Förebygg risker vid energieffektivisering

En för låg inomhustemperatur kan orsaka muskelstelhet, koncentrationssvårigheter och ökad mottaglighet för sjukdomar. Risken är störst för känsliga grupper som äldre och människor med sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Lägre temperatur på byggnadens olika delar ökar också risken för olika typer av mikrobiell tillväxt, som till exempel både synligt och osynligt mögel. Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön. Det kan leda till exempelvis besvärande lukt och sämre luftkvalitet inomhus. Att hålla inomhustemperaturen runt 15 °C är en allmänt accepterad tumregel för att undvika fuktproblem.

Din hälsa kan påverkas av fukt och mögel

Tillsynsvägledning om fukt och mikroorganismer (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Din hälsa kan påverkas av det termiska klimatet

Tillsynsvägledning om temperatur inomhus (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

För många byggnader planeras nu hel eller delvis kallställning för att spara energi under uppvärmningssäsongen. För att undvika för stort fuktupptag i bygganden är det då viktigt att tänka på att det måste finnas en viss underhållsvärme inomhus. Runt 15 °C räcker oftast för att rädda huset från fuktskador även när luftfuktigheten är som störst ute.

Några ytterligare tumregler som kan vara bra att förhålla sig till är:

• Har du installationer med vatten är det viktigt att de inte fryser sönder. Ju kallare det är ute desto varmare behöver du ha inne om det finns rör som ligger en bit ut i isoleringen. Ett alternativ är att tömma systemet på vatten. Då undviker man också risken att systemet fryser vid ett tillfälligt strömavbrott.
• Varje grad du sänker temperaturen med så ökar den relativa luftfuktigheten (RF) med ungefär 5%. Luftfuktigheten bör inte vara över 70% RF under längre perioder.
• Avfuktare är ett sätt att sänka luftfuktigheten som gör att man kan ha kallare utan att få för fuktigt inomhus. 

Om varmvattenberedaren stängs av finns det en risk för att legionellabakterier växer till på grund av för låg temperatur, särskilt om vattnet blir stillastående. Om man har stängt av varmvattenberedaren en tid kan man eventuellt höja temperaturen innan man använder varmvattnet. Det är dock inte en helt säker metod. För att vara säker rekommenderas att beredaren töms när den inte ska användas. När man sedan startar upp beredaren igen bör den ställas in på en extra hög temperatur i åtminstone ett dygn. Att stänga av beredaren en kortare tid ökar risken för legionellatillväxt. Det är heller inte säkert man sparar någon energi eftersom uppvärmningsfasen drar mycket energi.

Kravet i Boverkets byggregler (BBR) är att installationer för tappvarmvatten ska ha en vattentemperatur på lägst 50 °C efter tappstället. I de allmänna råden anges att i installationer där tappvarmvatten är stillastående, till exempel i varmvattenberedare eller ackumulator, bör temperaturen på tappvarmvattnet vara minst 60 °C för att skydda mot legionellatillväxt.

Legionella

Vattnet som avdunstar från tvätten ger förhöjd fuktnivå inomhus vilket kan ge fuktproblem om ventilationen inte räcker till. 

Vid bristfällig ventilation kan hög luftfuktighet inomhus öka risken för olika typer av mikrobiell tillväxt, som till exempel både synligt och osynligt mögel på och i olika ställen i byggnaden. Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön. Det kan leda till exempelvis besvärande lukt och sämre luftkvalitet inomhus. Med bra ventilation och eventuellt en avfuktare fungerar det bra att torka tvätt inomhus året runt.

Risker med fukt från inomhusluften

Det finns många olika sätt att täta till en byggnad så att kall uteluft inte läcker in och så att varm inneluft inte läcker ut. Vad som fungerar bäst i ditt hus beror på var det läcker. Tänk på att hus behöver ventilation så att du inte tätar bort nödvändig ventilation. Läs mer i Boverkets vägledning om lufttätning av klimatskärm.        

Lufttätning klimatskärm

Fönster är en viktig del av byggnadens gestaltning och ändringar av dessa kan ge stor påverkan. Vid ett fönsterbyte behöver man fundera på hur de nya fönsterna ska se ut. Alla ändringar som görs ska vara varsamma mot byggnaden och dess karaktärsdrag. Att byta fönster som innebär förändringar i utseende och material kan innebära att du behöver söka bygglov. Ta för säkerhets skull kontakt med din kommun innan du gör något.

De nya fönsterna bör likna de fönster som redan sitter i huset när det gäller ventilationsmöjligheter, springventiler och liknande. Om du byter till tätare fönster kan du behöva vidta åtgärder för att upprätthålla ventilationen. Byte av fönster har normalt en relativt lång återbetalningstid, men är ett bra sätt att spara energi om renoveringsbehov ändå föreligger.

