Startsida / Bygga & bo / Förebygg fel, brister och skador / Risker / Risker för fuktskador / Fuktrisker för yttertak / Kalla vindar
Fuktrisker för yttertak

Fuktrisker med kalla vindar

Granskad: 22 mars 2023

Kalla vindar drabbas ofta av fuktskador, som kan leda till dålig inomhusmiljö, som i sin tur kan leda till hälsoproblem. Här kan du läsa om olika fuktrisker vad gäller kalla vindar. Du kan också läsa mer om några av fuktriskerna kopplade till kalla vindar.

Illustrationen visar ett kallt vindsutrymme. Illustration: Boverket/Altefur Development

Kalla vindar

En kall vind är ett vindsutrymme där hela eller delar av konstruktionen har en temperatur som ligger nära eller under uteluftens temperatur.

Kalla vindar är en vanligt förekommande takkonstruktion som ofta drabbas av fuktskador.

Fuktrelaterade risker

Det är viktigt att du bedömer och hanterar fuktkällor och fuktrisker för kalla vindar. Fukt kan tillföras vinden genom till exempel nederbörd, fukt i inomhusluften, fukt i utomhusluften och byggfukt, och om fukt tillförs vinden kan det leda till fuktskador.

Fuktskador på olika byggnadsmaterial kan i sin tur leda till föroreningar, till exempel mikrobiologisk påväxt som kan spridas till inomhusmiljön via luftrörelser.

Läs mer om hur kalla vindar har förändrats genom åren och hur det har påverkat risken för fuktskador under fliken ”Fördjupning”.

Här finns mer information om några av riskerna för kalla vindar och exempel på vad du behöver ta hänsyn till när du gör riskbedömningen.

Illustration på vindsutrymme med taket täckt av snö på ena sidan och solbelyst på andra.

Risker med omfördelning av fukt i tak

Fukt går från varmt till kallt, och om solen värmer upp delar av taket när andra delar av taket fortfarande är kalla kan det uppstå fuktskador i de kalla delarna. Sannolikheten för skador ökar därför där underlagstak av trä finns orienterade i både norr och söder. Här kan du läsa mer om riskerna med omfördelning av fukt i taket.

Illustration på ett regninläckage vid skorsten.

Risker med vatten som läcker genom tak

Regnvatten kan läcka in genom yttertaket via otätheter, exempelvis vid genomföringar, tätskiktens skarvar, ränndalar, infästningar och andra detaljer. Här kan du läsa mer om riskerna med vatten som läcker in.

Illustration på vindsutrymme med ventilation från takfot varigenom snö tar sig in och lägger sig.

Risker med snöinblåsning

Snö kan blåsa in i byggnadens konstruktion via otätheter och ventilationsöppningar. Om du inte utformar ventilationsöppningen vid exempelvis takfoten så att snön hindras från att ta sig in i konstruktionen, kan snön senare smälta och orsaka skador. Här kan du läsa mer om riskerna med snöinblåsning.

Illustration på vindsutrymme med frost över ett luftläckage genom vindsbjälklaget.

Risker med fukt från inomhusluften

Fuktig inomhusluft som läcker till kallare byggdelar via otätheter kan orsaka fuktskador. Här kan du läsa mer om riskerna med fukt från inomhusluft.

Illustration som visar hur uteluften strömmar in i en vind, kyls ner och kondenserar sedan på yttertakets insida.

Risker med nattutstrålning

Vid kall klar väderlek kan ytor som vetter mot natthimlen kylas ned kraftigt. Detta kan orsaka kondens och därmed eventuell uppfuktning av material som är i kontakt med utomhusluft, inomhusluft eller av byggnadsdelar med kvarvarande byggfukt. Här kan du läsa mer om riskerna med nedkylning av olika byggnadskonstruktioner via nattutstrålning.

Granskad: 22 mars 2023

Erfarenheter av kallvindar

Med tiden har konstruktion och användning av byggnader förändrats, vilket har påverkat fuktriskerna på kalla vindar på olika sätt.

Fuktrisker med de gamla kallvindarna

Bilden visar ett flerbostadshus i början av 1900-talet. Illustration: Boverket/Altefur Development

I början av 1900-talet hade husen lokal uppvärmning och självdragsventilation. Skorstenarna hölls varma genom att man eldade med ved eller andra bränslen, vilket dels upprätthöll undertryck inomhus, dels tillförde värme till vinden. Vindsbjälklaget var dessutom förhållandevis oisolerat, vilket gjorde att vinden fick värme även via vindsbjälklaget.

