hundratals kontrollstandarder för gränsvärdesmätning på den här mer detaljerade nivån.

Skadeutredning

En skadeutredning är oftast en typ av inomhusmiljökontroll som utgår från att något har skett som inte var tänkt att ske. Det gör att ingången till val av lämpliga kontrollmetoder blir en annan.

Det finns i dag många olika standardiserade kontrollmetoder för problem i inomhusmiljön. I en befintlig byggnad saknas det ofta information om exempelvis konstruktionsuppbyggnad och teknisk status. De flesta skadeutredningar går därför fram stegvis, så att man kan komplettera och förfina kontrollerna utifrån den information om byggnaden som framkommit i föregående kontrollsteg.

Facility management (FM) och fastighetsdata

Man försöker ofta påverka inomhusmiljöfaktorer aktivt med olika styrsystem i byggnaden, och dessa system behöver kontroller för att få ett relevant underlag att styra utifrån. För att kunna styra tillräckligt bra behöver kontrollerna därför ske dels där man försöker styra, dels med tillräcklig noggrannhet.

Vissa kontroller kan centraliseras för att göra kontrollsystemen och styrningen enklare och billigare, men varje förenkling av kontrollsystem och styrsystem behöver ske med fingertoppskänsla för att man inte ska riskera att få kontroller som omöjliggör korrekt styrning av byggnaden.

Utvecklingen av den här typen av system går väldigt fort och drivs på av stora möjligheter till optimering av drift. Den snabba utvecklingen beror även dels på att sensorteknik för automatiserad kontroll snabbt sjunker i pris, dels på att digitalisering som digitala tvillingar och artificiell intelligens (AI) har bidragit till en effektivare hantering av sendordata så att bättre beslutsunderlag kan tas fram utan stora arbetsinsatser.