Risker med nattutstrålning

Vid kall klar väderlek kan ytor som vetter mot natthimlen kylas ned kraftigt. Detta kan orsaka kondens och därmed eventuell uppfuktning av material som är i kontakt med utomhusluft, inomhusluft eller av byggnadsdelar med kvarvarande byggfukt. Här kan du läsa mer om riskerna med nedkylning av olika byggnadskonstruktioner via nattutstrålning.

Nattutstrålning

En uteluftsventilerad vind. Uteluften som strömmar in, kyls ner och kondenserar på det kalla yttertakets insida. Illustratör: Boverket/Altefur Development

Riskerna med kondens orsakad av nattutstrålning uppstår i utrymmen där skikten mot natthimlen är dåligt isolerade och därmed kyls ner. Detta kan inträffa när utstrålningen mot natthimlen är så omfattande att temperaturen på ytorna i utrymmet hamnar under daggpunkten för luften i utrymmet. Denna kondens kan uppkomma i till exempel luftspalter, takkonstruktioner, väggkonstruktioner eller vindsutrymmen. Problemet är beroende av nivån på luftens fuktinnehåll. Fuktinnehållet kommer vanligtvis från fuktig utomhusluft, fuktig inomhusluft eller byggfukt i olika byggnadsdelar.

Lär dig mer om dig om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

En luftspalt är ett exempel på ett utrymme där nattutstrålningen ibland kyler ner takets ytterskikt. Luften i spalten kondenserar då på det kalla yttertakets insida och kan orsaka uppfuktning av materialet i spalten. Illustratör: Boverket/Altefur Development

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnadens drabbas av exempelvis:

• formförändringar i träkonstruktioner, som i sin tur kan påverka tätskikt i exempelvis väggar och tak
• ansamling av kondensvatten, som kan rinna vidare in i konstruktionen
• mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial
• rostangrepp på metaller.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

• besvärande lukt inomhus
• sämre luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur fukt och mögel kan påverka din hälsa, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på ett antal faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

• luftomsättning i ventilerat utrymme
• temperatur i och på ytorna i ventilerat utrymme
• temperaturminskning på grund av strålningsutbyte med himlen
• konstruktionens lutning och de yttre skiktens isoleringsförmåga
• konstruktionens förmåga att hantera kortvarig uppfuktning
• ingående byggmaterials fuktnivå när konstruktionen uppfördes.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

• det kritiska fukttillståndet för ingående byggnadsmaterial
• konstruktionens förmåga att ta upp fuktrörelser
• tryckförhållanden i byggnaden som påverkar luftrörelser till inomhusmiljön
• konstruktionens förmåga att torka ut efter uppfuktning och behålla sina ursprungliga egenskaper
• byggfuktsnivå inför byggnadens första vintersäsong.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i byggprocessen”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan du göra för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras:

• Utred behovet av åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen och därmed minskar risken.
• Ta hänsyn till risken med nattutstrålning och bedöm behovet av extra åtgärder när du projekterar för fuktsäkerhet.
• Värdera behovet av åtgärder för att förbättra fuktförhållandena för material som påverkas av luftspalten eller det ventilerade utrymmet.
• Kravställ material, exempelvis val och fuktnivå.

När byggnaden byggs:

• Uppdatera riskanalysen med eventuella förändringar sedan projekteringen.
• Arbetsbered riskfyllda moment, till exempel hur diffusionsspärren ska monteras.
• Kontrollera fuktnivåer vid montage.
• Värdera behovet av styrning av vindsklimat den första vintern vid byggande av vindskonstruktioner.

När byggnaden förvaltas:

• Besiktiga regelbundet utrymmen och konstruktioner som är åtkomliga, så att eventuella skador kan upptäckas tidigt
• Kontrollera vid besiktningen att fuktkvoten i byggmaterialen inte är för hög.
• Utred orsaken till eventuella skador eller förhöjd fuktkvot och värdera behovet av eventuella åtgärder.
• Var noga med att inte fukt- och ventilationsförhållandena förändras vid om- och tillbyggnad.