Risker med inträngande vatten i krypgrund

Regn-, yt- och markvatten kan fukta upp krypgrunden om vattnet inte avleds från byggnaden. Det kan i sin tur leda till fuktskador. Här kan du läsa mer om riskerna med inträngande vatten i krypgrund.

Inträngande vatten

Krypgrund med tydlig vattenavledning från grunden med mark som lutar från byggnaden. Illustration: Boverket/Altefur Development

Mark som lutar in mot grunden är en av orsakerna till att fritt vatten når in i krypgrunden och kan orsaka fuktskador. Om byggnaden placeras lågt i förhållande till omgivningen eller om den ligger i en brant backe ökar riskerna.

Problemet förvärras av bristfällig dränering, undermålig kapillärbrytning, otätheter eller sprickor i grundmuren samt igensatta eller överbelastade avvattningssystem. Även hårdgjorda ytor och markytors dränerande förmåga avgör hur ytvatten når en byggnad.

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

• mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial
• fryssprängning av kantmurar
• röta som kan leda till försvagningar i trämaterial
• rostangrepp på metaller.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

• besvärande lukt inomhus
• försämrad luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

• marklutning och markförhållanden kring byggnaden
• dräneringens kapacitet
• grundmurens utförande och eventuella otätheter
• kapillärbrytande funktion
• utformning av byggnadens avvattningssystem
• intensitet och varaktighet vid regn
• kapacitet i dagvattennätet vid kraftigt regn.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

• kritiskt fukttillstånd för ingående byggnadsmaterial
• konstruktionens förmåga att dränera och torka ut efter uppfuktning samt behålla sina ursprungliga egenskaper.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan göras för att minska risken

Här får du några exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras

• Utred behovet av risksänkande åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen.
• Utvärdera avledningen av yt-, mark- och regnvatten och bedöm om den är tillräcklig.
• Utvärdera den kapillärbrytande förmågan och dess beständighet.
• Ta hänsyn till markförhållandena kring byggnaden.
• Utför vid behov extra åtgärder för att avleda yt- och markvatten från byggnaden.
• Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden byggs

• Uppdatera riskanalysen med eventuella förändringar sedan projekteringen.
• Säkerställ att vatten avleds från byggnaden.
• Använd vid behov provisoriska avvattningssystem före färdigställandet.
• Kontrollera att vatten inte leds in i grunden.

När byggnaden förvaltas

• Kontrollera utrymmet i krypgrunden så att eventuell vatteninträngning upptäcks tidigt, för att på så sätt minska konsekvenserna.
• Utvärdera orsakerna till eventuell vatteninträngning.
• Värdera behovet av att förbättra konstruktionen vid konstaterad vatteninträngning.