Fuktrisker med fasadens material och ytskikt
Granskad: 29 oktober 2024
Det finns många fuktrisker när det gäller fasadens material och ytskikt, och fukten kan orsaka skador, som i sin tur kan påverka innemiljön och hälsan negativt. Fasadens viktigaste funktion är att skydda byggnaden från att nederbörd tränger in i byggnaden. Här får du exempel på fuktrisker vid olika typer av fasader. Du får också exempel på olika fuktrisker kopplade till fasader.
Fasadmaterial och ytskikt
Fasadmaterial och ytskikt på en fasad kan utformas, konstrueras och se ut på många olika sätt. Ytskiktet och materialet samverkar ofta och bildar tillsammans ett viktigt skydd mot nederbörd. Bilden visar ett exempel på en plåtfasad där fasadmaterialet skyddar väggen mot nederbörd. Illustration: Boverket/Altefur Development
En fasad kan bestå av olika material, exempelvis liggande eller stående träpanel, plåt, puts eller tegel. I alla fasader finns anslutnings- och infästningsdetaljer som till exempel infästningar av stuprör, anslutningar mellan förtillverkade byggelement och anslutningar mot fönster och dörrar. När dessa detaljer utsätts för slagregn så kräver det tätning i mer än en nivå, så kallad tvåstegstätning, för att undvika att vatten tränger in djupare i byggdelen.
Fuktrelaterade risker
Det är viktigt att du bedömer och hanterar risken för fuktkällor och fuktrisker beroende på vilken fasadbeklädnad som kommer att användas. Felaktigt val och felaktig montering av fasadmaterial kan orsaka läckage, vilket ökar sannolikheten för fuktskador i ytterväggen. Fuktskador kan även uppstå om fasadens ytskikt fuktas upp och inte hinner torka ut tillräckligt fort.
Fuktskador kan ge upphov till mikrobiologisk påväxt som i sin tur kan påverka fasadens utseende och inomhusmiljön negativt.
Läs mer om hur fasadens material och ytskikt har förändrats genom åren och hur det har påverkat risken för fuktskador i avsnittet ”Fördjupning”.
Här finns exempel på några risker med fasadens material och ytskikt med bland annat information om vad du behöver ta hänsyn till när du gör din riskbedömning.
Risker med fönster och dörrar
Fönster och dörrar behöver monteras, utformas och underhållas rätt för att inte drabbas av fuktskador. Här kan du läsa mer om risker för fuktskador på fönster och dörrar.
Risker med enstegstätning
I enstegstätade lösningar är risken större för att vatten tränger in i byggnaden och orsakar fuktskador. Här får du veta mer om principerna för enstegstätning och tvåstegstätning oavsett om det gäller fasad, tak, genomföringar eller anslutningar mellan olika byggdelar. Du får också exempel på risker vid enstegstätade lösningar.
Risker med inträngande vatten i träregelvägg
Inträngande vatten kan orsaka fuktskador i träregelväggar, både under byggtiden och efter färdigställande. Sannolikheten är framför allt hög vid slagregn och om det finns hål i fasadens ytskikt där vatten kan sugas eller tryckas in. Här kan du läsa mer om riskerna med inträngande vatten i träregelvägg.
Risker med anslutningar mot andra byggdelar
Det kan bli otätt mellan förtillverkande betongväggar och andra byggdelar, till exempel bjälklag, andra väggar och balkongbjälklag. Här kan du läsa mer om riskerna med anslutningar mot andra byggdelar vid förtillverkade betongytterväggar.
Risker med fogar mellan förtillverkade betongytterväggar
Fogar mellan byggdelar kan ge problem med att regn läcker in, vilket i sin tur kan bero på exempelvis fel utförande eller bristande underhåll när fogarna åldras. Här kan du läsa mer om riskerna med fogar mellan förtillverkade betongytterväggar.
Risker med luftläckage i skarvar
Luftotätheter i skarvarna mellan förtillverkade betongytterväggar kan orsaka problem i inomhusmiljön om uteluft eller inneluft rör sig i skarven. Här kan du läsa mer om riskerna med luftläckage i skarvar mellan förtillverkade betongytterväggar.
Granskad: 29 oktober 2024
Erfarenheter av fasadmaterial och ytskikt
Med tiden har både konstruktion och användning av byggnader förändrats, vilket på olika sätt har påverkat fuktriskerna med fasadens ytskikt.