Vinden var först inte försedd med ventilationsöppningar utan den ventilerades genom att konstruktionen i sig själv var förhållandevis otät. Det innebar att husen hade låga fukttillskott, fördelaktig tryckbild och hög temperaturskillnad mellan vindsutrymmet och utomhusmiljön.

Mycket har förändrats

I tabellen nedan kan du läsa om exempel på förändringar som har skett, varför de gjordes och hur de har påverkat risken för fuktskador. Tabellen är inte fullt ut kronologisk och vissa förändringar finns parallellt över tid.

Vad förändrades? Varför gjordes förändringen? Hur påverkades risken för fuktskador negativt?  Hur påverkades risken för fuktskador positivt? 
En ökning av ventilationen med uteluft på vinden för att kyla yttertaket För att spara pengar och öka bekvämlighet. Risken för att fuktig luft letade sig upp på vinden ökade. Det berodde på att tryckbilden ändrades och ventilationen minskade inomhus. Vinden blev dessutom kallare och fuktigare på grund av att den varma skorstensstocken försvann. Istappsbildningen försvann.
Byte av uppvärmningssystem från förbränning till exempelvis direktverkande el För att spara pengar och öka bekvämlighet. Risken för att fuktig luft letade sig upp på vinden ökade. Det berodde på att tryckbilden ändrades och ventilationen minskade inomhus. Vinden blev dessutom kallare och fuktigare på grund av att den varma skorstensstocken försvann. Ingen påverkan.
Förändrade boendevanor, till  
exempel
ökad inomhus-temperatur, mer användning av dusch och mer torkning av tvätt inomhus		 För att öka standard och bekvämlighet. Risken för att fuktig luft letade sig upp på vinden ökade på grund av det ökade fukttillskottet.  Ingen påverkan.
Vindsbjälklagets isolering ökades För att energieffektivisera. Värmetillförseln till vinden minskade genom vindsbjälklaget, och ventilationens uttorkande förmåga minskade. Det ökade luftfuktigheten, och därmed ökade också risken för mikrobiologisk påväxt på vinden. Ingen påverkan.
Vindsbjälklagen började byggas mer lufttäta och byggnaden försågs med mekanisk frånluft För att öka lufttätheten och minska konvektionen. Ingen påverkan. Mängden fukt som tillfördes vinden genom konvektion minskade.
Rotorväxlare börjar användas i ventilationssystem För att spara energi. En rotorväxlare kan föra med fukt mellan tilluft och frånluft, vilket ökar fukttillskottet. Fukt som tillförs vinden genom konvektion ökar om tryckbilden är feljusterad. Ingen påverkan.
Varmare torkning av virket till underlagstak För att få en snabbare torkprocess. Näringen på ytor har ökat, vilket gett virke som lättare får mikrobiologisk påväxt.     Ingen påverkan.
Vintrarna blir mildare För att det sker en global uppvärmning. Klimatet på vinden har under en lång period blivit mer gynnsamt för mikrobiologisk påväxt och ventilationens uttorkande effekt har minskat. Ingen påverkan.
Intensivare klimat För att det sker klimatförändringar. Påfrestningen på avvattningssystem och takbeläggningar har ökat. Ingen påverkan.
Underlagstaken började tilläggsisoleras utvändigt För att öka temperaturen på underlagstakets insida. Temperaturen på underlagstakets insida och på vinden ökade, och förutsättningarna för mikrobiologisk påväxt på underlagstakets insida minskade vid låg fuktbelastning. Vid hög fuktbelastning förlängdes tillväxtsäsongen. Ingen påverkan.

Så ser riskerna ut för kallvindar i dag

För att konstruera en vind behöver du dels känna till fuktkällor och hur fukt fungerar i luft och material.

Även i dag är kalla vindar en konstruktion där det finns många risker att hantera. Med dagens mildare vintrar ökar dessutom risken för mikrobiologisk påväxt på vinden.

Det är lätt att tro att enbart bra ventilation av huset och vinden löser fuktproblem, men i själva verket kan ventilationen i sig utgöra en fuktkälla eller ha en begränsad uttorkande effekt under vissa perioder av året. Det är därför viktigt att du gör en noggrann riskvärdering, så att alla väsentliga fuktrisker hanteras.

Läs mer om fukt i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Boverket (2023). Kalla vindar. https://www.boverket.se/sv/byggande/forebygg-fel-brister-skador/risker/risker-fuktskador/fuktrisker-yttertak/kalla-vindar/ Hämtad 2024-12-21