Förbättra fönster och dörrar

Kommunernas webbsidor för byggande och boende

Ventilation behövs för att bli av med luftföroreningar som skapas inomhus. Om och i så fall hur mycket du kan dra ned på din ventilation beror på hur mycket ventilation du har från början och vilka föroreningskällor du har.

För att förebygga olägenheter till följd av radon, mikroorganismer, fukt med mera i inomhusluften rekommenderas ett uteluftsflöde på minst 0,35 liter per sekund per kvadratmeter golvarea (och 4 liter per sekund och person) i bostäder. Ventilationsflödet kan styras beroende på aktivitet och fuktmängd, men får inte bli lägre än 0,10 liter per sekund per kvadratmeter golvarea då ingen vistas i bostaden.

Ventilation

Vägledning om ventilation

Vägledning om ventilation (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Energieffektiv ventilation (på Energimyndighetens webbplats)

Avfuktaren är sannolikt där för att den behövs. Att stänga av avfuktare i krypgrunden ökar risken för mögelskador på grund av ökad fuktighet i luften under huset. Du kan i stället leta efter en mer eleffektiv avfuktare och kontrollera att den inte är inställd på en onödigt låg fuktighetsnivå. För att förhindra mikrobiell tillväxt och mögel bör fuktigheten inte överstiga ca 70 % under någon längre tid. 

Det finns även sätt att tilläggsisolera en krypgrund som kan minska behovet av avfuktning.

Fördjupning om fukt i krypgrunden:

Fuktrisker med krypgrund

Fuktdimensionering - Utveckling av krypgrunden (rapport på SBUF:s webbplats)

Att isolera fasaden utvändigt minimerar köldbryggorna och rekommenderas ur fuktsynpunkt.

Ökad isolering av fasaden leder dock oavsett till lägre temperaturer i och på utsidan av bland annat ytterväggar och bjälklag. Detta leder till ytor som torkar långsammare vid nederbörd och kondens från luftläckage. Detta ökar risken för frysskador, formförändringar i trämaterial, röta och olika typer av mikrobiell tillväxt, som till exempel både synligt och osynligt mögel.

Risken är som störst vid stor luftfuktighet inomhus och vid stora temperaturskillnader över klimatskalet. Risken kan minskas genom att ha en lufttät insida med ångspärr, kontrollera tryckskillnaden över klimatskalet, minimera luftfuktigheten inomhus och regelbundet kontrollera konstruktionen så att eventuella problem upptäcks tidigt.

Tilläggsisolering har normalt en relativt lång återbetalningstid, men är ett bra sätt att spara energi om renoveringsbehov ändå föreligger.

Tilläggsisolera fasaden

Fuktrisker för ytterväggar

Isolering av ytterväggar, golv och källare (på Energimyndighetens webbplats)

Vid tilläggsisolering sänks temperaturen på vinden. Det gör att eventuell fuktig rumsluft som läcker upp på vinden kondenserar lättare mot kalla ytor vilket kan leda till fuktproblem.

Risken är som störst vid stor luftfuktighet inomhus och vid stora temperaturskillnader över klimatskalet. Risken kan minskas genom att se till att vinden har god ventilation, ha en lufttät insida med ångspärr, kontrollera tryckskillnaden över klimatskalet, minimera luftfuktigheten inomhus och regelbundet kontrollera konstruktionen så att eventuella problem upptäcks tidigt.

Tilläggsisolering av vind har stor potential för att minska energianvändningen, men behöver vägas mot fuktriskerna. Har du installationer på vinden, till exempel rörledning, som kan hamna så kallt att de kan frysa måste du ta hänsyn till det med.

Tilläggsisolera vinden

Tilläggsisolering har normalt en relativt lång återbetalningstid, men är ett bra sätt att spara energi om renoveringsbehov ändå föreligger.

Tilläggsisolering från insidan leder ofta till mer uttalade köldbryggor och ökade fuktrisker. Den gamla väggen blir mycket kallare än tidigare, vilket gör att den fuktiga inneluften kan kondensera mot den när det är kallt ute. Det är därför viktigt att ha en lufttät insida med ångspärr om man tilläggsisolerar invändigt. Fasaden torkar också långsammare när det tillförs mindre energi inifrån. Det ökar risken för frysskador, formförändringar i trämaterial, röta och olika typer av mikrobiell tillväxt. Både på synligt på fasadytan och inne i väggen. Riskerna ökar med ökande isoleringsmängd så det är viktigt att inte isolera för mycket.  

Risken är som störst vid hög luftfuktighet inomhus och vid stora temperaturskillnader över klimatskalet. Risken kan minskas genom att ha en lufttät insida med ångspärr, kontrollera tryckskillnaden över klimatskalet, minimera luftfuktigheten inomhus och regelbundet kontrollera konstruktionen så att eventuella problem upptäcks tidigt.

