Risker med fuktinträngning från mark till källarvägg

Källarväggar och grunder under marknivå är alltid omgivna av fuktig mark som kan påverka byggnaden. Detta riskerar att orsaka fuktskador som kan leda till luktproblem, dålig inomhusmiljö och hälsoproblem. Problemen kan uppstå om källarytterväggarna saknar ett fungerande fuktskydd och det finns fuktkänsliga byggnadsmaterial på insidan av källarytterväggen. Här kan du läsa mer om hur fukt påverkar källarväggar och grundkonstruktioner under mark.

Fukttransport från omgivande mark

Exempel på isolering på utsidan av en källaryttervägg. Illustration: Boverket/Altefur Development

Transport av fukt från marken kan orsaka skador på källarväggarna om väggarna inte fuktskyddas från utsidan eller om du har valt felaktiga invändiga ytskikt. Risken för fukttransport genom väggarna kan även öka om ytvattnet tränger ned i marken och påverkar källarytterväggens utsida. Fukten kommer dessutom inte bara från omgivande mark utan det tillkommer fukt även underifrån från bottenplattan. Fukttransporten från marken är främst kapillär men ibland sker den genom diffusion. Tillförsel av fukt från mark genom källarväggar är en långsam process och det kan ta många år innan du märker problemet.

För att väggen ska fungera ur fuktsynpunkt måste den skyddas från markfukt på utsidan av väggen. Hela utsidan av väggen, inklusive angränsande fyllning, måste dessutom vara utformad så att den klarar att både förhindra diffusion och kapillär transport in i väggen och leda ned ytvatten till dräneringsledningarna. Den ska också klara av att leda bort fukt från inomhusluften som genom diffusion har passerat väggen.

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

• estetiska skador, till exempel synliga fuktrosor, saltutfällningar och flagnande färg eller puts
• korrosionsskador på installationer
• mikrobiella skador på organiska material i källaren.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

• besvärande lukt inomhus
• försämrad luftkvalitet inomhus.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

• ytvatten som kan rinna in till källaryttervägg och grund via stora höjdskillnader eller felaktig marklutning nära byggnaden
• hur högt grundvattnet kan nå
• om det kan bli dämning eller backflöde i dagvatten eller spillvattensystemet
• växtlighet runt byggnaden som kan växa in i dräneringsrör och dagvattenrör
• placering av värmeisolering i förhållande till övrig konstruktion
• vilken temperatur det är i källaren
• utformning av utvändigt fuktskydd
• ventilationens utformning.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

• val av byggmaterial och dess kritiska fukttillstånd i väggkonstruktionen
• lokalernas användningsområde
• ventilationens utformning.

Det här kan du göra för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras:

• Utred behovet av åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen och därmed minskar risken.
• Definiera fuktbelastning, utför riskvärdering samt välj teknik och material utifrån fuktbelastning.
• Utred vilken fuktbelastning som kan förväntas från marken.
• Se till att valda lösningar för fuktsäkerhet i källarytterväggen och avledning av ytvatten är tillräckliga.
• Utred om invändig väggkonstruktion och invändiga ytskikt klarar de förväntade fuktförhållandena.
• Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller samt detaljprojektering för riskfyllda moment.

När byggnaden byggs:

• Kontrollera om lokala förutsättningar avviker från det underlag som användes vid projekteringen.
• Kontrollera att projekterade lösningar följs.
• Arbetsbered riskfyllda moment, exempelvis montage av utvändig isolering.
• Kontrollera funktionen av till exempel dräneringsrör och dagvattenledningar.

När byggnaden förvaltas:

• Kontrollera regelbundet funktionen av till exempel dräneringsrör och dagvattenledningar.
• Bedöm regelbundet fuktstatusen av källaren genom att besikta grunden.
• Utred fuktförhållandena i källarytterväggar vid renovering.
• Välj material och utförande som klarar förväntade fuktförhållanden vid reparation.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information".