Fasadmaterial och ytskikt förr i tiden
Sverige har en lång tradition av att bygga väggar av trä. Husväggarna bestod länge av liggande omålat timmer som fungerade både som stomme och fasad. Dessa väggar är beständiga mot fuktpåverkan. De kan även relativt enkelt plockas ned och flyttas, om behov skulle uppstå.
Under 1800-talet fick timmerhusen en fasad av träpanel för att skydda timmerstommen, och senare används puts som ytskikt på fasaden på murade hus av tegel, natursten och betongsten, men även på hus med trästomme.
Exempelfoto på en byggnad med cementfiberplattor som innehåller asbest. Foto: Ingela Folkesson, Boverket
De vanligaste skadorna på putsade fasader är sprickor och putsbortfall, och putsbortfall beror nästan alltid på fukt. Fasader av kalkputs har förmåga att suga upp, transportera och avge fukt utan att skada underliggande stomme. Om putsen får för stor fuktbelastning uppstår dock skador, och fuktig puts fryser ibland sönder om fukten är kvar i fasaden över vinterhalvåret.
Under 1940- och 1950-talen kläddes många fasader med cementfiberplattor som innehöll asbestfibrer. Plattorna är nästan underhållsfria; så länge de inte skadas behövs de bara tvättas emellanåt. Asbestfiberplattor förbjöds dock på 1970-talet, efter att det konstaterats att asbestfibrer kan orsaka cancer. Asbestfibrer kan frigöras vid bearbetning till exempel om man behöver borra i plattorna.
Mycket har förändrats
I tabellen nedan kan du se exempel på olika förändringar som har skett, varför de gjordes och hur de har påverkat risken för fuktskador. Tabellen är inte fullt ut kronologisk och vissa förändringar finns parallellt över tid.
| Vad förändrades? | Varför gjordes förändringen? | Hur minskade detta risken för fuktskador? | Hur ökade detta risken för fuktskador? |
| Väggens isoleringsförmåga ökade successivt. | För att energieffektivisera och öka komforten. | Ingen minskad risk. | Ökad isolertjocklek innebär att mindre värme läcker ut i ytterväggen, vilket gör att väggens yttre delar blir kallare. Det kan göra att putsade fasader inte torkar ut och därmed skadas. |
| Träpaneler började målas med tät plastfärg. | För att en ny produkt hade lanserats på marknaden. | Ingen minskad risk. | Akrylatfärg som är en tät plastfärg kräver alkydoljegrundfärg, vilket inte alltid användes. Det gjorde att träpanelen fuktades upp kraftigt av regn, med fuktskador som följd. |
| Träregelväggar började byggas med enstegstätade putssystem. | För att det var en enkel byggmetod. | Ingen minskad risk. | Fasaden visade sig vara känslig mot olika typer av skador, vilket gjorde att regn tog sig in i väggen. Detta ledde till omfattande fuktskador i den typen av ytterväggar. |
| Plåtfasad på bostadshus började användas. | För att energieffektivisera befintliga bostadshus tilläggsisolerades ytterväggen utvändigt. Utanpå tilläggsisoleringen var det vanligt att man valde en plåtfasad. | Rätt monterat är plåt ett fuktsäkert material. | Ingen ökad risk. |
| Glasfasader började användas. | För att det är modernt och kan designas både för funktion och utseende. | Rätt designat är glasfasaden ett fuktsäkert ytskikt på en yttervägg. Glas kan idag göra fasader självrengörande eller göra att fasaden fungerar som solceller. | Ingen ökad risk. |
Så ser riskerna ut med olika ytskikt på ytterväggar i dag
Även i dag finns många risker att hantera vid val av ytskikt. Tvåstegstätade lösningar är nödvändiga, eftersom regntäthet är viktig och krävs i skarvar samt vid materialmöten och genomföringar. Dagens väggar har en så god isoleringsförmåga att de yttre delarna av väggen är kalla, vilket gör att eventuell uppfuktning kan ta tid att torka ut. Det gör att små brister i utformning och utförande får stor betydelse. Det är därför viktigt att riskvärdera noga, så att alla väsentliga fuktrisker hanteras.
Läs mer om exempel på risker med fasadens material och ytskikt under fliken ”Allmänt”.
Boverket (2024).
Fasadmaterial och ytskikt.
https://www.boverket.se/sv/byggande/forebygg-fel-brister-skador/risker/risker-fuktskador/fuktrisker-yttervaggar/fasadmaterial-ytskikt/
Hämtad 2024-12-21
Tack för att du hjälper oss bli bättre!
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.