Finns det vattenrör draget i den gamla väggen ökar även frysrisken på rören.

Tilläggsisolera fasaden

Fuktrisker för ytterväggar

Många hus i Sverige har endast självdragsventilation, med värmesystem som håller skorsten och kanaler varma och driver ventilationen. När man byter till olika typer av värmepumpar blir skorstensstocken kall och ventilationen minskar. Det kan leda till exempelvis besvärande lukt, fukt och sämre luftkvalitet inomhus. Man kan även få mögelproblem på vinden när den inte längre hålls varm av skorstenen. Man kan därför också behöva åtgärda ventilationssystemet och se över luftfuktigheten på vinden i samband med ett sådant byte av värmesystem. Ett annat alternativ är till exempel att byta till en effektiv pelletspanna.

Installera luft-vattenpump eller luftvärmepump

Installera berg-, sjö- och jordvärmepump

Det har blivit populärt att komplettera uppvärmningen med en rumsvärmare, till exempel braskamin eller pelletskamin. Kaminen ska uppfylla Boverkets regler och det krävs dessutom en anmälan till byggnadsnämnden för installation eller väsentlig ändring av kamin, annan eldstad eller skorsten i byggnader.

Välj gärna en rumsvärmare med låga utsläpp och bra energimärkning, för att minimera både utsläpp och bränsleanvändning. Det finns ekodesign- och energimärkningskrav på rumsvärmare. Ekodesignkraven innebär produktkrav för nya anordningar som sätts på marknaden, krav som alltid uppfyller Boverkets regler.

En vanlig lösning numera är att tilluft till förbränningen tas utifrån och leds i en tilluftkanal till förbränningsanordningen. Detta är oftast en nödvändighet i moderna täta hus. Detta ger även en effektivare uppvärmning då den varma inomhusluften inte tas i anspråk för förbränningsprocessen. Tänk också på att kaminen regelbundet behöver sotas, rengöras och tömmas på aska för optimal drift.

Läs mer om kaminer:

Anmälan om installation eller väsentlig ändring av eldstad

Förbränning och förbränningsgaser

Braskamin och pelletskamin (på Energimyndighetens webbplats)

Läs mer om ekodesignkrav för rumsvärmare:

Rumsvärmare (på Energimyndighetens webbplats)

Läs mer om kaminer och verksamhetskrav:

Kaminer

Läs mer om vedeldning:

Vedeldning (på Naturvårdsverkets webbplats)

Taket bör hålla för solcellernas vikt och ha en längre livslängd än solpanelerna. Det passar därför extra bra att installera solceller om du ändå ska byta tak. Kom ihåg att om du byter till ett nytt takmaterial eller gör andra ändringar så kan det krävas bygglov. Ta för säkerhets skull kontakt med din kommun innan du gör något. Om det finns en detaljplan i området där byggnaden ligger kan det finnas bestämmelser som måste följas, även detta kan din kommun hjälpa till med. Alla ändringar som görs ska vara varsamma mot byggnaden och dess karaktärsdrag. Om byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull, så gäller att underhållet ska anpassas för att bibehålla det värdet.

Solpaneler på yttertak avskärmar solens instrålande värme. Den instrålande värmen kan behövas för uppvärmning av takkonstruktioner och kalla vindsutrymmen, särskilt om vindsbjälklaget är tilläggsisolerat. Mindre instrålande värme kan göra att det blir fuktigt på insidan av taket, vilket ökar risken för röta och olika typer av mikrobiell tillväxt, som till exempel både synligt och osynligt mögel. Risken kan minskas till exempel genom att installera en luftavfuktare eller värma upp vinden och genom att regelbundet kontrollera konstruktionen så att eventuella problem upptäcks tidigt.

Installation av solel

Fuktrisker med kalla vindar

Kommunernas webbsidor för byggande och boende

Generellt nej, eftersom värmen skyddar mot legionellatillväxt. Legionella är en svår lunginflammation och legionellabakterier kan finnas i byggnaders tappvatteninstallationer. Det är därför viktigt att installationerna utformas och hanteras för att förhindra tillväxt av legionellabakterier och andra bakterier.

Kravet i Boverkets byggregler (BBR) är att installationer för tappvarmvatten ska ha en vattentemperatur på lägst 50 °C efter tappstället. I de allmänna råden anges att i installationer där tappvarmvatten är stillastående, till exempel i varmvattenberedare eller ackumulator, bör temperaturen på tappvarmvattnet vara minst 60 °C för att skydda mot legionellatillväxt.

Temperaturen bör därmed vara lägst 60 °C i varmvattenberedare och ska vara lägst 50 °C vid alla tappställen.

Energiguiden - för hållbar renovering

Legionella

Skötsel av vattensystem (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Legionella i miljön – en kunskapssammanställning om hantering av smittrisker (på Folkhälsomyndighetens webbplats)